Presentationer och referat från seminariet Better Regulation – for a more competitive Europe

Den 11 maj arrangerade Näringslivets Regelnämnd, NNR, ett seminarium på temat ”Better regulation for a more competitive Europe – How can Sweden and other member states contribute?”. Ett hundratal åhörare träffades i Stockholm för att lyssna på bland annat EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans, Näringsminister Mikael Damberg och danska Implementeringsrådets ordförande Paul Mollerup.

Andrea Femrell

Se inspelningen här.

NNRs VD Andrea Femrell hälsade välkommen och konstaterade att globalisering och digitalisering innebär att också nationella institutioner och regelverk utsätts för press från omvärlden, en utveckling som kräver en anpassning av regelverken. Hur vi i Sverige och EU arbetar med regelförbättring, systematisk utvärdering och starka institutioner påverkar tillsammans med den politiska viljan regelverk och företagsklimat i mer eller mindre konkurrenskraftig riktning.

– För att kunna mäta och effektivt styra regelförbättringsarbetet behöver EU och kommissionens arbete kompletteras med ett eller fler nettomål när det gäller begränsningen av regelbördan. Med ett sådant mål finns en tydlig riktning att styra mot och en möjlighet att följa upp att regelbördan minskar, eller åtminstone inte ökar.

Men Kommissionens arbete på EU-nivå kan samtidigt inte lyckas på egen hand, menar Femrell.

– Arbetet måste också göras i och av medlemsstaterna, dels när det kommer till politisk vilja och målsättningar men också så att relevanta mandat och uppdrag ges till regelgivarna. Annars kommer vi inte se någon lättnad i regelbördan utan uppleva en ökad regelbörda och ineffektivitet. Idag ser vi att regelkostnaderna ökar i Sverige, vilket beror på att det saknas en tydlig målsättning och process för regelförbättringar.

Frans Timmermans

Se inspelningen här.

Regelförbättring är ett viktigt ämne – det driver på för ett konkurrenskraftigt Europa, konstaterade kommissionär Frans Timmermans. Bara genom att skapa resultat kan Europa vinna tillbaka medborgarnas förtroende – och genom att återvända till unionens kärnvärden.

– Jag vill lyfta dessa grundläggande frågeställningar därför att de är av grundläggande betydelse för regelförbättring och för hur vi organiserar samhället, regler, lagar, rättssäkerhet etc. Våra motståndare använder känsloargument, ideologi, och vi svarar med powerpointpresentationer. Vi måste säkerställa att vårt arbete är grundat i värderingar, inte bara fakta.

De senaste 2,5 åren har man bäddat in regelförbättringsarbetet i Kommissionens DNA, menar Timmermans. Man har lagt om fokus från vad som kunde vara trevligt att göra till vad som behöver göras.

– Ibland blir jag anklagad för att vilja ta bort rätten till gold plating. Det vill jag inte, överimplementering är varje suverän stats rätt. Allt jag vill är att ni är ärliga med det. Får jag lov att säga att jag är trött på att bli beskylld för diverse nationella regleringar? För all del, överimplementera på, men skyll inte på EU.

Mikael Damberg

Se inspelningen här.

Sveriges näringsminister Mikael Damberg var delvis självkritisk när han tog scenen.

– I Sverige har vi några stora företag och en hel del små, men vi har alldeles för få mellanstora företag, alldeles för få växande företag – och det är där arbetena skapas.

Många lagar och regler som berör företag initieras på EU-nivå, konstaterade Damberg. Och samma regler påverkar små och stora företag olika. Regler bör alltså anpassas efter små företag. Är det enkelt för dem är det oftast också enkelt för stora. Det är en av tre viktiga poänger Sveriges regering vill skicka vidare ner till Bryssel: tänk litet, fokusera på utvärdering och sätt mätbara mål.

Själv tror Damberg att svaret frågan om regelbördan stavas digitalisering. Snart blir restauranger första typen av företag att kunna starta och driva företag helt digitalt på en enda plattform berättade han. Ett unikt system inte minst därför att restaurang och caféverksamhet kräver många lokala tillstånd, därför kommer systemet vara implementerat fullt ut först 2019, men därefter ska det alltså räcka att fylla i uppgifterna en gång och i ett system.

Paul Mollerup

Se inspelningen här. Ladda ner presentationen här.

Paul Mollerup är ordförande för det danska Implementeringsrådet som har till uppgift att granska och ge råd om implementeringen av europeisk lag i Danmark. Syftet är att öka dansk konkurrenskraft, säkerställa transparens och tydliggöra politiska mål.

De jobbar enligt fem principer: överskrid inte minimikraven i EU:s regelverk, missgynna inte danska företag, var flexibel och använd undantag när det är möjligt, använd alternativ till regelverk när det är möjligt och inför inte nya regelverk innan lagstadgad deadline.

Därmed inte sagt att det inte skulle vara okej för regeringen att överimplementera påpekar Mollerop, så länge man är öppen och transparent med det.

– Det är inte vårt jobb att tala om för de folkvalda hur de ska lagstiftamen vill de överimplementera måste de vara öppna med det och vi har rätt att kommentera.

Gold-plating är inte EU-problem menar Mollerup, det är ett nationellt problem. Men när man skyller på ”Bryssel” skapar man ett vi och dem.

– Vi är en del av Bryssel, vi är en del av det som bestäms i Bryssel, så vi kan inte skylla på Bryssel – vi *är* Bryssel. Vi måste ta vårt ansvar, ta vårt inflytande på allvar, inte bara skylla på EU.

Mollerup menar att regelförbättringsarbete i grunden handlar om att ändra kulturen.

– Vi vill göra hjältar av tjänstemän som ser det som sitt mål att förenkla för företag – istället för att försöka skapa så mycket nya regler som möjligt.

Lena Odelberg

Se inspelningen här. Ladda ner presentationen här.

Lena Odelberg är momschef på Volvo och visade ett flödesschema över hur transaktioner för bolaget kan se ut.

– Vi hanterar tusentals transaktioner varje dag. Vi vill följa regelverken, vi vill göra det rätta, men även om jag förmodligen inte borde erkänna det här så är det ibland inte möjligt. Det är helt enkelt omöjligt. Vi vet inte hur.

Fler och mer komplicerade regler kommer inte att kunna komma tillrätta med bedrägerier menar Odelberg, människor som begår bedrägerier kommer att komma på sätt att komma runt reglerna ändå – det är deras hela affärsidé. Man komplicerar tillvaron för laglydiga företag utan att stoppa skurkarna. Här skulle en riskbaserad uppföljning vara på sin plats tycker hon: fokusera på fuskarna.

Odelberg ser mycket positivt på förbättringsförslaget ”Reduced burden of proof regarding intra-EU trade” som hanterats av Refit platform och som nu tas vidare av kommissionen. Enligt henne kommer förslaget att innebära en förenkling inte bara för det företag hon representerar utan också för många andra företag. NNR har för sina medlemmars räkning skickat in ett 50-tal förslag på förbättringar av EU-lagstiftning till kommissionens rådgivande grupp kring regelförenklingar. Ett av dessa förslag är det förslag som Odelberg tog upp.

Helene Wall

Se inspelningen här. Ladda ner presentationen här.

Helene Wall, chefsjurist på Fondbolagens Förening, beskrev i sin presentation just hur komplicerade europeiska regelverk kan bli när de tillämpas. När förordningen om marknadsmissbruk från 2014 skulle tillämpas i Sverige vidgades definitionen av vilka reglerna omfattade från intermediärer till att också inkludera alla företag och myndigheter som investerar i värdepapper, vilket ledde till ökade kostnader för företagen på mellan hundra tusen och en miljon kronor per år.  Walls slutsats var att för att åstadkomma en större enhetlighet i tillämpningen av EU-förordningar måste dessa vara tydliga och rättssäkra. De kommer annars inte att uppnå sitt syfte. Hon framhöll vikten av en vettig tillämpning och att när det finns osäkerheter bör överensstämmelse på EU-nivå sökas.

Panelen

Se inspelningen här.

Johannes Ludewig, ordförande för tyska Normenkontrollrat, kommenterade i den efterföljande panelen dagens seminarium med att det inte minst är viktigt att våga inspireras och lära av varandra. När Tyskland införde sitt nuvarande system för regeluppföljning och utvärdering för tio år sedan var det inspirerat av Nederländerna och Storbritannien. Och det var också ett argument för att våga ta steget, den tyska regeringen konstaterade att om det fungerar i Storbritannien fungerar det också här – och det gjorde det. Tydliga mål ger resultat.

Paul Mollerup instämde att det är viktigt med tydliga numerära mål i regelförbättringsarbetet, och att myndigheternas arbete med frågan gås igenom och följs upp.

– Vill departement och myndigheter vara bäst på regelförbättring har vi vunnit extremt mycket. 

Publiken

Från publiken ställdes en fråga om det inte var lockande att helt enkelt införa en numerär regel istället, en in – en ut eller en strikt policy om att bara införa nya regler om de är bättre än de tidigare på området.
Andrea Femrell tror dock det är viktigt att i varje läge ställa sig frågan om nyttan med en regel överstiger kostnaden och att genomförandet sker på det minst kostsamma sättet.

Det frågades också om det fanns risk för att regelförbättringsarbetet går ut över just de områden man vill reglers – som till exempel arbetsskydd.

Frans Timmermans svarade att ett av regelförbättringsarbetets huvudsyften är just att dra ner på reglerna utan att dra ner på skyddet de erbjuder; något motsatsförhållande mellan de två finns inte. Paul Mollerup instämde, och konstaterade att det till och med kan handla om saker som gör reglerna säkrare – som att förenkla språket i regelverket så det blir lättare för små företag att förstå, utan att ändra reglerna i sig.