NNR Nyheter 5 2017
Året går mot sitt slut och det har blivit dags att sammanfatta ett händelserikt regelförbättringsår.Ett år går så sakteliga mot sitt slut Vi gick ut starkt med en akademisk politisk celebritet; Att studera hur andra gör är ofta viktigt Och kommungranskningarna sin slutrapport fick Det har även hänt en del internt Med dessa ord vill jag önska er en fröjdefull jul God Jul och Gott Nytt år önskar vi på NNR!
|
||
NNR granskar myndigheternas regleringsbrevNNR har för tredje året i rad granskat regleringsbrev och instruktioner till 24 myndigheter vars verksamhet är relevant för företag i Sverige, med avseende på regelförbättring och regelförenkling. Det är i regleringsbreven regeringen läger fast riktningen och prioriterade frågor för myndigheterna det kommande året. Trots det nämns regelförbättring och företagarnas villkor inte alls i de flesta av årets regleringsbrev. NNRs granskning visar också att det fortfarande är väldigt få av de centrala förvaltningsmyndigheterna som har uppgifter inom regelförbättringsområdet eller styrs mot de mål regeringen har inom regelförbättringsområdet. Läs mer här. Danskt arbete med regelförbättring
NNR besökte under november månad Danmark för att lära sig mer om det danska regelförbättringsarbetet. I vårt grannland pågår ett intensivt arbete med regelförbättring för företag där de danska företagens konkurrenskraft står i fokus. Den danska regeringen har satt ett mål om en minskning av företagens kostnader till följd av regler för perioden 2015-2020 om fyra miljarder DKK och har även ytterligare mål för minskning av de administrativa kostnaderna motsvarande två miljarder till år 2025. Danmark har sedan år 2012 ett forum för diskussion av förslag till förenkling av krångliga och kostsamma regler för företag, Virksomhedsforum. Förslag från Virksomhedsforum omfattas av en ”följ eller förklara”-princip. Denna innebär att regeringen antingen måste genomföra förslagen eller förklara varför de inte avser genomföra förenklingarna. Status för förslagen kan följas på webbsidan enklereregler.dk. I Danmark finns också ett Implementeringsråd som har till uppgift att ge rekommendationer kring danskt genomförande av EU-lagstiftning för att förebygga att onödiga och potentiellt bördosamma krav införs när EU-regler genomförs i dansk rätt. Rådet kan även lämna rekommendationer kring behovet av tidig politisk lobbying kring EU-förslag som rådet befarar annars kommer att medföra onödiga bördor för företagen. En tredje uppgift för rådet är att identifiera förenklingsmöjligheter genom att stämma av hur befintliga EU-regler genomförts i Danmark i förhållande till andra MS. Rådet lämnar i denna del rekommendationer på s.k. nabotjeks (jmf eng. neighbor check) som rådet anser bör genomföras, dvs jämförelser med andra medlemsstater som Danmark normalt jämför sig med. Implementeringsrådets rekommendationer skickas till den implementeringskommitté som den danska regeringen har inrättat för att ta ställning till Implementeringsrådets rekommendationer. Kommittén består av 8 ministrar. Utgångspunkterna för såväl implementeringsrådets och implementeringskommitténs arbete är de fem principer som den danska regeringen har tagit fram beträffande genomförande av företagsrelaterad EU-lagstiftning i dansk rätt. Dessa syftar till att säkra att ny EU-lagstiftning som ska genomföras inte överimplementeras. I Sverige saknas såväl process som forum för att diskutera och ta omhand förslag till regelförbättringar för näringslivet liksom för det svenska arbetet med EU-lagstiftning. Enligt NNR innebär detta att de svenska företagens konkurrenskraft och förutsättningar inte beaktas utan snarare riskerar att urholkas. När det gäller digitalisering av företags myndighetskontakter så har Danmark kommit lite längre än Sverige. NNR vill t ex uppmärksamma att Danmark har lyckats lösa ut problemen kring elektronisk identifiering (elektroniska signaturer) för företag. I Danmark finns möjlighet till tre olika signaturer; Personlig (citizen) signatur, Företagssignatur och Personlig (citizen) signatur för små företag. Sverige på 25 plats i världsbanksstudieVärldsbankens projekt Global Indicators of Regulatory Governance har undersökt hur regeringar i 185 länder samverkar med företag och allmänhet vid utformningen av regler. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga hur intressentgrupper får kännedom om föreslagna regler och i vilken utsträckning intressenter inbjuds att komma in med synpunkter. Andra delar som undersökts har varit om regeringarna utreder konsekvenserna av föreslagna regler och om konsekvensutredningarna utgör en del av det offentliga samrådet. I undersökningen har också ingått frågor om mekanismer finns för att ifrågasätta beslutade regler samt om befintliga regler finns tillgängliga för allmänheten på ett samlat ställe. Världsbanken har inte presenterat någon sammanfattande rapport där de olika ländernas resultat framgår och jämförs men av undersökningens databas framgår att Australien ligger i topp medan Sverige även detta år kommer på en modest 25 plats. Samtidigt tycker NNR att undersökningen är för begränsad och enkel, vilket gör det svårt att dra några konkreta slutsatser av resultatet. Exempelvis ställs endast frågor om konsekvensutredningar görs och om ett granskningsorgan finns. Undersökningen säger däremot ingenting om i vilken utsträckning konsekvensutredningar verkligen görs och vilken kvalitet de håller. Inte heller ställs några frågor om vilket mandat granskningsorganet har. NNR anser vidare att bedömningen av de svenska svaren varit alltför generös. Mer information om undersökningen Global Indicators of Regulatory Governance finns här. Du läser väl regelbloggen?
Finns det ett särskilt regelkrångel som berör dig mycket? Har du varit med om något regelrelaterat som du vill berätta om? Har du något förslag till förbättringar av en viss regel eller lagstiftning som skulle kunna förenkla livet för företagare? I så fall är du välkommen att skriva om detta på NNRs regelblogg! Kontakta oss med din idé! Besök NNRs nya hemsida!
Lagom till det nya året har NNRs hemsida fått ett nytt och fräscht utseende. Den är fortfarande fullmatad med all information om verksamheten, men nu i ett lite modernare format. Välkommen in och ta en titt! |
NNR presenterar 72 förslag till regelförbättringar för företagen
Tydliga, välfungerande och kostnadseffektiva regelverk för företagande är viktigt för att näringslivet ska kunna bli konkurrenskraftigt och bidra till samhällets tillväxt. Utvecklingen går dock åt fel hål med ökade kostnader och en regelbörda som stadigt ökat. Förslagen är en del av ett reformpaket för regelförbättring som NNR kommer att presentera inför kommande mandatperiod. För att arbetet ska bli lyckosamt krävs att det skapas en process inom regeringskansliet att ta om hand förslagen. En tydlig process skulle dessutom leda till ett stort engagemang från näringslivets sida i att bidra med förslag och lösningar i arbetet. Läs mer om näringslivets prioriterade förslag här. EU-kommissionen följer upp sitt regelförbättringsarbete
EU-kommissionen presenterade i slutet av oktober en uppföljning av sitt ”Better regulation package” från år 2015. I uppföljningsdokumentet ”Completing the Better Regulation Agenda: Better solutions for better results” beskrivs det arbete som genomförts och hur kommissionen avser att ta vidare återstående frågor. En av dessa frågor är mål för minskning av regelbördan inom olika sektorer som de åtagit sig att undersöka. Kommissionens utgångspunkt är att ärende för ärende utvärdera befintlig lagstiftning för att identifiera vad som kan förenklas, effektiviseras eller tas bort. Input bör komma från bl a Refit platform, samråd och de förslag som lämnas via webbsidan ”Lighten the load”. I konsekvensbedömningar ska det presenteras vilka de potentiella kostnadsbesparingarna är, kvantifierade så långt som möjligt. Därigenom anser kommissionen att det blir ett tydligt kostnadsminskningsmål för parlamentet och rådet att beakta i sitt arbete. I det fall parlamentet och rådet ändrar kommissionens förslag och tar bort eller lägger till förenklingsmoment, uppmanar kommissionen båda institutionerna att förklara varför detta är nödvändigt och att analysera konsekvenserna av ändringarna i linje med det interinstitutionella avtalet om bättre regelgivning. Kommissionen anger vidare att detta minskningsmål också kommer att kunna guida medlemsstaterna när de införlivar och implementerar unionslagstiftning. När målen presenterades vid förra Refit platforms möte i slutet av november reagerade flertalet medlemsstater och tyckte att kommissionens ambition är alldeles för låg. Utöver ansatsen kring mål anger kommissionen att den avser fortsätta arbeta med medlemsstaterna angående implementering av EU-lagstiftning och kommer att ta fram implementeringsplaner för att underlätta detta. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att vid genomförandet av EU-lagstiftning tydliggöra om de lägger till aspekter och delar som inte är relaterad till lagstiftningen som sådan. Regelförenklingsarbetet inom EUs REFIT Platform
Refit platform har snart hanterat de ca 280 förenklingsförslag som inkommit till plattformen, endast ett trettiotal återstår. Av de inlämnade förenklingsförslagen kommer närmare 20 procent från Näringslivets Regelnämnd och dess medlemmar. Vi står för överlägset flest förslag och det gäller även de förslag som genomförts eller är på väg att genomföras av EU-kommissionen. Bulgariskt ordförandeskap i rådet första halvåret 2018
”Tillsammans är vi starka” är Bulgariens slogan under det bulgariska ordförandeskapet 1 januari – 30 juni 2018. Bulgarien uttrycker att de vill arbeta för ett säkert, stabilt och solidariskt Europa. Detta ska uppnås genom konsensus, konkurrenskraft och sammanhållning. Bulgariens fyra prioriterade områden är: – Europas och ungdomens framtid – ekonomisk tillväxt och social sammanhållning Regulatory Policy Outlook 2018
OECD arbetar just nu för fullt med Regulatory Policy Outlook 2018. Rapporten är en uppföljning av OECD Regulatory Policy Outlook 2015 i vilken framförallt OECD:s medlemsstaters införande av OECDs rekommendationer för områdena konsekvensanalyser, samråd och utvärderingar särskilt granskades. Den uppföljande studien baseras huvudsakligen på resultatet av enkäter till medlemsstaterna (iREG 2017) och kommer också att omfatta området ”regulatory oversight”. OECD Regulatory Policy Outlook 2018 kommer att presenteras i slutet av 2018. NNR följer, granskar och lämnar kommentarer på OECDs arbete samt på svenska svar till OECD. NNRs arbete sker i huvudsak via OECD Business and Industry Advisory Committee (BIAC).
Följ NNR på Facebook
Följ Näringslivets Regelnämnd, NNR på Facebook genom att klicka här. |
|
