Pressmeddelande: Omotiverade skillnader och dyrare avgifter – så olika hanterar kommunerna miljöfarlig verksamhet
Driver du en miljöfarlig verksamhet får du räkna med att betala både anmälningsavgift och tillsynsavgifter– men hur mycket beror på i vilken kommun du driver ditt företag. Exempelvis kan en anmälningsavgift för en ny eller förändrad verksamhet i vårt biltvättsexempel vara noll kronor – eller 19 000 kronor för exakt samma sak. Dessutom har 71 procent av kommunerna höjt anmälningsavgiften sedan 2012 med som mest drygt 12 000 kr. Däremot har 24 kommuner sänkt sina anmälningsavgifter sedan 2012, varav Umeå mest, med drygt 9 000 kr.
I Näringslivets Regelnämnds, NNR, nya rapport ”Miljöfarlig verksamhet – Tillämpning, avgifter, tillsyn och samordning” är en del av serien på sex rapporter om regeltillämpning på kommunal nivå. I denna rapport redogörs för resultaten från landets samtliga kommuner, som fått möjlighet att svara på enkätfrågor om hur de hanterar miljöfarlig verksamhet. Förra undersökningen gjordes 2012.
Det är inte bara anmälningsavgifterna som höjts sedan 2012, utan oftast även tillsynsavgifterna hos 79 procent av kommunerna. Nu är skillnaden mellan lägsta och högsta tillsynsavgift hela 19 000 kronor och även här låg den största höjningen på dryga 12 000 kr. Spannet mellan den dyraste och billigaste kommunen har ökat med 4 770 kronor mellan år 2012 och år 2016.
– För det första måste det vara tydligt när och för vad företagen betalar en avgift, för det andra så kan rimligheten i avgifternas variation ifrågasättas. Samma insats bör inte kunna värderas så olika. En avgift ska, till skillnad från en skatt, följas av en motprestation. Därför är det lite bekymmersamt när enbart 10 procent av kommunerna betalar tillbaka tillsynsavgiften när det inte förekommit någon tillsyn på plats, särskilt om besöken uteblir flera år i rad, menar August Liljeqvist, rapportförfattare och sakkunnig på NNR.
Drygt hälften av kommunerna samordnar sin miljötillsyn med annan tillsyn, men endast sex kommuner samordnar med samtliga efterfrågade tillsynsområden. Detta innebär att de flesta företagare får avsätta långt mer tid åt olika myndighetsbesök än om en effektiv samordning hade skett. Företagen vill också uppleva att kommunens riskbedömningar stämmer överens mellan olika tillsynsområden, vilket kräver samordning. De flesta kommuner prioriterar kontroll av brister högst vid ett tillsynsbesök, samtidigt som det finns en hel del kommuner som fokuserar på dialog och rådgivning till företagarna.
– Våra exempel från både denna och de andra rapporterna i serien om kommunal regeltillämpning visar på olika villkor och förutsättningar för företagen när det gäller handläggning, tillsyn och avgifter. En effektiv handläggning och tillsyn tillsammans med god service är viktiga delar i ett bra företagsklimat. Förhoppningsvis kan våra rapporter bidra till en ökad insikt om hur företagsklimatet kan förbättras, säger Andrea Femrell, VD NNR.
Rapporten ”Miljöfarlig verksamhet – Tillämpning, avgifter, tillsyn och samordning finns att läsa här.
För mer information, kontakta
Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd, NNR, 073-020 56 80
August Liljeqvist, Sakkunnig och rapportförfattare, NNR, 072-717 70 92