Pressmeddelande: Det kommande svenska EU-ordförandeskapet bör prioritera konkurrenskraft och regelförbättringar för företag

Effekterna av dagens regelverk är ofta undermåligt utredda och reglerna blir därför många gånger onödigt kostsamma och upplevs oförutsägbara. Konsekvensbedömningar bör därför göras i mycket större utsträckning än idag och av samtliga EUs institutioner.

– Det bör ställas större krav på att kommissionen gör konsekvensbedömningar av förslag som kan få betydande effekter för företagen. Parlamentet och rådet behöver också beskriva effekterna av de väsentliga ändringar som de gör av kommissionens förslag innan det blir en rättsakt. Eftersom detta inte sker idag blir företagens konkurrenskraft och verksamhet lidande till följd av ökad regelbörda och oönskade effekter, säger Andrea Femrell, VD för Näringslivets Regelnämnd NNR.

Större transparens i EUs beslutsprocesser är nödvändigt för att regelgivningsprocessen ska bli mer demokratisk. I detta ingår en ökad insyn i trilogerna, de informella förhandlingsmöten mellan företrädare för kommissionen, parlamentet och rådet där institutionerna diskuterar lagförslag som kommissionen lagt fram. Idag är exempelvis inte ens mötesdatum och agendorna för dessa viktiga förhandlingar offentliga.

Ett annat exempel på när den slutna processen får effekter är användningen av delegation från rådet och parlamentet till kommissionen att ta fram tekniska detaljer till icke-väsentliga delar av beslutad lagstiftning. I dessa fall råder inte samma krav på öppenhet och samråd.

– Här kan den svenska regeringen göra skillnad genom att lyfta fram behovet av en djupgående analys innan delegation sker till kommissionen. På så sätt kan man undvika att frågor av betydande effekter delegeras, säger Christina Fors, ansvarig för internationella frågor på NNR.

Regelförbättring handlar om att se till att själva genomförandet blir rättssäkert och effektivt. Tyvärr riskerar implementeringstiderna att bli korta och oförutsägbara, bland annat till följd av ett försenat antagande av delegerade akter och tekniska standarder eller rekommendationer. Vid genomförande av EU-direktiv går dessutom medlemsstaterna ofta längre än vad som krävs enligt den miniminivå som överenskommits på EU-nivå, s k överimplementering.

– NNR föreslår därför att regeringen verkar för realistiska implementeringstider och att rapportering av genomförande och eventuell överimplementering ska ske på ett transparent sätt till kommissionen. EU behöver också bli bättre på att följa upp och utvärdera regelverken. En del i detta kan exempelvis vara mer enhetliga uppföljningsklausuler i anslutning till lagstiftningen, fortsätter Christina Fors.

– Sverige har genom sitt kommande ordförandeskap ett utmärkt tillfälle att påverka regelgivningsarbetet i EU så att konkurrenskraften för lång tid framöver kan stärkas för befintliga och framtida företag i Europa, avslutar Andrea Femrell, VD för Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs NNRs förslag på prioriteringar för det svenska ordförandeskapet i EU 2023 här.

Read NNR’s proposal for priorities during the Swedish presidency of the EU in 2023 in English here.