Seminarium: Hur får vi effektivare och mindre kostsamma regler?

Lagom till att de nya riksdagsledamöterna börjat bli varma i kläderna arrangerade Näringslivets Regelnämnd, NNR, ett seminarium för dem om regelförbättring under rubriken ”Hur får vi effektivare och mindre kostsamma regler?” Seminariet ägde rum den 28 januari på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm.

NNRs vice ordförande Ulla Werkell hälsade välkomna och slog fast att regler är nödvändiga för att samhället ska fungera.

– Det ligger dock en våt filt av onödigt krångliga regler över de svenska företagen som hämmar tillväxten. Regelförbättring är därmed en viktig fråga, inte minst i arbetet för fler jobb. NNR är därför glada att ha sett ett ökat engagemang från lagstiftarna.

Andrea Femrell, NNRs VD, instämde när han gav en kort resumé av hur regelförbättringsarbetet sett ut under de senaste åren.

– Frågan kom på allvar upp på dagordningen 2006, i och med att målet om att minska företagens administrativa regelbörda med 25 procent sattes. Å andra sidan är den administrativa bördan bara en liten del av företagens totala regelkostnader.

NNRs kontinuerliga mätningar visar att företagarna med stor majoritet tycker att regelbördan varit ungefär likvärdig under varje år från 2009 till 2014.

– Det finns stora skillnader mellan vilka områden företagarna själva anser vara mest betungande och vilka områden som regeringen och myndigheterna fokuserat på, menade Andrea Femrell.

NNR och deras medlemmar har under årens lopp lämnat in flera hundra regelförbättringsförslag till regering och myndigheter. Likaså har företagen angett vilka de största hindren är för att växa.

Utifrån detta har NNR utarbetat ett antal punkter som de vill skicka med lagstiftarna i deras fortsatta arbete. Det handlar bland annat om att vid införande och förändringar av regler välja det alternativ som medför lägst kostnader för berörda företag, att genomföra och redovisa konsekvensutredningar av förslag som förhandlas inom EU, att nationella krav som huvudregel inte ska gå utöver vad som förskrivs i EU-lagstiftning – så kallad gold-plating -, att reglers effekter utvärderas i efterhand och att ett gemensamt – och effektivt – register för företagsdata upprättas så att företagen slipper lämna samma uppgifter till olika myndigheter.

Helena Jonsson, ordförande för LRF, konstaterade att företagen behöver bli fler, speciellt de små och medelstora, för att skapa tillväxt och jobb. Företagen och företagarna måste även få ägna sin kraft åt att utvecklas och bli lönsamma. Små företag har helt enkelt inte personal och resurser för att hantera överdriven administration.

– Sverige är till exempel duktiga på att implementera EU-regler, lite för duktiga. Det tycks ligga i det svenska sinnet och kulturen att leva upp till – och överträffa – mål och krav. Det kan drabba företagare när mer fokus läggs på detaljerade regler än på vad man vill uppnå med reglerna.

För företagens del handlar det om att få enkla och effektiva regelverk, bättre tillämpning och ett bättre bemötande från myndigheter.

Jordbruksverket har i sin satsning Förenklingsresan tillsammans med LRF samlat in företagares erfarenheter, vilka tydligt visar på den förbättringspotential som finns. Totalt har ett par hundra förslag förmedlats till berörd myndighet och bransch.

– Sveriges bönder är stolta över god djurhållning, hög miljöstandard och säkra livsmedel – men de kan inte riskera att gå back på varje krona de tjänar. Ett sätt att förbättra konkurrensen är därför att se över de regelsystem som finns idag.

Peter Jeppsson, VD för Transportgruppen, berättar att 72 procent av transportföretagen upplever ökad regelbörda under de senaste fem åren.

Regelförenkling handlar inte bara om antal regler, understryker han. Utformningen är minst lika viktig.

– Kör- och vilotidsreglerna för bussföretagen är onödigt inskränkande. Om en turistbuss fastnar i trafiken på autobahn och tiden för hur länge chauffören får köra slår i taket, måste han ta rast i 45 minuter även om det bara är 20 minuter kvar till resmålet. Passagerarna får vänta, annars kan det bli det mycket kostsamt för både föraren och företaget.

Kontinuiteten är också viktig. Mängden regler som omgärdar flyget är ogenomtränglig för de mindre företagen, speciellt som de ändras med kort varsel.

– Det måste finnas en långsiktighet i regelarbetet, så företagen vet vad som gäller.

Under 2013 kostade Transportstyrelsens avgifter mer än 10 000 för 73 procent av Transportgruppens medlemmar.  Det är en stor kostnad för små och medelstora företag. En så enkel sak som att göra det möjligt för bilhandlare att rapportera in sålda fordon månadsvis istället för en och en skulle göra stor praktisk skillnad.

Karin Johansson, VD för Svensk Handel, påpekar att handeln också är beroende av fungerande regler för till exempel lantbruket och transportområdet. Detta då handeln ofta är sista länken i en lång kedja.

Bland Svensk Handels medlemmar menar 56 procent att regelbördan ökat de senaste åren, medan bara 0,4 procent upplever att den minskat. Arbetsrättsreglerna är de som förbrukar mest resurser hos Svensk Handels medlemmar.

– Det finns företagare som berättar att de undviker att anställa för att det är så komplicerat.

Kommunala regler upplevs också som problematiska, bl a genom att de tolkas och tillämpas olika från kommun till kommun. Ett exempel på detta är att det i de flesta kommuner i Sverige är tillåtet att sälja baguetter i lösvikt, men inte i alla kommuner. Även om det inte är riksdagen i första hand som påverkar tillämpningen i kommunerna, så är det en fråga att ta med sig- vad som sker med lagar och regler efter att de införs och tillämpas.

– Allt handlar om god tillväxt och kan tillväxt underlättas genom god regeltillämpning på alla nivåer så är det fantastiskt.