Pressmeddelande: NNR välkomnar regeringens nya Implementeringsråd

– Det är mycket positivt att regeringen inrättar ett implementeringsråd. Effekterna av överimplementering av EU-lagstiftning i Sverige har under lång tid bortsetts ifrån, vilket lett till ineffektivitet och onödiga kostnader för företagen. Att kunna uppmärksamma regeringen på viktiga frågor i kommande EU-förslag gör dessutom att Sverige kan vara tidigare på bollen, säger Andrea Femrell, VD för Näringslivets Regelnämnd (NNR).

En avgörande fråga för att Implementeringsrådets arbete verkligen ska få effekt och leda till den uppsatta målsättningen om att minska regelbördan för företag, är att det skapas en stark och effektiv mottagningsfunktion inom Regeringskansliet. Vidare att rådets rekommendationer verkligen tas omhand och omsätts i konkret handling av såväl regeringen som myndigheterna.

– Regeringen måste åta sig att följa de rekommendationer rådet lämnar, eller i de fall man väljer att inte följa en rekommendation, offentligt och tydligt förklara varför den valt att inte göra det, fortsätter Andrea Femrell.

För att skapa ett gemensamt förhållningssätt, liksom utgångspunkter för rådets arbete, behöver övergripande kvalitetsprinciper etableras för genomförande och tillämpning av unionslagstiftning i Sverige, som kan vägleda regeringens, myndigheternas och de olika rådens (Regelrådet, Förenklingsrådet och Implementeringsrådet) arbete.

– Frågor om genomförande av EU-lagstiftning och vad man menar med överimplementering blir viktigt för att det praktiska arbetet ska fungera och att alla har samma utgångspunkt. NNR har i samarbete med Regelrådet tagit fram kriterier för vad som utgör överimplementering och som regeringen, myndigheterna, Implementeringsrådet, Förenklingsrådet och Regelrådet därmed kan förhålla sig till. Detta är en gemensam nämnare som nu bör användas, säger Christina Fors, sakkunnig EU-frågor på NNR.

För att möjliggöra hög transparens och delaktighet, som också är en förutsättning för ett starkt förtroende för såväl råd som regeringens regelförbättringsarbete, bör ambitionen vara att skapa en samlad webbplats för samtligt regelförbättringsarbete. Genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter kan såväl möjligheten till insyn som delaktighet, avseende både svenskt och europeiskt regelgivnings- och regelförbättringsarbete, förbättras.

– Behovet av en gemensam ingång blir än mer tydligt i ljuset av inrättandet av de två nya råden; Implementeringsrådet och Förenklingsrådet. Ett första steg kan vara att skapa en samlad webbplats för de två rådens arbete. Även regeringens (och myndigheternas) återkoppling och arbete utifrån rådets rekommendationer bör redovisas här, avslutar Christina Fors.

Läs mer om Implementeringsrådet på regeringens hemsida här.

Läs kommittédirektivet för Implementeringsrådet här.