Ljusglimtar och orosmoln

Att regeringen säger sig vilja prioritera regelförbättringsarbetet för företag är inte nytt. Det har sagts vid flera tillfällen, men ändå händer det tyvärr väldigt lite på den fronten just nu. Näringslivet har tidigare tagit fram ett stort antal förslag om vilka åtgärder som behöver prioriteras och lämnat dessa till beslutsfattarna. Vi följde upp dessa nyligen, men svaren från ministrarna och departementen vittnar om att de flesta förslagen tråkigt nog har lämnats därhän.

Inom EU går däremot regelförbättringsarbetet på högvarv. Kommissionens rådgivande grupp för regelförbättringsfrågor, REFIT platform, har nu lämnat sina första rekommendationer och förslag till Kommissionen och fler är att vänta under vad som ser ut att bli en spännande och intensiv höst.

På det lokala planet finns både ljusglimtar och orosmoln. Flera kommuner ha lyckats korta sina handläggningstider i olika tillståndsärenden samtidigt som skillnaderna i tillstånds- och tillsynsavgifter mellan kommunerna fortfarande är omotiverat stora. Mer om detta och NNRs projekt om kommunal regeltillämpning kan du läsa nedan.

Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd, NNR

Kommunernas regeltillämpning: Granskning pågår!

NNRs stora kommunprojekt är i full gång och i dagsläget har fyra av de sex rapporterna i serien om kommunernas regeltillämpning publicerats. Dessa handlar om företagslotsar, upphandling, serveringstillstånd och bygglov. De två sista kommer att handla om miljöfarlig verksamhet och livsmedelskontroll. Följ kommunprojektet och läs rapporterna på nnr.se.

Den 2 november är startdatumet för när NNR åker ut i landets olika län och presenterar resultaten nedbrutna på lokal nivå från samtliga rapporter. Samtliga resultat kommer då att finnas samlade på en hemsida, där det enkelt går att se hur det ser ut i en viss kommun. I kalendariet på NNRs hemsida återfinns datumen för alla länsbesök.

Medierna har också uppmärksammat NNRs kommunprojekt; nedan finns länkar till några av pressklippen.

Serveringstillståndsrapporten:
Ekot
Göteborgsposten

Bygglov:
Dagens Industri
Norrbottens Kuriren

Regeringens utlovade regelförbättringsarbete följs upp

Under sommaren har NNR följt upp regeringens utlovade regelförbättringsarbete i två projekt. Dels har de departement om ministrar som berörts av de 33 regelförbättringsförslag inom för näringslivets viktiga områden som NNR och NNRs medlemmar samlade in och sammanställde i rapporten "Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige" fått frågan om vad som sker på de utpekade områdena. Dessa förslag lämnades in till regeringen via näringsdepartementet.

Sju av elva berörda ministrar har nu valt att svara. Av näringslivets 33 inlämnade förslag så har ett genomförts, det om höjd beloppsgräns för förenklad faktura.

Tre förslag – förändringar av regler för fåmansbolag, höjd schablon för anskaffningsvärdet av långa innehav och avskaffande av danstillstånd – utreds i andra hänseenden.

Dessutom framhåller regeringen att arbete på regelförbättringsområdet pågår kring elsäkerhetslagen, nya upphandlingsregler, läkemedelsanvändning, djurhälsa och betesregler inom jordbruket och torvprövning.

NNR har också följt upp förra årets genomgång av myndigheternas regleringsbrev. Av 24 utvalda myndigheters regleringsbrev 2016 var det endast tre som innehöll ett uppdrag om att förbättra regelverken för företag. Bara två av dessa uppdrag kan kategoriseras utifrån vilka effekter förbättringarna skulle ha för företagen i form av till exempel tidsbesparing. Så få som fyra myndigheter är skyldiga att göra en bedömning om myndighetens åtgärder uppfyller regeringens mål om att förenkla för företagen.

Resultaten är som synes tyvärr ganska nedslående. Trots regeringens utfästelse att mandatperioden skulle inriktas på att få mer ändamålsenliga regler som främjar företagens tillväxt samt att kostnaderna till följd av regler skulle minska har det så här i halvtid ännu inte hänt så mycket.

Följ NNR på Facebook

Följ Näringslivets Regelnämnd, NNR på Facebook genom att klicka här.

Regeringens budgetproposition – var är reformerna?

Den 20 september presenterade regeringen sitt förslag till budget för nästa år. NNR reagerade på bristen på reformförslag på regelförbättringsområdet, bland annat med de här orden:

"NNR ser förstås positivt på regeringens ambition att företagens regelkostnader ska minska och att regler ska främja företagens tillväxt, men trevliga beskrivningar är knappast skarpa åtgärder. För detta krävs ledarskap och en genomarbetad strategi. Vi saknar ett näringslivsperspektiv och känner en oro över att regeringen kommer att misslyckas med sitt arbete. NNR och NNRs medlemmar har lagt ner ett stort arbete på att identifiera viktiga områden och prioriterade förslag. Vi är också beredda att samarbeta med regeringen för att nå resultat. Regelförbättringsarbetet måste dock gå ifrån vackra ord till handling. Vi undrar därför – var är reformerna?"

Läs hela kommentaren till regeringens budgetproposition här.

Svenskt momsförslag bland regelförbättringsförslag som EU-kommissionen tar ställning till

I juni lämnade EU-kommissionens rådgivande grupp i regelförbättringsfrågor, Refit Platform, in sin första omgång rekommendationer. Bland dessa förslag, som kommissionen har att ta ställning till, återfinns ett på momsområdet som kommer från NNRs medlem Svenskt Näringsliv.

Förslaget handlar om att minska dokumentationskraven för att bevisa rätt till undantag av moms. Under hösten fortsätter plattformens arbete och fler förslag från den sammanställning av förslag som NNR skickat in till kommissionen för sina medlemmars räkning kommer att diskuteras.

Sverige på 25 plats i världsbanksstudie

Världsbankens projekt Global Indicators of Regulatory Governance har undersökt hur regeringar i 185 länder samverkar med företag och allmänhet vid utformningen av regler. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga hur intressentgrupper får kännedom om föreslagna regler och i vilken utsträckning intressenter inbjuds att komma in med synpunkter. Andra delar som undersökts har varit om regeringarna utreder konsekvenserna av föreslagna regler och om konsekvensutredningarna utgör en del av det offentliga samrådet. I undersökningen har också ingått frågor om mekanismer finns för att ifrågasätta beslutade regler samt om befintliga regler finns tillgängliga för allmänheten på ett samlat ställe.

Världsbanken har inte presenterat någon sammanfattande rapport där de olika ländernas resultat framgår och jämförs men av undersökningens databas framgår att Australien ligger i topp medan Sverige kommer på en modest 25 plats. Det lägre resultatet för svensk del beror bl a på att Sverige saknar en webbsida där alla föreslagna regler finns och där resultatet av olika samråd publiceras. NNR tycker att undersökningen är för begränsad och enkel, vilket gör det svårt att dra några konkreta slutsatser av resultatet. Exempelvis ställs endast frågor om konsekvensutredningar görs och om ett granskningsorgan finns. Undersökningen säger däremot ingenting om i vilken utsträckning konsekvensutredningar verkligen görs och vilken kvalitet de håller. Inte heller ställs några frågor om vilket mandat granskningsorganet har. NNR anser vidare att bedömningen av de svenska svaren varit alltför generös.

Mer information om undersökningen Global Indicators of Regulatory Governance finns här.

Har du något att berätta? Regelblogga!

Finns det ett specifikt regelområde du eller din organisation, ditt företag eller så finner extra krångligt? Har du ett case du vill berätta om? Eller har du kanske något bra förslag till förbättring? Då är du välkommen med ett blogginlägg till NNRs Regelblogg! Hör av dig till NNR.