Pressmeddelande: Önskas serveringstillstånd? Välj rätt kommun!
Det finns stora skillnader i restaurangföretagarnas förutsättningar att ansöka om och inneha ett serveringstillstånd beroende på vilken kommun de finns i. För exakt samma tillstånd kan en restaurang i en kommun få vänta 11 veckor längre än i en annan kommun. De kan även tvingas betala nästan fem gånger så mycket i ansökningsavgift eller nästan sex gånger så mycket i tillsynsavgift.
I Näringslivets Regelnämnd NNRs nya granskning av kommunernas hantering av serveringstillstånd anger många kommuner att de har någon form av servicegaranti eller maxgräns för handläggningstiden. Samtidigt minskar antalet kommuner med en maxgräns. 45 procent av kommunerna har lyckats förkorta handläggningstiden sedan förra undersökningen 2016, vissa med så mycket som sju veckor. Detta visar att det går att effektivisera kommunernas arbete om viljan och ambitionen finns.
– Kommunernas maxgränser för handläggningstiden ligger många gånger avsevärt högre än vad de faktiska handläggningstiderna är, vilket visar att de kan sänkas. På detta sätt blir maxgränsen en form av desinformation. En rimlig maxgräns och servicegaranti för ett normalärende vore tre veckor, anser August Liljeqvist, sakkunnig NNR och rapportförfattare.
Tillståndsavgifterna varierar i storlek mellan kommuner, men också över tid. Riksgenomsnittet för tillståndsavgiften har stigit med ca 2000 kronor sedan 2012 och landar nu på 9 513 kronor. Ett exempel på länsnivå är Stockholms län, där medeltillståndsavgiften har accelererat från att ha legat ca 2 000 kronor över åren 2012 och 2016, för att nu landa på nästan 4 000 kronor över medel. Även riksgenomsnittet för tillsynsavgiften har stigit genom åren och landar nu på 10 924 kronor.
– Det är rejält stora skillnader på sina håll. Till exempel så är medeltillsynsavgiften hos kommunerna i Västmanland nästan 18 000 kronor, medan Norrbotten har cirka 6 000 kronor. En tre gånger så hög tillsynsavgift kan omöjligt motiveras av skillnader i arbetsinsats. Efterhandsdebitering av tillsynsavgiften skulle kunna synliggöra sambandet mellan avgift och tillsyn och därigenom minska skillnaderna. Men – det är bara 23 kommuner som utnyttjar denna möjlighet, säger August Liljeqvist.
Kopplingen mellan myndighetsutövningen och det näringslivsfrämjande perspektivet är svagt i kommunerna. Av de kommunala handläggarna för serveringstillstånd menar 47 procent att det inte finns någon tydlig styrning mot att deras tillsyn även ska ha ett näringslivsfrämjande perspektiv. Drygt en tredjedel prioriterar att kontrollera brister högt, jämfört med dialog.
– Näringslivsfrämjande handlar inte om att vara ”snäll” mot företagen utan om att kunna kombinera sociala och kommersiella hänsyn vid myndighetsutövningen. Handläggarna behöver bättre förstå den kommersiella sidan för att kunna föra en god dialog med företagarna, vilket NNR – och många kommuner med oss – anser är så viktig för att uppnå bästa möjliga ordning och nykterhet, fortsätter August Liljeqvist.
Corona-krisen 2020 (Covid-19) har haft långtgående effekter på företagen i Sverige och därmed på det lokala företagsklimatet. Många företag inom besöksnäringen har drabbats särskilt hårt.
– Även om kommunal verksamhetsutveckling och effektivisering i det korta perspektivet inte kan rädda ett företag som drabbats hårt av pandemin, kan förbättringar såsom effektiv handläggning och sänkta tillsynsavgifter få ytterligare några företag att klara sig igenom krisen. Företagen förtjänar en kostnadseffektiv kommunal tillstånds- och tillsynsprocess för serveringstillstånd, vilket nu blir ännu viktigare för att skapa förutsättningar för livskraftiga företag efter krisen, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.
Läs rapporten här.
Läs mer på kommungranskning.se
För mer information, kontakta gärna:
August Liljeqvist, sakkunnig Näringslivets Regelnämnd NNR och rapportförfattare
Mobil: 072-717 70 92
E-post: august.liljeqvist@nnr.se
Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR
Mobil 073-020 56 80
E-post: andrea.femrell@nnr.se