Från struktur till genomslag – så vill råden stärka regelförbättringsarbetet
Hur fungerar egentligen arbetet med att förbättra företagsregler i praktiken och vad krävs för att det ska få verklig effekt? Det var huvudfrågan när företrädare för Regelrådet, Förenklingsrådet och Implementeringsrådet möttes under Näringslivets Regelnämnds stämmoseminarium för ett samtal om erfarenheter, utmaningar och framtida behov i regelförbättringsarbetet.
I panelen deltog Anna-Lena Bohm, ordförande för Regelrådet, Nils Fjelkegård, kanslichef för Förenklingsrådet och Anders Johannesson, ordförande för Implementeringsrådet.
Trots olika uppdrag återkom samtliga till samma budskap: regelförbättring kräver långsiktighet, kompetens och resurser, men också bättre samordning genom hela processen från regelgivning till företagens vardag.
Luckor i processen
Implementeringsrådet har varit verksamt i omkring ett och ett halvt år och har under tiden byggt upp verksamheten och lämnat ett flertal yttranden. Anders Johannesson lyfte särskilt arbetet kring Green Claims-direktivet och avskogningsförordningen som exempel där rådet försökt synliggöra risker för ökade kostnader och överlappande regelkrav.
– Det finns ganska mycket luckor i processen EU–Sverige–företagare, sade han och pekade på behovet av att stärka arbetet med regulatorisk effektivitet och konsekvensanalyser i ett tidigt skede.
Han menade också att Sverige länge arbetat för reaktivt i EU-relaterade regelprocesser och efterlyste ett mer proaktivt förhållningssätt.
– Det är svårt att vara proaktiv om det finns en massa potthål i vägen, konstaterade han.
Samtidigt betonade Anders Johannesson att rådets arbete fått genomslag. Ett exempel som lyftes var när energi- och näringsminister Ebba Busch använde rådets synpunkter i förhandlingar i Bryssel.
”Det finns egentligen inga lågt hängande frukter”
Förenklingsrådet lyfte fram att arbetet nu börjar ge konkreta resultat. Nils Fjelkegård pekade bland annat på förslaget om att avskaffa matkravet, som ett exempel på hur regelförenkling kan få direkt betydelse för företagen.
– Det är roligt att se att det går att utreda förslag med god kvalitet och att de kan tas vidare och få stora positiva effekter för näringslivet, sade han.
Samtidigt betonade han att arbetet tar tid och kräver uthållighet.
– Det finns egentligen inga lågt hängande frukter. Man måste vara uthållig och ihärdig och inte ge sig.
Enligt Nils Fjelkegård är nära kontakt med Regeringskansliet, politiken och näringslivet avgörande för att kunna prioritera rätt frågor och få framdrift i arbetet. Han lyfte också att det stora antalet inkomna förslag innebär ett växande behov av ytterligare utredningsresurser.
Regelrådet vill in tidigare i processerna
Regelrådet, som funnits sedan 2008, har som uppgift att granska kvaliteten i konsekvensutredningar kopplade till nya regler. Moderator Andrea Femrell konstaterade att endast omkring fyra av tio konsekvensutredningar godkänns, Anna-Lena Bohm framhöll att utvecklingen samtidigt gått framåt.
– Vi ser att våra yttranden används mer nu och att vi kommer in tidigare i vissa processer, sade hon.
Hon betonade särskilt vikten av att rådet analyserar hur regler påverkar små och medelstora företag samt att alltid överväga alternativa lösningar.
– Det finns en kumulativ regelbörda som man behöver förstå bättre, sade Anna-Lena Bohm.
Regelrådet efterlyste krav på komplettering av bristfälliga konsekvensutredningar och återremittering, bättre digitala verktyg, mer stöd och utbildning i konsekvensutredningsarbetet samt möjlighet att komma in tidigare i regelprocesserna. En särskilt viktig fråga som lyftes fram är att ha tillräckligt med tillgängliga resurser för att göra ett bra arbete.
Behov av mer resurser och bättre analysförmåga
Ett återkommande tema under seminariet var behovet av ökad kompetens och bättre analysmetoder inom regelförbättringsarbetet.
Anders Johannesson lyfte bland annat bristen på ekonomisk kompetens och behovet av mer forskning kring regelförenkling och regulatoriska effekter. Han efterlyste också bättre metoder för att hantera målkonflikter mellan olika politiska mål.
Flera deltagare betonade dessutom att Sverige behöver arbeta mer tillsammans med andra nordiska länder kring dessa frågor, inte minst eftersom länderna har liknande regelstrukturer och marknader.
Stor samsyn om behovet av långsiktighet
Frågan om rådens framtida organisation diskuterades också under seminariet. Panelen såg vissa möjligheter till ökad samverkan, men lyfte samtidigt flera risker med att slå samman verksamheterna.
Samtalet präglades överlag av stor samsyn kring att regelförbättring är ett långsiktigt arbete som kräver både resurser, metodutveckling och politisk uthållighet.
Flera av deltagarna återkom också till att frågorna nu fått större uppmärksamhet än tidigare, men att nästa steg måste handla om att ytterligare stärka kvaliteten, analysförmågan och genomslaget i det praktiska regelförbättringsarbetet.