Livlig diskussion i riksdagen om samlat uppgiftslämnade

Engagemanget var stort kring frågan om samlat uppgiftslämnade när NNR och Miljöpartiet arrangerade ett seminarium i riksdagen den 12 december. Samtliga medverkande var eniga om behovet att avlasta företagen från uppgiftslämnande till myndigheterna.

Jens Hedström, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR inledde med att peka på att uppgiftskraven på företagen bara ökar. År 1990 begärdes det in 25 miljoner svar och i år tvingas företagen svara på 96 miljoner blanketter. NNR har därför låtit SKOP fråga företagen om hur de ser på frågan. Hela 79 procent anser att det skulle vara mycket eller ganska bra om myndigheterna samordnade sin uppgiftsinsamling.

Regeringens utredare Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms Universitet, redogjorde för det betänkande hon lämnat till regeringen. Magnusson Sjöberg har nu fått ett fortsatt uppdrag att komma med förslag nästa år, så att det kan finnas en servicetjänst på nätet senast den sista mars 2015.

– Uppdraget har varit att företagen bara ska lämna uppgifter en gång till de statliga myndigheter som har sin bas i förvaltningsreglerad verksamhet. Det krävs egentligen ingen ”rocket-science” för att lösa detta; de rättsliga frågeställningarna är väl kända, sa Cecilia Magnusson Sjöberg.

Utredningen har byggt en prototyp där nu ett antal fall testas för att konkretisera hur tjänsten kommer att kunna se ut och fungera, när den är klar.

– Prototypen blir sedan ett argument i sig för fortsatt arbete, för när man ser alla krav som flimrar förbi på skärmen ser man behovet av att strukturera och sortera –  men också att minska på uppgiftslämnarkraven, sa Cecilia Magnusson Sjöberg.

Andreas Strömberg, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet, välkomnade utredningen och berättade att regeringen redan avsatt 52 miljoner i höstbudgeten för att etablera servicetjänsten.

– Vi försöker ha på oss ”företagarglasögonen” – för det är företagen som ska använda denna tjänst. Vi kommer också att inrätta ett öppet forum för företag och myndigheter löpande ska kunna lämna synpunkter på tjänsten.

Näringsdepartementet håller nu ett högt tempo i detta arbete med regelbundna avstämningspunkter. En kommande remissrunda får avgöra om det blir en ny särskild myndighet, ”Företagsdatamyndigheten” som får ansvaret för att svara för samordning av myndigheternas uppgifter från företagen, uppgiftskravsregistret samt ovan nämnda Servicetjänst som ska underlätta lämnandet av uppgifter för företag.

Företagaren Anita Roll på Qtema AB, välkomnade även hon förslaget om samlat uppgiftslämnade.

– Uppgiftslämnarutredningen möter på ett vettigt sätt upp de krav företagen har. Detta är något vi företagare längtat efter i många år, så kör på, sa Anita Roll.

Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson förklarade att han är positiv till att minska företagens arbete med uppgiftslämnande, men han ansåg att man valt fel väg för detta.

– Skatteverket har arbetat länge med denna fråga och för min del är det ok att någon myndighet har koll på företagens uppgiftskrav. Utredningen har dock valt en omodern lösning. Vägen framåt är istället att bygga ihop myndigheter med företagens datasystem så att företagens affärssystem levererar data direkt till myndigheterna. Vi håller på att utveckla sådana system i samarbete med programvarutillverkare, sa Ingemar Hansson.

Ingemar Hansson ville också att det ska bli lättare och billigare för myndigheterna att utbyta information. Idag är det billigare för myndigheter att ställa frågor till företagen än att begära samma uppgift från annan myndighet.

Helena Morgonsköld, ansvarig för e-samverkan på Bolagsverket försvarade uppgiftslämnarutredningens förslag om att inrätta en portal.

– Det finns också andra nyttor med portal. Exempelvis saknas uppgifter om uppgiftskrav på många myndigheters hemsidor, sa Helena Morgonsköld.

Jonas Eriksson (MP), vice ordförande i näringsutskottet, försvarade uppgiftslämnarkommitténs förslag.

– Jag upplever inte att jag har en samlad bild av vilka krav jag som politiker lägger på företagen. Det är också rimligt att näringslivet får en samlad bild av vilka krav som myndigheterna ställer på företagen. Målet är ju att ha ändamålsenliga regler och de regler som inte fyller någon funktion ska ju avskaffas. Automatisk inhämtning via datasystemen ger oss inte detta och därför är det bra med ett samlat register, sa Jonas Eriksson.

Undersökningen från SKOP kan hämtas här.