Pressmeddelande: Fortsatt stora skillnader i kommunernas regeltillämpning

I rapporten Kommungranskning 2025 – Datainsamling från kommunernas hemsidor har Näringslivets Regelnämnd (NNR) med hjälp av AI kartlagt information om kommunal regeltillämpning. Undersökningen visar att skillnaderna mellan kommunerna fortsatt är stora, trots att NNR och näringslivet under många år pekat på problemen.

För exempelvis ett serveringstillstånd kan priset vara drygt fyra gånger så högt i en kommun som i en annan. Lika stor kan skillnaden vara när det kommer till handläggningstider, det kan ta fyra gånger så lång tid om man har oturen att söka i ’fel’ kommun.

– De stora skillnaderna är svårmotiverade. De snabbaste kommunerna skiljer sig till exempel väldigt mycket åt vad gäller förutsättningar och storlek. Därmed borde det finnas stor potential att snabba upp handläggningstiderna och att sänka priserna över lag. De långsammare kommunerna kan definitivt höja sin servicegrad, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR

Undersökningen visar också på en stor spridning mellan kommunernas timtaxor, och ett tydligt – men motsägelsefullt – samband mellan kommunernas storlek och taxorna. Större kommuner tar ut högre taxor än de små, trots att man borde ha bättre förutsättningar för att hålla kostnaderna nere.

– Skillnaderna borde inte vara så stora med tanke på att större kommuner i högre utsträckning har fler ärenden, fler handläggare och högre specialisering, vilket borde kunna leda till högre effektivitet och därmed lägre avgifter. Man kan fråga sig om storstadskommuner tar ut omotiverat höga timtaxor jämfört med landsbygdskommuner – och varför, säger August Liljeqvist.

Rapporten visar också på positiva tendenser. Mycket tyder på att efterhandsdebitering förekommer oftare idag än för fem år sedan.

– Med efterhandsdebitering går det lättare att se ett tydligt samband mellan de kostnader kommunerna faktiskt har för handläggning och inspektioner och vad företagen betalar. Detta borde dessutom tillämpas på många fler områden, fortsätter August Liljeqvist.

Ett antal statliga myndigheter, däribland länsstyrelserna, har de senaste åren fått konkreta förenklingsuppdrag av regeringen. När det gäller kommunerna så är det helt upp till dem själva att arbeta med förenkling och tillämpning.

– Hela myndighetskedjan, inklusive kommunerna, behöver hållas ihop om förenkling och effektivare tillämpning ska uppnås på riktigt. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) påtalar i sin Antikrångelrapport från 2025 behovet av att förenkla långa och krångliga processer. Det är hög tid att regeringen tillsätter den utredning som ”förenklingsutredningen” (SOU 2021:60) föreslog och som bör titta på hur kommunerna ska arbeta med genomförandet av målen för förenklingspolitiken samt arbeta med tillämpning av service- och rådgivningsskyldigheterna enligt förvaltningslagen, säger Andrea Femrell, VD för NNR.

Läs NNRs rapport och ta del av kommunernas svar på kommungranskning.se.