Nytt momentum i EU:s regelförenkling

Regelförenkling har på kort tid blivit en betydligt mer central fråga inom EU. Men kommer unionen lyckas minska regelbördan den här gången, eller riskerar ambitionerna att stanna vid nya processer och nya målformuleringar?

Det var utgångspunkten när NNR samlade Daniel Svensson, särskilt sändebud för regelförenkling vid Sveriges ständiga representation vid EU, Gunnar Hökmark, tidigare Europaparlamentariker (M), och Göran Grén, ordförande för BusinessEuropes arbetsgrupp för regelförbättring, för ett samtal om EU:s framtida regelförenklingsarbete.

Trots olika ingångar präglades diskussionen av en bred samsyn kring att frågan nu fått ett tydligare politiskt genomslag, inte minst genom kopplingen till konkurrenskraft och Europas ekonomiska utveckling.

Sällsynt god chans till förbättring

Göran Grén såg betydligt bättre förutsättningar för regelförenkling än tidigare och pekade på att konkurrenskraftsfrågorna nu fått en helt annan tyngd i EU-arbetet.

– Så här god chans har man sällan haft, sade han och hänvisade bland annat till omnibusinitiativen och det ökade fokuset på kostnads- och nyttoanalyser.

Samtidigt beskrev han omnibusarbetet som ett tecken på att tidigare lagstiftning blivit alltför omfattande och komplex.

– Omnibus är i sig ett misslyckande, men man har åtminstone tagit tag i problemen och börjat arbeta mer systematiskt med frågan, konstaterade han.

Daniel Svensson lyfte också fram att regelförenkling fått ett tydligare fäste inom EU och att frågan nu ses som en del av unionens konkurrenskraft.

– Det finns ett annat momentum just nu, mycket på grund av det globala konkurrenstrycket, sade han.

Han betonade samtidigt att arbetet kommer kräva fortsatt politiskt tryck och långsiktighet för att få verkligt genomslag.

”Vi måste börja säga nej”

Gunnar Hökmark var mer skeptisk till hur långt förändringsarbetet faktiskt kommer att nå och menade att det finns en inneboende drivkraft i EU-systemet att skapa nya regler.

– Så fort alla blir överens om något blir det inget gjort, sade han och argumenterade för att verklig förändring kräver tydligare konflikter och prioriteringar. Och mycket är de facto en konflikt mellan planekonomi och marknadsekonomi.

Han återkom flera gånger till behovet av att ifrågasätta själva utgångspunkten för ny reglering.

– Vi måste börja säga nej, inte bara göra annorlunda, sade Gunnar Hökmark och kritiserade vad han kallade ”politikersjukan” – att politiken alltid förväntas presentera nya åtgärder och nya regelverk.

Han menade också att diskussionen om regelförenkling alltför ofta fastnar i procentsatser och administrativa lättnader, istället för att ställa den mer grundläggande frågan om regleringen överhuvudtaget behövs.

– Sluta med mål och säg istället: ta bort det som inte behövs, sade han.

Taxonomin lyftes fram som ett exempel på regelverk där politiska mål enligt honom lett till omfattande rapporteringskrav och ökad detaljstyrning av företagen.

Verktygen finns redan – men används för lite

En central fråga under seminariet var om EU-systemet faktiskt är riggat för att klara ett mer effektivt regelförenklingsarbete.

Här pekade Göran Grén på att unionen redan har flera av de verktyg som krävs, bland annat genom ramverket för bättre lagstiftning och konsekvensanalyser.

– EU har redan verktygslådan, problemet är att man inte använder verktygen fullt ut, sade han.

Han hänvisade också till kritik från bland annat det danska parlamentet om att alltför få lagförslag föregås av tillräckliga konsekvensanalyser.

Daniel Svensson betonade samtidigt att förändringsarbetet inte bara handlar om EU-kommissionen, utan också om medlemsstaternas regeringar och parlament.

– Man behöver ändra mindset både i medlemsstaterna och i kommissionen, sade han och pekade på att kulturförändringar tar tid.

Näringslivets roll lyftes fram

Panelen återkom också till vikten av att näringslivet deltar tidigt och tydligt i EU:s lagstiftningsprocesser.

Göran Grén menade att näringslivet blivit betydligt bättre organiserat i regelförenklingsfrågor och att nya plattformar och samverkansformer skapat bättre möjligheter att påverka processerna.

Samtidigt pekade flera deltagare på att dagens samrådsprocesser ofta är svåra att hantera för mindre aktörer och att konsekvensanalyser fortfarande genomförs för sent eller med bristande underlag.

Gunnar Hökmark vände sig också mot beskrivningen av näringslivets påverkansarbete som ”lobbyism”.

– Det är fullständigt avgörande att beslutsfattare träffar olika aktörer och får veta hur regler påverkar dem, sade han.

”Lite mindre, lite bättre”

Mot slutet av seminariet fick panelen frågan hur läget ser ut 2029.

Daniel Svensson uttryckte förhoppningar om att EU då lyckats genomföra flera konkreta förbättringar. Gunnar Hökmark var mer försiktig i sin prognos.

– Lite mindre, lite bättre – men vi kommer fortfarande ha samma diskussion, sade han.

Samtalet avslutades också med en uppmaning om att vara tydligare i kritiken mot nya regelinitiativ och att våga prioritera bort sådant som inte skapar tillräcklig nytta.

– Hövligheten försvårar ibland arbetet. Man måste våga börja med det som faktiskt är problemet, konstaterade Göran Grén.