Pressmeddelande: 234 177 skäl att förbättra kommunernas bygglovshantering

Önskas bygglov? Det kan gå fort till en låg kostnad, eller – tyvärr – vara precis tvärtom. Allt beror på vilken kommun du valt. Handläggningstiden för samma bygglov kan nämligen variera med tio veckor beroende på vilken kommun som handlägger bygglovet. Avgiften, planavgift tillsammans med bygglovsavgift, kan variera med fullständigt orimliga 234 117 kr. Här finns således en rejäl utmaning för kommunernas företagsklimat.

NNRs rapport ”Bygglov – Handläggningstider, avgifter och digitalisering” är den tredje av fem uppföljande rapporter om regeltillämpning på kommunal nivå. Den handlar om hur långa handläggningstider kommunerna har för att bevilja ett bygglov (och startbesked), vilka avgifter de tar för bygglovet, om de har några servicegarantier, vilka turordningsregler för bygglov som används, graden av digitalisering samt användandet av externa resurser.

Undersökningen visar att det råder stora, och även ökande, skillnader i förutsättningar för byggherrar som ansöker om bygglov i Sverige. Skillnaderna inom länen är stora när det gäller avgifterna och kan i vissa fall skilja så mycket som 120 000 kr när det gäller sammanlagda bygglovs- och planavgifter. Att differensen mellan lägsta och högsta bygglovsavgift för ett enkelt bygglovsärende kan öka från 45 561 kr till 62 480 kr på fyra år måste betraktas som häpnadsväckande. Även riksgenomsnittet för bygglovsavgiften har ökat med 14 procent sedan år 2016 och den genomsnittliga planavgiften har ökat med 34 procent, vilket är orimligt och långt över kostnadsökningarna i samhället i stort.

– Skillnaderna i olika kommuner upplevs som godtycke och det leder till ett ökat krångel för företagen. Kommunerna bör analysera sin hantering och allra helst passa på att lära av de som är mer effektiva – både gällande tid och kostnad. Dessutom så måste myndigheterna se till att tillämpningen av regelverken blir mer enhetliga i hela Sverige. Det är viktigt för rättssäkerheten, likabehandlingen, konkurrensneutraliteten och företagsklimatet i Sverige, menar August Liljeqvist, sakkunnig på NNR och rapportförfattare.

Befolkningsmässigt större kommuner har generellt fler ärenden och mer specialiserade handläggare än de mindre kommunerna, är mer digitaliserade och använder extern hjälp i högre grad. Trots dessa fördelar erbjuder dessa kommuner oftast varken kortare handläggningstider eller lägre avgifter. Dessutom så är det färre kommuner nu än vid förra undersökningen 2016, som erbjuder kompensation när handläggningstider överskrids.

– Det går förstås att glädjas över att en del kommuner både kortat handläggningstiderna och minskat kostnaderna, men sammantaget går faktiskt utvecklingen åt fel håll när Sverige å ena sidan vill ta ledartröjan i digitalisering och i jobbskapande, men å andra sidan försvårar för företag som vill bidra. Här går det definitivt att bli bättre, säger August Liljeqvist.

Fokus på byggandet i Sveriges kommuner är ett sätt att bidra till återstarten i ekonomin, efter corona-pandemin. En del i ett näringslivsfrämjande arbete bör vara att byggnadskontoret i varje kommun har en nära kontakt med näringslivskontoret för att öka förståelsen för företagens verksamheter och därmed öka möjligheterna till en proaktiv lovgivning.

– Företagen ska uppmuntras genom att uppfatta det som önskvärt, lätt, snabbt och smidigt att söka och få bygglov. Byggnadskontoren bör ha som mål att uppfattas som möjliggörare i utvecklingsprojekt, inte bara som prövningsinstans, säger Andrea Femrell, vd NNR.

Läs rapporten här.

Läs mer på kommungranskning.se

För mer information, kontakta gärna:

August Liljeqvist, sakkunnig Näringslivets Regelnämnd NNR och rapportförfattare
Mobil: 072-717 70 92
E-post: august.liljeqvist@nnr.se

Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR
Mobil 073-020 56 80
E-post: andrea.femrell@nnr.se