Ny studie om inflytande i EUs beslutsprocesser med fokus på delegerade akter

En ny studie från Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet har undersökt de reella möjligheterna för intressenter att delta, både via olika samrådsformer som kommissionen använder och genom deltagande i kommissionens expertgrupper, när följdlagstiftning ska tas fram inom unionen, genom s k delegerade akter. Användningen av delegerade akter har ökat markant under det senaste decenniet. Som en följd har också frågan om intressenters deltagande när kommissionen antar dessa akter blivit en allt viktigare fråga. En fråga som NNR och flera av dess medlemmar har aktualiserat.

Det visade sig, för det första, att endast 43 procent av de delegerade akterna hade remissbehandlats öppet via den fyraveckorsperiod som föreskrivs i kommissionens Strategi för bättre lagstiftning. Mer än hälften av akterna var med andra ord aldrig öppna för allmänheten för kommentarer innan de antogs. Ytterligare 29 procent av akterna hade blivit föremål för någon annan form av mer riktade samråd. Det fanns också stora skillnader mellan olika sektorer. Inom exempelvis handel och sjöfart hade det skett väldigt få öppna samråd, medan möjligheter för intressenter att komma med synpunkter var ganska stora inom exempelvis klimat- och miljöområdena. Öppenheten förefaller alltså att variera mellan kommissionens olika generaldirektorat. Studien visade också att en av fem delegerade akter verkade ha antagits utan ett expertgruppsmöte. De flesta av dessa akter hade inte heller varit föremål för en fyraveckors öppen remissrunda. Till stor del (men inte helt) tycks detta förklaras av att EU-myndigheter förberett texterna.  Bara för drygt 11 procent av de akter som hade diskuterats vid ett eller flera expertgruppsmöten hade icke-statliga intressenter varit medlemmar i gruppen.

Slutligen försökte forskarna som genomförde studien att tentativt undersöka påståendet att de delegerade akterna fått ett politiskt innehåll, vilket går emot kravet på att det endast ska vara tekniska krav. Studien visade att andelen akter som fått inget eller ett remissvar har minskat över tiden, medan andelen akter som fått tio eller fler remissvar har ökat. Det skulle kunna  signalera att det finns ett större antal akter som innehåller mer ”politiska” frågor än tidigare, men det kan också finnas andra förklaringar till det ökande antalet svar.

Läs studien i sin helhet här.

Läs en svensk sammanfattning av studien här.

Läs forskarnas debattartikel i Europaportalen med anledning av studiens resultat här.