|
NNR kommer under våren att ställa frågor till partiernas toppkandidater till EU-parlamentet gällande ämnen som rör regelförbättring för företag. I detta nyhetsbrev börjar vi med Gunnar Hökmark (M), Lars Adaktusson (KD) och Christian Engström (PP).
Tre frågor till Gunnar Hökmark, Moderaterna, kandidat till Europaparlamentet
1. Är regelförbättring för företag/smart regulation något du avser arbeta med om du tar plats i EU-parlamentet nästa mandatperiod? I så fall, hur?
Ja, absolut och det har jag också gjort under innevarande mandatperiod. Det senaste konkreta exemplet är att jag fått min europeiska partiorganisation EPP att vid vår valkongress i Dublin 6-7 mars anta en resolution om kampen mot byråkrati som en del av vårt valprogram. I resolutionen slår vi fast att kampen mot byråkrati måste vara en överordnad uppgift för nästa EU-kommission och att en av dess vice ordföranden ska göras ansvarig för avreglering inom alla lagstiftningsområden. Resolutionen säger också att vi vill se sunset clauses i alla ny EU-lagstiftning. När det kommer till enskilda lagstiftningsakter uppnådde jag också väsentliga förenklingar exempelvis i den nya versionen av EU:s forskningsprogram Horizon2020 liksom när vi behandlade Small Business Act. Även den nya bankkrislagstiftningen, som jag var ansvarig för, blev mer överskådlig än kommissionens ursprungsförslag.
2. Ungefär hälften av de regelförslag som berör företagen beslutas på EU-nivå. Vad avser du och ditt parti göra för att dessa regler ska ta bättre hänsyn till svenska förhållanden, exempelvis gällande nationella konsekvensutredningar, implementering, gold-plating och konkurrenskraft?
Jag tycker att det bra att vi får gemensamma regler. För varje ny EU-lag som införs avskaffar vi 28 nationella lagstiftningar. Då är det naturligt att den enskilda lagstiftning som kvarstår kan bli lite omständlig och inte alltid helt på det sätt som vi svenskar skulle vilja men så är det i en förhandling. I grunden handlar det därför om att vi som representerar Sverige i Europaparlamentet och i rådet måste göra vad vi kan för att i förhandlingen om lagstiftningen få genomslag för vår uppfattning. Jag verkar för mindre detaljstyrning och tuffare krav mot kommissionen och medlemsstaterna vid utformningen av våra gemensamma regler.
3. På vilka regelområden tror du att EU-politiken kan göra skillnad för företagarnas vardag?
På i stort sett alla områden. Med undantag för beskattning, sociala avgifter och lokala frågor som till exempel bygg- och markplaner fattas de flesta besluten som rör företagen på EU-nivå. Den inre marknaden underlättar för alla företag, stora som små. Genom att bygga ut den så att den omfattar alla varor och – framförallt – tjänster kan det som är de svenska företagens hemmamarknad vidgas från nio miljoner svenskar till 500 miljoner européer. Det är av avgörande betydelse inte bara för de stora företagen utan också för de små. I det närmaste är de pågående frihandelsförhandlingarna med USA också en mycket viktig fråga. Sveriges handel med USA uppgår årligen till 75 miljarder kronor, 6 procent av vår totala export, och om den kunde ske helt utan tullar, olika standardkrav och all byråkrati associerad med förtullning vore det ett stort steg framåt.
Tre frågor till Lars Adaktusson, Kristdemokraterna, kandidat till Europaparlamentet
1. Är regelförbättring för företag/smart regulation något du avser arbeta med om du tar plats i EU-parlamentet nästa mandatperiod? I så fall, hur?
Regler och ramverk ska innebära en så liten administrativ börda som möjligt för företagen. Som egen företagare under de senaste åren vet jag av egen erfarenhet att regelverken behöver vara konsekventa och enkla Därför är min utgångspunkt att en konstant regelöversyn måste finnas där ineffektiva, föråldrade eller inkonsekventa regler arbetas om eller tas bort helt. Det krävs en stark och oberoende funktion för konsekvensanalys av ny lagstiftning, med skyldighet att utvärdera varje nytt lagförslag utifrån subsidiaritetsprincipen och rätt att återremittera förslag som inte kan anses motiverade. Medlemsländerna behöver dessutom se över möjligheten att förenkla revideringar av befintlig lagstiftning. Lagstiftning som inte är ändamålsenlig får inte vara huggen i sten. För detta vill jag jobba genom att lägga min röst för goda villkor för företagandet och genom intern påverkan inom parlamentet
2. Ungefär hälften av de regelförslag som berör företagen beslutas på EU-nivå. Vad avser du och ditt parti göra för att dessa regler ska ta bättre hänsyn till svenska förhållanden, exempelvis gällande nationella konsekvensutredningar, implementering, gold-plating och konkurrenskraft?
Kristdemokraternas utgångspunkt är att de vardagsnära besluten ska förbli vardagsnära. Utifrån subsidiaritsprincipen lyfter vi fram politikens gränser – EU ska exempelvis inte bestämma över skatter och avgifter, det är nationella angelägenheter. Samtidigt anser vi att det är förenligt med subsidiariteten att vissa miljörelaterade avgifter finns på EU-nivå, främst för att komma tillrätta med gränsöverskridande miljöproblem och motverka snedvriden konkurrens på den inre marknaden.
3. På vilka regelområden tror du att EU-politiken kan göra skillnad för företagarnas vardag?
Min uppfattning är att frihandel och en bättre fungerande inre marknad är grundläggande för företagandet. Inre marknaden har sänkt priser, skapat nya jobb och gjort det möjligt för nya företag att etablera sig där de finner det lönsamt. Men den inre marknaden är långt ifrån genomförd fullt ut. Trots att tjänstesektorn står för nästan 70 procent av Europas ekonomi och trots att det finns ett tjänstedirektiv som ska öppna upp gränserna för konkurrens omfattas merparten av tjänsterna inte av den inre marknaden. Beräkningar tyder på att om tjänstedirektivet genomfördes i alla medlemsländer skulle välfärden öka och 600 000 nya jobb skapas. Kristdemokraterna vill öka ambitionen och takten för att ta bort floran av de handelshinder som finns kvar.
Grundläggande är att Sverige är ett exportberoende land och vår ekonomi gynnas av ökad handel med omvärlden. Frihandeln är och ska fortsätta vara en grundstomme i europapolitiken. EU:s inre marknad gynnar i sig världshandeln men handeln med omvärlden behövs som ekonomiskt drivkraft och för produktivitetsutvecklingen i Europa, inte minst i tider av ekonomisk kris.
Tre frågor till Christian Engström, Piratpartiet, kandidat till Europaparlamentet
1. Är regelförbättring för företag/smart regulation något du avser arbeta med om du tar plats i EU-parlamentet nästa mandatperiod? I så fall, hur?
Den viktigaste frågan i EU-parlamentet är förbättra reglerna för att försvara det fria och öppna internet. De stora telekomföretagen försöker skaffa sig en position som grindvakter genom att avskaffa nätneutraliteten och införa ett tudelat internet där vissa företag får gräddfil. Idag är nätneutralitet detsamma som näringsfrihet, så det är enormt viktigt att vi bevarar internet som en plats där man inte behöver be om lov för att få lyckas.
2. Ungefär hälften av de regelförslag som berör företagen beslutas på EU-nivå. Vad avser du och ditt parti göra för att dessa regler ska ta bättre hänsyn till svenska förhållanden, exempelvis gällande nationella konsekvensutredningar, implementering, gold-plating och konkurrenskraft?
Att det kommer så mycket krångliga regler som inte nödvändigtvis tar hänsyn till svenska förhållanden beror på det demokratiska underskottet i EU. Den mesta makten i Bryssel ligger hos icke-valda tjänstemän som bor i Bryssel, och som är del av samma bubbla. I den bubblan är det alltid självklart att lösningen på vilket problem som helst är att reglera det på EU-nivå. För att kunna göra någonting åt Brysselbubblan måste vi reformera EU i grunden, så att det blir öppet och demokratiskt, och respekterar att det mesta görs bäst av länderna själva. Bara på så sätt kan vi få Bryssel att bli mindre klåfingrigt.
3. På vilka regelområden tror du att EU-politiken kan göra skillnad för företagarnas vardag?
Att bevara det fria och öppna internet, där alla får konkurrera på lika villkor, är den viktigaste frågan. Edward Snowdens avslöjanden har visat att vi måste göra internet i Europa säkert för företag och privatpersoner och skydda dem mot industrispionage och massövervakning från bland annat USA. Under nästa mandatperiod kommer EU också besluta om en revidering av upphovsrätten. Där arbetar Piratpartiet för att skapa en gemensam digital inre marknad med enhetliga och verklighetsanpassade regler, vilket vi tyvärr inte alls har idag.
Kontakta NNR
Näringslivets Hus, Storgatan 19,
Box 55695, 102 15 Stockholm
Telefon: 08-762 70 90
Mediakontakt: 070-552 99 46
Ansvarig utgivare:
Jens Hedström, VD, NNR
E-post: info@nnr.se
Hemsida: www.nnr.se
Redaktör: Susanne Ydstedt
Scantech Strategy Advisors
E-post: susanne@scantechab.se
|
