NNR välkomnar Regelrådets första årsrapport

Regelrådet har nyligen släppt sin första årsrapport som redogör för resultatet av rådets granskningar av de företagsregler som myndigheter, regeringen och i viss mån kommittéerna presenterat under 2009. Rapporten visar tydligt att ett organ som regelrådet behövs, inte bara på prov utan permanent. 43 procent av förslagen som rådet yttrat sig över avstyrktes och drygt hälften av samma förslag hade konsekvensutredningar som var bristfälliga eller saknades helt.

Sverige behöver ett kvalitetssäkert system för konsekvensutredningar och smarta regler och Regelrådet är en naturlig del i detta. Rapporten får betraktas som ett startskott varifrån mål och åtgärder sätts och beslutas för att förbättra kvaliteten på konsekvensutredningarna och göra regelförslagen mer kostnadseffektiva ur företagssynpunkt.  

I rapporten går också att läsa att Regelrådet skaffat sig värdefulla och kompetenta kontakter i andra EU-länder, med snarlika funktioner som rådet självt. Detta är positivt med tanke på att ca hälften av alla nya eller förändrade förslag till företagsregler kommer från EU enligt NNRs företagsundersökning samt att en lika stor andel av de administrativa kostnaderna har sitt ursprung i gemenskapslagstiftningen enligt en rapport från Tillväxtverket.

Rapporten visar även att det finns anledning till oro för den fortsatta utvecklingen om inte inställningen till Regelrådet ändras hos myndigheterna och regeringen. Mest anmärkningsvärt är att nästan hälften av de regelförslag som berör företagen (44 procent) inte skickats till regelrådet, trots skyldigheten därtill.  Av dem som har skickats har dessutom många varit med så kort varsel att Regelrådet inte haft möjlighet att avge ett yttrande.  Vidare bör regelgivarna i större utsträckning än idag lyssna till och beakta de synpunkter som Regelrådet har.

Regelrådet avstyrker inte ett förslag om konsekvensutredningen är undermålig vad avser de materiella eller finansiella aspekterna, utan endast om de administrativa aspekterna inte behandlats på ett fullgott sätt. NNR anser däremot att ett avstyrkande enligt kommittédirektivet kan lämnas både om konsekvensutredningen i sin helhet är undermålig eller om regelgivaren inte visat att reglerna utformats så att de uppnår sitt syfte på ett enkelt sätt och till en, relativt sett, låg administrativ kostnad för företagen.

Regelrådets rapport visar att det behövs ett regelråd med tanke på konsekvensutredningarnas låga kvalitet i de olika regelförslagen. Förbättringspotentialen är stor men förutsättningarna för att lyckas kräver långsiktighet. NNR ser därför fram emot Regelrådets fortsatta arbete.

Rapport kan laddas ner från Regelrådets webbplats här.