Certifieringskrav för pannoperatörer skrotas efter hård kritik

Arbetsmiljöverkets förslag om certifiering av pannoperatörer stoppas efter aktivt arbete från bland annat Näringslivets Regelnämnd och dess medlemmar. Förslaget, som ursprungligen skulle trätt i kraft 2022 och som sedan sköts upp till 1 december 2025, skrotas nu helt efter att Arbetsmiljöverket till slut landat i att de nya föreskrifterna skulle bli alltför kostsamma.

– Det är välkommet att Arbetsmiljöverket nu kommer till samma slutsats som vi har gjort, nämligen att förslaget skulle bli allt för kostsamt för företagen- utan att nödvändigtvis höja säkerheten, säger Andrea Femrell, VD för Näringslivets regelnämnd (NNR).

Det finns minst 14 500 pannor i drift i Sverige i dag som skulle omfattats av Arbetsmiljöverkets krav på certifiering. Till stor del rör det sig om företag inom småskalig industri som trä- och tvätteriindustri, men även skolor, restaurangkök, växthusföretag och lantbruksverksamheter.

– Pannorna i sig är inte mer komplicerade än en vanlig panna i en villa. Att en villaägare plötsligt skulle tvingas betala 10 000-tals kronor för ett certifikat för att kolla sin panna skulle vara bortom all rimlighet. Det samma gäller naturligtvis för företagen, konstaterar Andrea Femrell.

Den konsekvensutredning som Arbetsmiljöverket gjorde inför föreslagets genomförande kom fram till att kostnaden över en femårsperiod skulle landa på drygt 34 000 kronor per värmepanna. När NNR tillsammans med dess medlemmar LRF och Trä- och Möbelföretagen gjorde en genomgripande utredning visade det sig att kostnaderna istället skulle hamna på runt 138 000 kronor, det vill säga fyra gånger så mycket som Arbetsmiljöverkets beräkningar.

Flera moment och kostnader som drabbade företagen hade inte tagits med i Arbetsmiljöverkets utredning. Den totala kostnaden för förslaget i sin helhet beräknades bli cirka 2,37 miljarder kronor sett över en femårsperiod.

– Det är glädjande att förslaget nu stoppas, men det visar också på behovet av att genomföra ordentliga konsekvensutredningar och att föra en tidig och tät dialog med de företag som berörs. Hade så gjorts hade förslaget aldrig drivits så långt, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.