Riksdagsdebatt om regelförbättring – ett referat

När riksdagen debatterade Näringsutskottets betänkande om regelförenkling den 15 juni framkom mycken kritik mot att få, om ens några, lagförslag som kan förbättra företagens regelbörda kommit till riksdagen, om att utredningar dras i långbänk, att tillkännagivanden från riksdagen inte färdigbehandlas av regeringen och de nya regelförbättringspolitiska målen dröjer – samt en metafor om kaniner.

Lars Hjälmered (M) och ordförande i Näringsutskottet undrade, en smula retoriskt, vad som händer nu.

–  Alldeles för lite. Krånglet ökar, kostnaderna ökar och regelförbättringspolitiska mål och konkreta förslag kommer inte till riksdagen. Hur kan regeringen vara nöjd? Regeringen bidrar till att företagen måste lägga mer tid på byråkrati och mindre på att utveckla sina affärer. Istället ska vi uppmuntra företagen, samhällets stöttepelare. Att förenkla för företagare är både rimligt och nödvändigt. Krånglet ökar, kostnaderna ökar. Vi ser en brist på ledarskap. Man återkommer inte med förslag till riksdagen, fastän kostnaderna för krånglet har ökat med en miljard årligen sen 2014.

Det verkar dock som att några av ledamöterna i den här debatten har missat att vi har haft en pandemi, menade Mathias Tegnér (S).

– Jag skulle därför säga att vi både kan och bör vara extremt stolta över den politik som har förts. Den är inte perfekt i alla avseenden, men i grund och botten handlar den här politiken om att viktiga stöd kommer till de företag som drabbas hårdast av coronakrisen. När vi står här i dag och diskuterar regelförenklingar kan vi därför inte bortse från att vi har varit i en situation där allt fokus tvunget har varit på coronapandemin.

Tegnér lyfte åtgärder såsom digitalisering kopplat till regelförenkling, samt att fortsätta att utveckla verksamt.se. Utöver det ville han se en bättre implementering av EU-regler och satte hopp till utredningarna om regelförenklingar för mikroföretag samt bokföringslag, miljöprövningar och tillsyn.

– Vägen framåt i dessa frågor handlar om brett samarbete snarare än om att regelförenklingar blir en politisk slagdänga. Kort sagt: Jag hoppas och tror och känner mig säker på att det finns en bred enighet i Sveriges riksdag kring dessa frågor, och det tror jag är en bra grund för att ta steg framåt.

Flera av debattörerna önskade också att digitala lösningar ska utnyttjas bättre och att det är viktigt att försöka finna inspiration bland andra länder i Europa som är mer framgångsrika på regelförbättringsområdet än Sverige. Andra förslag handlade om att riksdagsbeslut och tillkännagivanden måste genomföras, att fler myndigheter ska få förenklingsansvar och att en ny regel ska ersätta en gammal, s k solnedgångsklausul. Flera ville dessutom ha ett implementeringsråd enligt dansk modell.

Per Schöldberg från Centerpartiet, lade också tyngd på vikten av att kunna jämföra och lära av andra och nämnde Rättviksmodellen som ett bra exempel. För att öka företagandet och därmed underlaget för välfärd måste regelförenkling göras till en mer politiskt prioriterad fråga. Han sammanfattade med en uppmaning i fem delar:

– Ställ högre krav på myndigheters arbete gällande regelförenklingar! Stärk Regelrådet, och gör ordentliga konsekvensutredningar! Skapa jämförelseindex och incitament! Överimplementeringen är ett problem, och internationell utblick är viktigt.

De regelförbättringspolitiska målen skulle inkluderats redan i höstbudgeten, men kommer inte att presenteras för riskdagen förrän efter sommaren. Regeringen tycks inte ta regelförenklingsarbete på allvar, menade Tobias Andersson (SD) och lät förstå att Sverigedemokraterna kommer att ihärdigt fortsätta driva dessa frågor.

– Hade regeringen före pandemin bedrivit ett aktivt regelförbättringsarbete och ett stopp för överimplementering av EU-lagstiftning hade företagen haft en bättre situation när pandemin väl slog till. Det går endast att beklaga att så inte skedde, liksom att de inte tagit tag i frågan under den svåra tid som pandemin inneburit för företagen. Strukturförändringar krävs för att företagen ska få en chans till bra återstart – för att säkerställa att de inte hämmas av dyr och motiverad regelbörda. Men tyvärr har regeringen inte verkat för detta. Och det vore förödande om regeringen misslyckas med att underlätta för företagen nu i detta skede när samhället börjar öppna upp.

Flera ledamöter hänvisade näringsministerns förenklingsresa och Camilla Brodin (KD) var en av de som undrade vad som hänt sedan dess. Hon efterlyste förutsägbarhet och serviceanda hos myndigheterna och att det bör regleras hur företagen ska kompenseras om myndigheten inte kan leverera i tid. Handläggstider och tillståndsprocesser behöver genomlysas genomlysning av, då de är hämmande.

– Givetvis ska huvudfokus vara på att rädda liv i pandemin, men landet måste fortfarande styras. Företagen har lidit hårt och förutom stödpaketen är det desto viktigare att lägga moteld som förbättra företagens villkor. Så vad hände sen ministern packade upp sin resväska då i november? Inte mycket. Färre och enklare regler leder till minskade administrativa kostnader för förtagen, vilket även är till gagn för hela samhället. Det behövs samlad information i en samlad plattform för företagen. Företagen behöver också längre tid på sig att anpassa sig till nya regler.

Joar Forssell (L) stod för debattens kanske mest målande inslag. Han menade att debatten om regelförenkling egentligen är den viktigaste näringspolitiska debatten under hela riksdagsåret, för det är detta som är kärnan. Och så kom kaninmetaforen.

– Man har fem kaniner och vill ha 10, 20 eller 30 kaniner. Man vill ha tillväxt, helt enkelt. Om man då öppnar burarna och låter kaninerna träffa varandra, så att säga – då brukar det bli fler kaniner. Man skulle kunna ta bort de hinder som står i vägen för att kaninerna själva ska rå på problemet med att man vill ha fler kaniner. Man skulle också kunna skjuta av lite rävar. En liberal näringspolitik handlar om att riva hinder, öppna burarna, skjuta rävarna och se till att företagsamma människor är fria att skapa välstånd och tillväxt. Det är en helt avgörande fråga att vi får mycket regelförenklingar i det här landet för konkurrensen med omvärlden. Om vi vill att alla delar av landet ska leva, om vi vill att det ska finnas blomstrande ekonomier i hela Sverige, då behöver vi regelförenkla, få bort regler och krångel och släppa människors egen skaparkraft fri.

Se debatten här.