Härnäst i EU: Irlands ambassadör om det irländska ordförandeskapets prioriteringar

Irland tar över EU‑ordförandeskapet vid en avgörande tidpunkt för Europas framtid. I en snabbt föränderlig omvärld kommer de beslut som EU fattar under denna period att påverka unionens utveckling under lång tid framöver. Vilka frågor kommer att prioriteras under det irländska ordförandeskapet? Hur ser Irland på konkurrenskraft, regelförbättring och frågor av betydelse för den gröna näringen?

Det var temat när Irlands ambassadör i Sverige Barbara Jones mötte Lennart Nilsson, ordförande för Cogeca och styrelseledamot för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Andrea Femrell, VD för Näringslivets Regelnämnd (NNR) för att diskutera de irländska prioriteringarna inför ordförandeskapet hos LRF. Cogeca är en del av LRF:s europeiska paraplyorganisation Copa-Cogeca.

Andrea Femrell hälsade välkomna, och öppnade diskussionen med att fråga om hur drivande Irland kommer vara för att driva på konkret förbättring på området under sitt ordförandeskap, och hur kan man skapa förutsättningar för meningsfull och långvarig förbättring.

Det är brådskande att hitta vår egen röst som Europa, menade Barbara Jones, och berättade att det irländska ordförandeskapet har tre nyckelprioriteringar: Värderingar, konkurrenskraft och säkerhet.

Vi behöver komma ihåg varför vi har Europeiska unionen, menade hon. Det handlar både om att försvara våra värderingar och våra intressen. Att stödja Ukraina uppfyller båda.

– Färdplanen ’One Europe, one market’ var en gåva till vårt ordförandeskap. Vi står inför ett vägval, antingen genomför vi radikala förändringar, eller så tvingas vi genomlida unionens långsamma förfall. Vi är tacksamma för att EU valde radikala förändringar. Insatserna är höga. Utan stärkt konkurrenskraft kommer vi inte ha råd med saker som försvar, fri rörlighet och välfärd – det vi idag tar för givet, konstaterade Barbara Jones.

Lennart Nilsson menade att lantbruket möts av dubbla budskap. Å ena sidan hur viktigt deras arbete är, å andra en ständigt tyngre regelbörda. Det nya förslaget till Common Agricultural Policy, eller CAP, är ett exempel.

– I det säkerhetsläge vi befinner oss i måste vi prata mer om vad vi bönder bidrar med – mat, bränsle, våra skogar. Vi talar om resiliens och försörjningstrygghet, samtidigt föreslår man en ny modell för CAP som slår hårt mot just bönderna. Varje ny CAP har inneburit en tyngre regelbörda, berättade Lennart Nilsson.

Han skulle vilja se en annan inställning till branschen.

– Mätningar visar att 80 till 90 procent av svenskarna litar på bönderna. Tillit är något vi skulle vilja höra mer om i diskussionen om hur vi brukar vår jord och tar hand om våra djur, konstaterade Lennart Nilsson.

Barbara Jones konstaterade att för stärka EUs konkurrenskraft är regelförenkling en nyckel. Samtidigt förklarade hon att Irland inte är för fullständig avreglering, utan att vi ska behålla våra höga europeiska standarder, men med proportionalitet och kostnadseffektivitet. Det handlar om att undvika framtida Omnibusar, därför att det helt enkelt inte ska behövas.

– Det finns utmaningar – rådet är inte eniga, parlamentet försenar lagförslag – men det är ingen anledning att sakta ner. Snarare tvärt om, det är en anledning att vara ambitiös. Irland har ett rykte om sig att vara goda förhandlare, det ligger i vårt DNA. Det innebär inte att vi alltid når en överenskommelse, men att vi hittar utrymme för var man kan enas, menade Barbara Jones.