Myndighetssystemet i förändring

Hur väl rustat är egentligen det svenska myndighetssystemet för att hantera förändring, regelförenkling och snabb samhällsomvandling? Och ligger problemen i reglerna – eller i själva systemet som skapar och tillämpar dem?

Det blev utgångspunkten för ett av de mer idédrivna samtalen under NNR:s stämmoseminarium, där Nicklas Skår, expert på konstitutionella frågor och totalförsvar vid Svenskt Näringsliv, Lotta Stern, vd för Ratio – Näringslivets forskningsinstitut, och statsvetaren och politiske chefredaktören Stig-Björn Ljunggren diskuterade myndighetskultur, politiskt ansvar och relationen mellan stat och näringsliv.

”Culture eats strategy for breakfast”

En av de första frågorna handlade om huruvida förväntningarna på myndigheternas förändringsförmåga är för höga.

– Jag tror det, sade Lotta Stern och hänvisade till uttrycket ”culture eats strategy for breakfast”.

Hon menade att regelförenkling inte bara handlar om regler, processer och styrdokument, utan också om organisationskultur och människors beteenden.

– Det kommer att ta tid att förändra kulturen på svenska myndigheter, men det är där vi måste lägga fokus, konstaterade hon.

Nicklas Skår pekade samtidigt på att myndigheterna i dag har ett mycket stort inflytande över hela regelkedjan – från problemformulering till tillämpning.

– Ofta är det myndigheten som förhandlar, tar fram grundmaterialet, tolkar reglerna, skriver föreskrifter och sedan själv tillämpar dem, sade han.

Han menade att det svenska systemet i grunden är byggt för stabilitet och kontinuitet snarare än snabb förändring.

– Ordet förvaltning betyder att bevara, något att komma ihåg. Så vi har inte riggat för att förändring ska vara vare sig enkel eller ibland ens möjlig, sade Nicklas Skår.

Demokratins tempo möter verkligheten

Stig-Björn Ljunggren tog diskussionen vidare till ett mer övergripande resonemang om demokrati, institutioner och samhällsförändring.

– Detta är en karta, men att frågan är hur terrängen faktiskt ser ut. Verkligheten är inte rationell. Demokratin är en lågfrekvent beslutsmodell, medan verkligheten är högfrekvent, sade han.

Han beskrev hur många västländer nu befinner sig i en period där relationen mellan folkvilja, politik och förvaltning förändras snabbt och där kraven på styrbarhet ökar.

Samtidigt betonade flera deltagare vikten av att inte låta förändringsviljan ske på bekostnad av rättsstatliga principer.

– Man får inte kasta ut barnet med badvattnet, sade Nicklas Skår och lyfte behovet av att hitta en balans mellan förändringskraft och rättssäkerhet.

Lotta Stern varnade också för att alltför långtgående politisk styrning riskerar att skapa kortsiktighet.

– Byter man styrning vart fjärde år blir det inte heller bra för myndigheterna, sade hon.

Äganderätt, målkonflikter och politiskt ansvar

Diskussionen kom också att handla om målkonflikter och synen på regleringens konsekvenser för företag och äganderätt.

Lotta Stern argumenterade för att regleringar i grunden innebär inskränkningar och att detta perspektiv sällan synliggörs tillräckligt tydligt.

– Varje regel är i själva verket ett ingrepp i äganderätten, som i sig är fundamental, sade hon och efterlyste att frågan lyfts tydligare i konsekvensanalyser och regelarbete.

Nicklas Skår pekade samtidigt på att politiken ofta undviker att hantera målkonflikter fullt ut.

– Ju mindre kunskap politiken har, desto mindre ansvar vill den ta, sade han och betonade vikten av bättre konsekvensutredningar och uppföljning av fattade beslut.

Han menade också att näringslivet behöver involveras tidigare i utredningsväsendet och regelprocesserna.

– En utredning som berör näringslivet består ofta bara till väldigt liten del av företrädare för näringslivet, konstaterade han och slog ett slag för ökade dialoger.

”Utredningsväsendet har förfallit”

Stig-Björn Ljunggren återkom flera gånger till hur relationen mellan politik, myndigheter och näringsliv förändrats över tid.

Han argumenterade för att det svenska utredningsväsendet försvagats och att näringslivet successivt tappat inflytande i de processer där regler och reformer formas.

– Utredningsväsendet har förfallit i Sverige, sade han och efterlyste ett större deltagande från näringslivet i de tidiga processerna.

Samtidigt betonade både han och Lotta Stern att det inte finns några enkla eller snabba lösningar.

– Det här kommer inte att gå fort, sade Lotta Stern och lyfte åter vikten av långsiktig kulturutveckling inom myndigheterna, där det tydliggörs vad uppdraget består i och hur man blir en bra byråkrat.  

Myndighetsutövning har blivit folkligt

Mot slutet av seminariet diskuterades om frågor om myndighetsstyrning och regelförenkling kan bli en bredare politisk fråga framöver.

Nicklas Skår menade att utvecklingen redan går åt det hållet och pekade på att frågor om myndighetsutövning blivit allt mer konkreta för många företagare och yrkesgrupper.

Stig-Björn Ljunggren betonade samtidigt vikten av att koppla systemfrågorna till konkreta exempel från människors vardag.

– Om man kan hitta frågor som folk känner igen – då kan man göra politik av det här, sade han.

Samtalet avslutades med en samstämmig uppmaning om att fortsätta driva frågorna långsiktigt genom forskning, dialog och ökad förståelse mellan politik, myndigheter och näringsliv.