NNR Nyheter 1 2021

En vår i osäkerhetens tecken

Pandemin har under årets början fortsatt dominera vardagen för en stor majoritet av landets företagare. Till följd av restriktionerna är näringsfriheten för många företagare är fortfarande inskränkt och effekterna av det blir betydande. På samma sätt som våra beslutsfattare och samhället i stort av naturliga skäl behöver prioritera åtgärder som hindrar smitta, så måste även arbete och strukturåtgärder som i förlängningen kan rädda många företagare också prioriteras. Pandemin får inte bli en ursäkt för att åtgärder uteblir eller för försvårande omständigheter.

I detta nyhetsbrev uppmärksammar vi därför de stora byråkratiska hinder som företagare upplever och lider av när det gäller att få del av de livsviktiga Coronastöden för att klara krisen. En annan del, som vi hoppats kunna skriva om, är regeringens arbete med nya regelförbättringspolitiska mål och åtgärder kopplade till det liksom EU-kommissionens kommunikation om regelförbättring. Dessa har nu skjutits upp flera gånger och det är olyckligt att arbetet därmed synes stå och stampa. Det finns inte brist på behov av åtgärder, vilket även Regelrådets årliga granskning av regelgivares konsekvensutredningar visar, mer om det längre ner.

Vår kommungranskning och den omfattande dialog vi haft med kommunala politiker och företrädare går in i slutskedet och visar dock många gånger på förändringsvilja och stor insikt som vi nu ska ta vidare under året.

Många bollar är med andra ord i rullning på regelförbättringsagendan och NNR jobbar stenhårt för att det ska bli leverans. Vill du veta mer, gå till vår hemsida eller följ oss på sociala medier.

Önskar er en intressant läsning!

Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd NNR

Medlemmarna om Coronaåtgärderna: Besöksnäringen kan inte vänta längre

Hur påverkas företag och branscher egentligen av Corona-epidemin och de åtgärder som införs för att stoppa spridningen? Nu startar NNR en artikelserie om medlemmarnas villkor under krisen, och hur de stöd och regler som berör branschen egentligen fungerar. Först ut är Visita, som berättar om ett tufft läge för medlemsföretagen, och stöd som dröjer alldeles för länge.

Många företagare upplever att fokus ligger mer på att förhindra fusk än att hjälpa företagen. Det är bara 30 företag som anmälts för fusk med stöden och ytterligare 400 har flaggats som misstänkta av totalt över 400 000 företag som beviljats stöd. Små misstag från företagens sida, såsom att inlämnad uppgift inte överensstämmer med uppgifter som myndigheten har fått från andra myndigheter eller en felaktig signering, försenar processen ordentligt – ibland flera månader. Men är det rimligt att ett företag ska riskera att gå omkull för ett misstag med pappersarbetet?

Läs den första artikeln i serien om hur byråkratin kring regeringens Coronastöd drabbar företagen här.

NNR välkomnar två nya medlemmar

Vi har glädjen att kunna presentera två nya medlemsorganisationer i NNR för år 2021 – Trä- och Möbelföretagen TMF och KTF – Kemisk Tekniska Företagen. TMF är bransch- och arbetsgivarorganisation för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige och företräder ca 700 medlemsföretag som sammanlagt sysselsätter ca 30 000 anställda. KTF är en sammanslutning av fem branschorganisationer med företag inom områdena kosmetik och hygien, färg och lim, storkök, professionell hygien och rengöring samt växtskydd.

Läs mer om NNRs nya medlemmar på deras hemsidor
www.tmf.se
www.ktf.se

Debattartikel: ”Rättvisa och enkla stöd är helt avgörande”

”Stöden till företag kommer spela en stor roll för många företags överlevnad under pandemin. Men åtgärderna måste bli mindre krångliga, få bättre utformning och träffsäkerhet. Och det krävs att regeringen tar ansvaret. […] Stöden måste nå ut till de berörda företagen utan komplexa förfaranden. Nu gäller det att rädda jobb och minimera antalet konkurser och det kan regeringen göra med en bättre utformning och träffsäkerhet av stödåtgärderna.”

Så skrev NNRs VD Andrea Femrell tillsammans med 17 av NNRs medlemmar i en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt.

NNR deltar i regelförbättringsutredningar

NNR deltar med experter i utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag samt i finansdepartementets projekt/översyn rörande förbättrade samhällsekonomiska analyser. Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande ska bl a utreda och lämna förslag till förenklingar av regelverk med betydelse för mikroföretagande samt överväga och föreslå vissa åtgärder som förenklar och moderniserar bokföringslagen. Finansdepartementets översyn syftar till att få ett mer enhetligt och heltäckande regelverk beträffande arbetet med konsekvensanalyser. Båda ”utredningarna” förväntas pågå till halvårsskiftet.

NNR och SKR kräver: Minska uppgiftslämnarbördan för företag, kommuner och regioner

Pandemins effekter och konsekvenser fortsätter att påverka företag, privatpersoner, sjukvården och kommuner. Behovet av att under en övergångsperiod underlätta, avstå ifrån eller skjuta på vissa krav och skyldigheter som inte är helt nödvändiga är stort. Ett sådant exempel på krav är uppgiftslämnande till olika myndigheter.

SKR och NNR har under hösten haft en dialog med ett antal myndigheter om att skjuta upp och ställa in olika undersökningar och enkäter och tillskrev även ett antal ministrar i regeringen i frågan. Som uppföljning skriver nu NNR och SKR ett brev till fem olika myndigheter för att påminna om och arbeta vidare med vårt krav att se över hur de kan bidra till ett minskat uppgiftslämnande.

Läs mer här

Kritik mot hanteringen av ”Förenklingsutredningen”

Det finns en stark efterfrågan på kostnadseffektiva moderna regelverk för näringslivet samt förbättrade processer i de sammanhang där beslut tas som påverkar landets företagare. Förväntningarna på utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag (Dir. 2020:48) var således höga när den tillsattes.

NNR och andra organisationer med experter i utredningen kan dock tyvärr konstatera att utredningen hittills inte fått de förutsättningar som behövs för att kunna utföra sitt uppdrag på ett meningsfullt sätt. Experterna kräver nu i ett brev till näringsminister Ibrahim Baylan att Näringsdepartementet ser till att utredningen ges tillräckliga medel och förutsättningar för att utföra uppdraget på ett meningsfullt sätt.

Läs brevet till näringsministern här

Kommunprojektet snart i hamn!

NNRs stora kommungranskning börjar nu närma sig sluttampen. Fem rapporter som handlar om kommunernas regeltillämpning gällande bygglov, serveringstillstånd, livsmedelskontroll, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering av företag är färdiga och har presenterats digitalt runtom i landets regioner. Ca 1 000 företrädare för kommunerna har deltagit i de digitala presentationerna och det har skrivits spaltmeter i pressen. Diskussioner och möten med centrala aktörer inom stat, kommun och näringsliv kommer att pågå fortlöpande under året. En slutrapport kommer att skrivas under våren och intervjuer med några kommunföreträdare kommer att genomföras för att höra hur de dels ser på projektet, dels på kommunernas arbete i frågan. Under tiden finns allt material, inklusive filmer från de regionala presentationerna, tillgängligt på www.kommungranskning.se.

Regelrådets granskning: Ännu ett år utan förbättringar

Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskningsrapport av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Endast i drygt hälften av fallen (53 procent) godkändes konsekvensutredningarna, vilket är en försämring med föregående år då 66 procent godkändes. – Det är tråkigt att år efter år behöva konstatera att förbättringar uteblir eller inte blir bestående över tid. Det visar att systemet som sådant behöver förstärkas. Ett beslut om nya eller förändrade regler bör inte få fattas förrän konsekvensutredningen är komplett och fått godkänt av Regelrådet. För detta krävs såväl en översyn av systemet som en politisk prioritering att det är viktigt, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs hela NNRs kommentar om Regelrådets rapport här

Prioriteringar för det portugisiska ordförandeskapet i EU

Portugal är ordförandeskapsland i EU under första halvåret 2021. Fokus för det portugisiska ordförandeskapsprogrammet ligger på fem huvudteman; ett uthålligt, grönt, digitalt, socialt och globalt Europa, där det första temat handlar om att ta Europa vidare ur krisen.

Regelförbättring lyfts upp som en fråga bland många i genomförandet av den strategiska agendan för Europa åren 2019–2024, där ordförandeskapet främst riktar in sig på att få till stånd effektiva och flexibla lagstiftningsförfaranden. Detta genom digital omvandling, artificiell intelligens och datavetenskap som hjälper till att förbättra konsekvensbedömningarna. I detta sammanhang kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt kvantitativa konsekvensbedömningar, på förhand eller ex post, samt principen ”en in, en ut”, som syftar till att motverka nya bördor som skapats av europeisk lagstiftning.

Första mötet i kommissionens Fit for future-platform

Fit for Future-plattformen, som förkortas F4F, är en expertgrupp på hög nivå vars syfte är att hjälpa EU-kommissionen i dess ansträngningar att förenkla EU:s lagstiftning och minska relaterade onödiga kostnader. Plattformen har nu haft sitt första möte och börjat lägga ut riktlinjerna för det kommande arbetet. Huvudpunkterna på dagordningen handlade mestadels om plattformens årliga arbetsprogram och utkastet till arbetsordningar.

Med hänvisning till erfarenheterna från den tidigare Refitplattformen betonade vice ordförande Šefčovič behovet av att ha programmet Fit for Futures årliga arbetsprogram nära anpassat till kommissionens policycykel, med beaktande av kommissionens arbetsprogram. Vidare föreslog han följande politikområden att granska under året: digitalisering, effektiva förfaranden för märkning, godkännande och tillstånd samt rapporteringsskyldigheter för att bedöma hur EU-lagstiftningen ska kunna uppfyllas samt förenklingen av EU:s lagstiftning, särskilt med tanke på samstämmighet och konsekvens.

När det gäller konkreta arbetsformer så presenterades strukturen för plattformen med två grupper (medlemstatsgrupp och intressentgrupp). Ledamöterna kommer att arbeta tillsammans i fyra undergrupper och vid plenarsammanträden. Flera medlemmar påtalade vikten av bidrag med förslag från medborgare och intressenter och hur de ska hanteras och följas upp, en fråga som ska att diskuteras vid kommande möten. Nästa möte är den 4 mars.

NNR i sociala medier

Du följer väl NNR i sociala medier? Vi finns på Facebook och på Linked in. Besök också gärna vår regelblogg.