Kommissionen presenterar inriktningen för EUs regelförbättringsarbete

Den 29 april presenterade EU-kommissionen, kraftigt försenad, sin kommunikation om regelförbättring, vilken innehåller de delar som kommer att prioriteras i regelförbättringsarbetet framgent. Det är framförallt tre delområden som lyfts fram; utvärderingar och konsultationer, principen en in, en ut samt vikten av ett delat ägarskap mellan EUs institutioner.

– Kommissionens kommunikation innehåller flera delar som är viktiga för regelförbättringsarbetet. Intentionen att förbättra konsultationer och samråd med intressenter och tydligare redovisa data och underlag för de regler och beslut som övervägs är positiv. Tyvärr saknas dock tydliga mål och indikatorer på hur kommissionen ska uppnå de olika delarna eller i vilken utsträckning kostnader och befintlig börda ska sänkas. Dessutom hänger mycket på om kommissionen får med sig parlamentet och rådet, som inte haft samma ambitioner tidigare, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.

I kommunikationen anges att kommissionen, för att bättre reflektera von der Leyens målsättningar, avser att förbättra analys och rapportering av vissa typer av konsekvenser. Detta gäller särskilt det som är relaterat till den gröna och digitala omställningen och den sociala och rättvisedimensionen (socially just and fair dimension). Även uppfyllnad av FNs hållbarhetsmål ska analyseras.

– NNR ser en fara med denna utveckling då de regelförbättringsprinciper och verktyg som tagits fram måste vara policyneutrala. Olika alternativa lösningar för det man vill uppnå måste utredas, inklusive samtliga konsekvenser (miljö, sociala och ekonomiska såsom konsekvenser för företag och konkurrenskraft). Risken är annars att vi kan få ett system som istället underbygger det policyförslag som presenteras, menar Christina Fors, sakkunnig och ansvarig för internationella frågor på NNR.

En utav de stora frågorna har varit hur den s k en in, en ut metoden ska införas (dvs att ”gamla” regelkostnader ska tas bort i motsvarande grad som nya regelkostnader tillkommer). Här har kommissionen skjutit fram tidpunkten för när det ska börja gälla, till arbetsprogrammet 2022. Den har också listat flera möjliga undantag som kan bli föremål för en mycket flexibel tolkning. Ett exempel på undantag är om det finns en stark politisk vilja att reglera ett område och att man samtidigt gör bedömningen att andra kostnader att ta bort inom området inte kan identifieras, då kan kommissionen undanta området från regeln om en in, en ut.

– Frågan om en in, en ut är en trovärdighetsfråga för kommissionen. Som det är skrivet nu riskerar hela metoden och tankesättet att urholkas. Såväl olika typer av kostnader kan undantas, liksom hela regelområden. Exempelvis så anges att om ny EU-lagstiftning ersätter 27 nationella system så kan det vara tillräckligt för att hävda att det i sig ersätter kostnader som uppstår till följd av den nya regleringen. Här måste kommissionen bli mycket tydligare om vad som avses och hur det ska tillämpas, annars kommer det att falla platt, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR

Läs EU-kommissionens kommunikation ”Better Regulation – Joining forces to make better laws” här.