Pressmeddelande: Regeringen får fortsatt bottenbetyg i Regelrådets granskning

Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Även om en viss förbättring skett så visar resultatet på en fortsatt mycket låg kvalitet för konsekvensutredningar från Regeringskansliet – endast 31 procent godkändes.

– Det är positivt att myndigheterna fortsätter att gå framåt. Att endast 31 respektive 39 procent av konsekvensutredningarna från Regeringskansliet, respektive statens offentliga utredningar, har godkända konsekvensutredningar är dock mycket allvarligt då det ofta är där som grunden läggs för lagstiftning. Detta också trots att Regelrådet fr o m förra året ändrat sina principer och förhållningssätt i bedömningarna. Bristfälliga konsekvensanalyser innebär att riksdagsledamöter och andra beslutsfattare fattar beslut utan att veta om det förslag som presenteras verkligen är kostnadseffektivt. Därmed riskerar reglerna att bli ineffektiva och onödigt kostsamma, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Regelrådet beskriver i sin rapport att sju EU-konsekvensbedömningar har granskats av Regelrådet. I samtliga granskningar har rådet kommit fram till att en kompletterande konsekvensutredning behöver göras för att belysa förslagens effekter för svenska företag. Statskontoret har nyligen föreslagit att samtliga EU-konsekvensbedömningar ska skickas till Regelrådet för granskning.

– Att fler granskningar görs av EU-konsekvensbedömningar är förvisso positivt, men blir endast verkningsfullt om dessa verkligen åtföljs av att svenska konsekvensanalyser tas fram som kan ligga till grund för den svenska positionen. Överlag behöver processen för det svenska arbetet med EU-lagstiftning stärkas. Detta så att det svenska inflytandet beträffande förslag till EU-regler ökar och därmed kan bidra till att företagens förutsättningar och konkurrenskraft bättre tillvaratas. Dessutom är det också en resursfråga för Regelrådet, fortsätter Andrea Femrell.

NNR har tidigare i sin rapport ”Rätt underlag för rätt beslut – åtgärder för bättre konsekvensutredningar” adresserat att Regelrådets mandat, organisation och förutsättningar måste förstärkas om det ska bli en märkbar kvalitetshöjning på konsekvensutredningsarbetet. NNR har också lyft fram att rådets granskning av framförallt konsekvensanalyser av utredningar måste ske tidigare än idag för att kunna åtgärda de som är bristfälliga.

– Det är bra att Regelrådet tar upp möjligheterna till granskning i ett tidigare skede. Likaså vikten av engagemang inom regeringskansliet och hos myndigheterna. Politikerna måste kräva att en bristfällig konsekvensutredning åtgärdas innan de fattar beslut om nya regler för företagen, annars blir Regelrådets granskning verkningslös, avslutar Andrea Femrell.

Regelrådets årsrapport 2017 finns här.

För mer information, kontakta:

Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd NNR. Tel: 073-020 56 80.
andrea.femrell@nnr.se