Pressmeddelande: Regelrådets granskning av konsekvensutredningar visar återigen på brister och förbättringsbehov

NÄRINGSLIVETS REGELNÄMND NNR
PRESSMEDDELANDE 28 FEBRUARI 2022
Regelrådets granskning av konsekvensutredningar visar återigen på brister och förbättringsbehov
Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskningsrapport av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, Regeringskansliet och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller ändrade regler föreslås. Resultatet är alltjämt icke-godkänt.
Andelen godkända konsekvensutredningar ligger fortsatt på en alltför låg nivå. Även om viss förbättring kan noteras får Regeringskansliet enbart godkänt på hälften av sina konsekvensutredningar och när det gäller kommittébetänkanden klarar 55 procent sig i kontrollen. En kraftig försämring, från ca 50 procent till 25 procent, syns i gällande andelen godkända konsekvensutredningar för myndighetsrapporter. Myndigheternas konsekvensutredningar gällande förslag till föreskrifter har dock efter en försämring förra året återigen förbättrats och ligger på 72 procent.
– Att en så stor andel av konsekvensutredningarna är bristfälliga får förstås betydande effekter, inte minst då ogenomtänkta förslag blir till ineffektiva och kostsamma lagar och regler som företagen måste förhålla sig till och följa, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.
Regelrådet uppmärksammar i rapporten att det p g a resursskäl behövt avlämna s k kanslisvar istället för att yttra sig i 42 st ärenden (vilket motsvarar 24 procent) och finner denna andel oroväckande hög.
– Vi instämmer i att andelen är alldeles för hög och har gång efter annan kritiserat att inte tillräckligt med resurser ges till regelrådet för granskning. Detta visar att det är ett bestående problem. Det innebär att konsekvensutredningar till förslag som kan få betydande effekter för företag inte blir granskade. Vi ser fortfarande ett stort behov av en förändring av Regelrådets organisation och resurstilldelning. En granskande funktion som Regelrådet måste bl a ha ett eget anslag och ett eget kansli med egen personal för att arbetet ska kunna bedrivas oberoende, effektivt och med hög kvalitet, fortsätter Andrea Femrell.
I rapporten följer Regelrådet upp sina tidigare lämnade rekommendationer för att förbättra arbetet med och öka kvaliteten på konsekvensutredningarna. Rådet konstaterar att inte mycket har hänt under 2021. Till exempel menar de att kommittéarbetet måste förbättras, att konsekvensutredningar ska göras tidigare i processen, att resurser och kompetens är nödvändigt för genomarbetade konsekvensutredningar och att en objektiv översyn behövs av OECD av konsekvensutredningsarbetet i Sverige.
– Vi instämmer förstås i mycket av det som lyfts fram. Många bra och konkreta förslag har lämnats av utredningen för enklare regelverk för mikroföretag och en modernare bokföringslag som lämnade sitt slutbetänkande år 2021. Regeringen har också lämnat en skrivelse till riksdagen med nya förenklingsmål. Vidare finns också ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att en utgångspunkt bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. Förslag finns alltså. Nu är det upp till regeringen att se till att dessa genomförs, avslutar Andrea Femrell.
Regelrådets årsrapport 2021 finns här.
För mer information, kontakta gärna:
Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR
Mobil: 073-020 56 80
NÄRINGSLIVETS REGELNÄMD NNR
Näringslivets Hus, Storgatan 19, Box 55695, 102 15 Stockholm
Telefon: 08-762 70 90. Mediakontakt: 073-020 56 80
E-post: info@nnr.se
Hemsida: www.nnr.se
Näringslivets Regelnämnd är en oberoende, politiskt obunden ideell förening som verkar för effektivare och mindre kostsamma regler samt en minskning av företagens uppgiftslämnande i Sverige och EU. Föreningen har 26 näringslivsorganisationer som medlemmar, vilka representerar 300 000 företag.
För mer information om NNR besök www.nnr.se.
NNRs integritetspolicy finns här.
Dela den här sidan