Sveriges regelförbättringsarbete – för lite och för långsamt

Det är inte bara vi inom näringslivet som tycker att arbetet med att förbättra de regelverk som berör företagare går för långsamt. Även ett antal andra aktörer visar genom undersökningar att kvaliteten och takten på regelförbättringsarbetet kan öka. Senast var det Regelrådet som i sin årsrapport redogör för den dåliga kvaliteten på de konsekvensutredningar som beskriver vilka effekter nya och förändrade regler får för företagen. Enbart 36 procent av konsekvensutredningarna fick godkänt; ett riktigt dåligt resultat. OECD har presenterat rapporten Regulatory Policy Outlook 2015 och i denna blev det tydligt att Sverige presterar medelmåttigt i regelförbättringshänseende, ofta under EU-genomsnittet. Vi på NNR beställde i slutet av året en SKOP-undersökning där företagare bl a tillfrågades om det blivit krångligare eller enklare att följa statliga regler. Även här finns mer att önska. Mer om dessa undersökningar samt EUs regelförbättringsarbete som tagit riktig fart,
finns att läsa i detta nyhetsbrev.

Att minska företagens regelbörda är både smart och många gånger en förhållandevis kostnadseffektiv åtgärd som ger resultat i form av fler växande företag och därmed fler jobb – just vad alla säger att Sverige behöver idag. Frågan är, vad väntar regeringen på?

Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd, NNR

OECD om Sveriges regelförbättringsarbete

I januari presenterade OECD rapporten Regulatory Policy Outlook 2015 vid ett seminarium i Stockholm anordnat av Näringslivets Regelnämnd, NNR, och Tillväxtverket. Rapporten är den första i sitt slag och jämför arbetet med regelförbättring i samtliga 34 OECD-länder och EU. Undersökningen visar att Sverige, som tidigare legat i framkant i arbetet med regelförbättring, nu endast tillhör OECD-genomsnittet.

OECDs programchef Christiane Arndt menar att om Sverige ska förbättra sitt resultat så krävs det att regler utvärderas i efterhand och att kvaliteten på konsekvensutredningar förbättras. Något, som även NNR brukar påtala.

På seminariet deltog förutom Arndt och NNRs VD Andrea Femrell, även statssekreterare Oscar Stenström, samt Gunilla Nordlöf, generaldirektör på Tillväxtverket.

Läs mer om seminariet och OECDs rapport här.

Det nederländska ordförandeskapet i EU:s Ministerråd prioriterar regelförbättring

Regelförbättring är ett område som kommer högt upp på det nederländska ordförandeskapets agenda. De vill ha ett EU som fokuserar på frågor som är viktiga för Europas medborgare och företag; ett EU som skapar tillväxt och sysselsättning genom innovation och som för en dialog med det civila samhället. Nederländerna har bland annat som mål bättre (framtidssäkra) regler och en starkare inre marknad. En viktig princip för ordförandeskapet är att verka för åtgärder på EU-nivå endast om det är effektivare än åtgärder på nationell nivå. Tre viktiga fokusområden blir:

• Stärka regelförbättringspolitiken vilket bl.a. inkluderar implementering av det interinstutionella avtalet (IIA) om regelförbättring och att öka transparensen i beslutsprocessen i EU. Nederländerna tänker också initiera en diskussion om sektorsspecifika mål för kostnadsminskning. De uppmärksammar kommissionens planer att granska åtskilliga befintliga regler under det kommande året inom ramen för REFIT och välkomnar inkluderande av regelförbättring i kommissionens arbetsprogram.

• Göra framsteg på tjänsteområdet och den digitala inre marknaden

• Förbättra användningen och genomförandet av beslutade inre marknadsregler, vilket innebär att göra vad som överenskommits och införliva länder-specifika rekommendationer från kommissionens årliga analys inom den s.k. European Semester.

Följ NNR på Facebook

Följ Näringslivets Regelnämnd, NNR på Facebook genom att klicka här.

Svenska företagare: Regelkrånglet har ökat!

NNRs årliga SKOP-undersökning om hur företagarna upplever regelkrånglet har presenterats. Resultaten visade tyvärr att 29 procent av företagarna – dubbelt så många som förra året – upplever att regelverken har blivit krångligare än för ett år sedan.

Det allvarligaste regelhindret för att företagen ska kunna växa och anställa fler är skatte- och momsregler, enligt en tredjedel av företagen. Hela 55 procent anser att dessa regler finns bland de tre största regelhindren. Därefter kommer arbetsrätten och speciella branschregler.

För att veta om ett regelverk är effektivt och bra så krävs löpande systematiska utvärderingar om hur reglerna påverkar företagen. Dock tror 74 procent av de tillfrågade företagarna inte att sådana överhuvudtaget görs – eller att om de görs så är de otillräckliga.

Läs mer om SKOP-undersökningen här samt lyssna på inslagen i Ekot och P1 morgon här och här.

Undermåligt resultat i Regelrådets granskning av konsekvensutredningar

Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Resultaten i rapporten är mycket nedslående; endast 36 procent av konsekvensutredningarna godkändes.

– Det är uppenbart att något extraordinärt måste till för att få upp kvaliteten på konsekvensutredningarna. Politiker och beslutsfattare måste kräva att en bristfällig konsekvensutredning åtgärdas innan de fattar beslut om nya regler för företagen, annars blir Regelrådets granskning verkningslös. Regelrådets granskning har pågått under sju år och kostat ca 10 mkr varje år. Det är inte försvarbart gentemot landets företagare och skattebetalare att inget händer, kommenterar NNRs VD Andrea Femrell i ett pressmeddelande.

Läs mer här.

NNR granskar regleringsbreven

Regleringsbrev och instruktioner är några av de mer kraftfulla redskapen en regering har för att styra sina myndigheter. De bör därför innehålla tydliga uppdrag och signaler till myndigheterna om de områden som regeringen prioriterar. Ett område som regeringen anger vara prioriterat är att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet och reglerna kopplat till detta. Ändå är det bara tre av 24 undersökta myndigheter som har skrivningar om att uppfylla regeringens mål om att förenkla för företag och lika få om att förbättra dessa regelverk.

Läs hela rapporten här och Andrea Femrells debattartikel i Dagens Samhälle om frågan här.

Kommissionens rådgivande grupp i regelförbättringsfrågor har inlett sitt arbete

Som en del av kommissionens arbete med förbättring av befintlig lagstiftning har den inrättat en rådgivande grupp, den s.k. Refit Platform, till förste vice ordförande Timmermans. Denna ska bl.a. ange vilka regelförbättringar för företag som bör prioriteras i det existerande regelverket. Målet med den rådgivande gruppen är att ge stöd till kommissionen beträffande förenkling av EU-lagstiftning och minskning av regelbördan utan att ifrågasätta de politiska målen med lagstiftningen. Den rådgivande gruppen är tvådelad och består dels av en medlemsstatsgrupp med 28 representanter, en från varje medlemsstat där Sverige representeras av GD för Tillväxtverket; dels av en intressentgrupp bestående av ett urval av totalt 20 rådgivare från näringsliv, fack och NGOs i hela EU.

Kommissionen har gått igenom de ca 250 regelförbättringsförslag som har inkommit från bl.a. näringslivet och har sammanställt ca 140 förslag som gruppen ska behandla. Förslagen har grupperats i 16 olika tematiska områden. Bland de 140 förslagen finns även de förslag som NNR och dess medlemmar skickade in i höstas till kommissionen som input till den rådgivande gruppen. Ett inledande möte har hållits i gruppen i januari 2016. Medlemmarna i Refit Platform har nu ombetts att skicka in sina prioriteringar, vilka kommer att fastställas i april. Därefter kommer arbetet med de förslag som sammanställts att påbörjas. NNR kommer att aktivt följa arbetet inom plattformen bl.a. genom sitt arbete inom Business Europes arbetsgrupp för regelförbättring.