Pressmeddelande: Växande ojämlikhet mellan kommunernas livsmedelskontroller

33 000 kronor. Så mycket kan de årliga avgifterna för exakt samma livsmedelskontroll skilja sig åt mellan två kommuner. Antalet kontroller ute hos företagen har ökat och timtaxorna skiljer sig mycket, nästan 81 procent. De genomsnittliga avgifterna har dessutom stigit med 23 procent sedan 2016. Sammantaget ger detta en ökad kontrollbörda hos företagen, men ändå svarar 30 procent av kommunerna att de inte vet om företagen påverkas ekonomiskt av kontrollverksamheten – och hela 67 procent menar att ingen påverkan finns.

Detta presenteras i Näringslivets Regelnämnd NNRs, nya rapport “Livsmedelskontroll – tillämpning, avgifter och god myndighetsutövning”. I rapporten redogörs för resultaten i landets samtliga kommuner som fått möjlighet att svara på enkätfrågor om hur de hanterar livsmedelskontroller. Samma frågor om exakt samma livsmedelsverksamhet har ställts sedan 2012; den förra undersökningen gjordes 2016. Rapporten är del ett av fem i en serie som undersöker och följer upp kommunernas tillämpning av regler gentemot företagen.

Livsmedelskontroller av butiker och anläggningar som säljer mat ska se till att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir vilseledda och att informationen om livsmedlet är korrekt och begriplig. Det är kommunerna som utför livsmedelskontrollerna i butikerna och för detta tar de ut en avgift, som bestäms av antalet kontrolltimmar som kommunen anser att en viss butik eller anläggning ska ha och av kommunens timtaxa.

Skillnaden mellan kommunen med lägst planerad årlig kontrolltid och kommunen med högst är 25 timmar, en skillnad som kostar 33 000 kronor mer i den dyrare kommunen. Det kan också skilja kraftigt över tid i samma kommun; en kommun har höjt avgiften med 27 000 kronor mellan år 2016 och år 2020, samtidigt som en annan kommun har sänkt med 22 000 kr över samma tid. En övervägande majoritet av kommunerna debiterar dessutom kontrollavgiften före det att kontrollen utförts, trots att det finns goda möjligheter att göra på ett annat sätt.

– Det är hög tid att förskjuta fokus från kontroll och brister, mot dialog, rådgivning och stöd. Likaså måste kommunerna ställa sig frågan varför kontrolltiden och taxorna kan skilja så mycket för en identisk livsmedelsverksamhet, menar August Liljeqvist som är sakkunnig på NNR och rapportförfattare.

Alla kommuner säger sig vilja ha ett gott näringslivsklimat och kommunens kontrollfunktioner är en del av kommunens samspel med näringslivet. I denna undersökning har en knapp majoritet av kommunerna en tydlig styrning mot att kontrollverksamheten ska ha ett näringslivsfrämjande perspektiv. Samtidigt är det så mycket som en tredjedel av kommunerna, vars livsmedelsinspektörer uppger sig vara säkra på att inget näringslivsfrämjande arbete finns i kommunen.

– Det mest slående är att mycket få kommuner utvärderar hur myndighetsverksamheten påverkar företagen när de kontrolleras. 67 procent av de svarande är säkra på att ingen arbetstid går förlorad för företagaren, varken före under eller efter ett kontrollbesök,fortsätter August Liljeqvist.

Corona-krisen 2020 (Covid-19) har haft långtgående effekter på företagen i Sverige och därmed på det lokala företagsklimatet. Många företag inom livsmedelsbranschen har påverkats särskilt mycket, även om just dagligvaruhandeln och NNRs butiksexempel i rapporten generellt inte har påverkats genom försämrad omsättning.

– Även om kommunal verksamhetsutveckling och effektivisering i det korta perspektivet inte kan rädda ett företag som drabbats hårt av Corona-krisen, kan förbättringar i form av exempelvis effektiv kontroll och sänkta kontrollavgifter få några ytterligare företag att klara sig igenom krisen. Företagen förtjänar en kostnadseffektiv kommunal livsmedelskontroll, vilket nu blir ännu viktigare för att skapa förutsättningar för livskraftiga företag efter krisen,

Läs rapporten här.

Läs artikeln i f-plus här.

 

För mer information, kontakta gärna:

August Liljeqvist, sakkunnig Näringslivets Regelnämnd NNR och rapportförfattare
Mobil: 072-717 70 92
E-post: august.liljeqvist@nnr.se

Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR
Mobil 073-020 56 80
E-post: andrea.femrell@nnr.se

Dela den här sidan