Rödgrönt vallöfte i Almedalen
– Blir det rödgrön seger kommer regelförenklingsarbetet att fortsätta och utvidgas till arbetsmarknads- och finansdepartementets områden. Detta vallöfte lämnade Börje Vestlund (S) som är partiets talesperson i regelförenklingsfrågor. Oppositionen vill bygga vidare på det relativt framgångsrika arbete som inletts.
Jens Hedström, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR, konstaterade att det nu äntligen går att se en minskning i företagens administrativa kostnader och att alla partier är för aktiva åtgärder, men med lite olika ambitioner. Alla partier har inte heller berättat om vilka åtgärder de vill driva.
Börje Vestlund (S) och Jens Hedström medverkade i NNRs välbesökta seminarium om regelförenkling under Almedalsveckan tillsammans med Christina Lugnet, generaldirektör på Tillväxtverket, Ulrik Wehtje, ägare till BBAB Media och Carola Gunnarsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Sala samt vice ordförande i Sveriges kommuner och landsting, SKL. Temat var den breddning av regelförenklingsarbetet som nu sker till att omfatta en större del av företagens regelkostnader och med mer fokus mot regelhanteringen på lokal nivå.
Minskade regelkostnader på lokal nivå?
Christina Lugnet, Tillväxtverket, lyfte fram att många frågor inte är kopplade till administration. Det görs olika bedömning i frågor mellan kommuner, t ex på miljö- och livsmedelsområdet. Tillväxtverket har gjort egna mätningar av de administrativa kostnaderna.
– 75 procent av företagen märker inte några förändringar när det gäller administrativa kostnader. Är det dags att satsa på annat, exempelvis tillämpning och bemötande? Regler måste vara enkelt skrivna och lätta att följa, sade Christina Lugnet.
Christina Lugnet tog upp de omdiskuterade personalliggarna som ett exempel på att det kanske är dags att förskjuta fokus från administrativa till irritationsbördor. Här borde lagstiftaren verkligen fundera på hur förslaget fungerar i vardagen. Exempelvis är konsekvenserna av personalliggarna inte rimliga för familjeföretagare som driver verksamhet i bostaden.
Ulrik Wehtje, BBAB, vill se snabbare resultat i regelförenklingsarbetet.
Det är dags att revidera och se över gamla regler. I företagen går vi regelbundet igenom hur vi jobbar och det borde även lagstiftarna göra. Kanske är reglerna skapade i vällovligt syfte, men många regler har nu tjänat ut sin roll, sade Ulrik Wehtje, som också efterlyste en väg in till Myndighetssverige.
Förslaget att en myndighet tar hand om uppgifterna fick direkt stöd av Börje Vestlund.
Insamling av uppgifter på en myndighet tycker vi är bra ide. En annan god idé är att skapa en portal för företagens kontakter. Då skulle en majoritet av alla företag kunna gå in på en portal och hämta alla blanketter de behöver, även kommunala, Börje Vestlund.
Carola Gunnarsson berättade att SKL nu har satt fokus på att regelförenkling måste vara en prioriterad fråga på alla nivåer.
– Företagsklimatet är så oerhört viktigt. Har vi inget företagande så har vi inga pengar att betala vård och skola med. På SKL har vi jämfört hur vi bygger upp informationssystem till företagen i kommunerna. Hittar företagen vägen in till kommunen via hemsidorna eller är telefontiderna ett hinder? Vi har gjort mätningar som ger nyttiga och goda exempel och vi tar detta på fullaste allvar i kommunerna. En del är bättre och en del är sämre, men alla är övertygade om att vi måste bli bättre, sa Carola Gunnarsson
Under diskussionens gång blev det tydligt att samtliga var ense om att regelförenklingsarbetet även på den kommunala nivån måste prioriteras. Idag finns det ett gemensamt regelverk som gäller för våra 290 kommuner. Däremot är förutsättningar olika i kommunerna men mätningar visar att skillnaderna är för stora. Därför är det arbete som SKL, Tillväxtverket och NNR gör viktigt.
Skillnader kan accepteras om de inte är för stora, men även avgifter hanteras olika i kommunerna. Vi försökte undersöka hur man beräknade avgifterna, men lyckades inte få svar från kommuner, länsstyrelser och myndigheter. Det är grundläggande att de som betalar också får reda på vad avgifterna bygger på. Här finns en mycket stor förbättringspotential, avslutade Jens Hedström.
