NNR Nyheter 2 2026

I september är det val och vem som än kommer att stå som vinnare får hantera många utmaningar, inte minst relaterade till den spända situationen i vår omvärld, men också hur Sverige som land ska kunna stärka sin konkurrenskraft.

En av flera avgörande faktorer för stärkt konkurrenskraft är minskad regelbörda och minskat regelkrångel. Regelbördan ligger bland topp tre när företagen får ange de största tillväxthindren. Det är ofta inte enskilda regelverk som är det största problemet, utan den sammanlagda regelbördan. Det innebär att det behövs såväl förenklingar av enskilda regelverk som ett omfattande och systematiskt regelförbättringsarbete för att lösa problemen.

Den nuvarande regeringen har med stöd från ytterligare partier tagit flera och viktiga initiativ för att minska regelbördan. Inte minst inrättandet av Förenklingsrådet och Implementeringsrådet, vars arbete kan göra verklig skillnad. Råden fyller ett tomrum i den svenska förvaltningen och är med sitt tydliga företagarperspektiv och sina ansvarsområden en viktig resurs till regeringen.

Förenklingsrådet har redan fått in drygt 300 förenklingsförslag och de 30 förslag som hittills kvalificerats av rådet visar på en möjlig total besparing på 15,5 miljarder kronor årligen. De tre förslag som har överlämnats av Förenklingsrådet till regeringen innebär kostnadsbesparingar på 6,7 miljarder kronor för företag i branscher som haft stora utmaningar de senaste åren.

Implementeringsrådet har en lika viktig roll, men med fokus på EU. Implementeringsrådet ska stärka svenska företags konkurrenskraft genom att påverka hur EU-lagstiftning utformas och införs i Sverige, med fokus på att undvika implementering över miniminivån samt motverka omotiverade regelbördor. Rådet har under sitt första ett och ett halvt år bland annat lämnat 13 underlag till svensk ståndpunkt till regeringen om olika EU-lagstiftningar inför eller under förhandling, för att på så sätt säkra företagsperspektivet och undvika onödiga kostnader.

Regelförbättringsfrågan tenderar att komma lite i skymundan i valrörelser, varför kan man spekulera om, men vi kan nog vara eniga om att det är synd. Regelförbättring är ett av de bästa och mest kostnadseffektiva sättet att stärka Sveriges konkurrenskraft nu när det gäller att förbättra företagens situation i de omvälvande tider vi står inför.

Inför valet hoppas jag därför att alla partier tar frågan på allvar och enas om att regelförbättringsarbetet måste fortsätta med oförminskad styrka samt att de reformer och råd som beslutats om och genomförts, permanentas även efter valet – oavsett vem som då styr.

Vi på Näringslivets Regelnämnd kommer såklart att göra allt vad vi kan för att driva på i frågan.

Det skriver 27 företrädare för NNR och dess medlemsorganisationer i Altinget.

Läs mer här.

Regeringen har fattat beslut om att utreda och analysera hur företagsperspektivet kan stärkas i kommunernas ärendehandläggning.

– Regeringens initiativ är mycket välkommet. Hela myndighetskedjan, inklusive kommunerna, behöver hållas ihop om förenkling och effektivare tillämpning ska uppnås på riktigt. Kommunerna bör få en tydligare roll att bidra till målen om förenkling och deras tillämpning inom ramen för service- och rådgivningsskyldigheterna enligt förvaltningslagen behöver ses över, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd (NNR).

Läs mer här.

Näringslivets Regelnämnd (NNR) bjuder in till ett halvdagsseminarium med tema regelförbättring för företag. Seminariet behandlar det framtida regelförbättringsarbetet och samlar politiker, experter och näringsliv för att diskutera prioriteringar och nödvändiga reformer inför en ny mandatperiod.

Läs mer här.

Ett stort antal näringslivsorganisationer – däribland Näringslivets Regelnämnd (NNR) – har skickat en gemensam hemställan till Finansdepartementet med uppmaningen att regeringen tillsätter en statlig utredning för att fördjupa kring de ändringar som tas upp i promemorian ”Ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt”.

I hemställan uppmanas regeringen att dra tillbaka nuvarande förslag och i stället ge en utredning i uppdrag att analysera alternativa modeller i nära dialog med berörda branscher, så att reglerna blir rättssäkra, förenliga med EU-rätten och praktiskt hanterbara.

Läs mer här.

– De senaste åren har man byggt upp viktiga strukturer. Maskineriet är på plats och nu är det dags att börja leverera, säger Andrea Femrell.

I det senaste numret av tidningen Ackordscentralen Nyheter intervjuas NNRs VD Andrea Femrell om hur regelbördan slår mot företagen och vad regeringen kan göra för att underlätta.

Läs mer här.

Skillnaderna mellan kommuner är fortsatt stora när det gäller hur avgifter tillämpas mot företag, visar en ny granskning från Näringslivets Regelnämnd (NNR). “Det ska inte spela så stor roll i vilken kommun ett företag verkar när det gäller hur regler tillämpas”, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR, till TN.

Läs mer här.

Det skriver Andrea Femrell och August Liljeqvist, Näringslivets Regelnämnd NNR, i Barometern.

Läs mer här.

Vad vill Sverigedemokraterna gällande företagande och regelförenkling? Finns det några skiljelinjer mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna i regelförbättringsfrågan. Och vad vill man gå till val på?

Detta diskuterar vi med Sverigedemokraternas näringspolitiske talesperson, tillika ordföranden i riksdagens näringsutskott Tobias Andersson i månadens avsnitt av Regelpodden.

Läs mer oh lyssna här.

Regelförenkling ligger högt på den politiska agendan både i Sverige och EU. Centerpartiet har under många år varit ett utav frontpartierna när det gäller regelförenkling, nu har det dock gått ett antal år sedan partiet hade möjlighet att påverka. Vad vill Centerpartiet idag gällande företagande och regelförenkling?

Läs mer oh lyssna här.

Näringslivets Regelnämnd (NNR) välkomnar EU‑kommissionens meddelande A Simpler, Clearer and Better Enforced EU Rulebook, men varnar för att risken för nya regelbördor kvarstår.

– Det är positivt att kommissionen vill stärka sitt regelförbättringssystem. Samtidigt kvarstår betydande osäkerheter kring konsekvensbedömningarnas kvalitet, RSB:s roll och oberoende, risken för förkortade samråd som begränsar företagens möjligheter att bidra med fakta och erfarenheter, kommenterar Christina Fors, sakkunnig på NNR.

Läs mer här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.