Pressmeddelande: Stor försämring av kvaliteten på statens konsekvensutredningar visar Regelrådets granskning

Nivån är den lägsta på tio år och innebär ett betydande steg bakåt jämfört med de senaste verksamhetsåren där andelen godtagbara utredningar legat omkring 60 procent. Samtidigt behandlade Regelrådet fler remisser än någonsin tidigare och lämnade 252 yttranden, det högsta antalet sedan rådets start 2008. Det fortsatt höga remissinflödet i kombination med skärpta krav genom den nya förordningen (2024:183) pekas ut som centrala förklaringar.

– Många förslagsställare har uppenbarligen haft svårt att leva upp till de bredare och mer omfattande krav som numera ställs på konsekvensutredningar. Särskilt problematiskt är dock att flera av de mest centrala analyserna, såsom konkurrenspåverkan, kostnader och effekter för små företag– krav som funnits länge- fortfarande är bristfälliga. Det säger en del om kvaliteten på lagstiftningen och de höga kostnader den riskerar att generera, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.

– Kommittébetänkande kan anses utgöra regeringens kvalitetsverktyg inför beslut och utredningarna har ofta ett helt år på sig i sitt arbete. Trots att de ännu inte underkastats granskning enligt de nya bredare kraven så hamnar andelen med godkänt så lågt som 33 procent. Detta är allvarligt och skulle i förlängningen kunna påverka synen på utredningsväsendet negativt, fortsätter Andrea Femrell.

Regelrådet konstaterar att flera förslag med tydlig företagspåverkan inte remitterades till rådet över huvud taget, vilket innebär att den oberoende kvalitetssäkring som Regelrådet ska bidra med uteblir. Samtidigt har rådet sett att vissa förslagsställare fortsatt har svårt att identifiera vilka företag som berörs och hur dessa påverkas, särskilt när regleringarna är breda eller när de följer direkt av EU-förordningar där konsekvenserna för svenska företag inte alltid analyseras på nationell nivå.

– Om vi ska få till en märkbar förbättring av kvaliteten på konsekvensutredningarna, och i förlängningen ett effektivare regelverk, krävs mandat för Regelrådet att begära kompletteringar av utredningar som är otillräckliga samt att rådet får en granskningsmöjlighet i ett tidigare skede av processen. Här är Regelrådet och näringslivet helt eniga, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.

Regelrådets årsrapport 2025 finns här.