NNR Nyheter 2 2015
Framtida verktyg för regelförbättringsarbetet
Regelförbättringsarbetet som bedrivits under senare år har till stor del skett genom de centrala förvaltningsmyndigheternas försorg på uppdrag av regeringen. Samtidigt har förbättringsåtgärderna på de områden som är viktiga för företagen ofta inte fått den märkbara förändring som företagen velat ha och behövt, trots att det varit regeringens mål. Frågan som uppstår inför framtiden är vad som behövs för att regelförbättringsarbetet ska kunna bli så effektivt och märkbart som möjligt. En viktig del är såklart att fokusera insatserna på de områden där företagen själva anger att de största hindren finns. En annan viktig del är hur själva arbetet bedrivs. Har exempelvis myndigheterna de redskap och uppdrag de behöver för att kunna genomföra rejäla och effektiva förbättringar för företagen? Vilka erfarenheter har de av de senaste årens regelförbättringsarbete och vad anser de själva skulle behövas för det framtida arbetet? Dessa tankar och frågeställningar blir temat för NNRs seminarium i samband med vår stämma, något du kan läsa mer om nedan.
Den 8 maj är det dags för NNRs årliga stämma. Som traditionen bjuder arragerar vi ett seminarium i anslutning till stämman, vilken i år äger rum på World Trade Center i Stockholm. Temat för seminariet är ”Vilka verktyg behöver myndigheterna för att lyckas i sitt regelförbättringsarbete för företagen?” En panel bestående av generaldirektörer samt representanter för politik och forskning kommer att diskutera och analysera frågan om myndigheternas mål och uppdrag samt framtida behov. Mer information finner ni här.
Den 30 mars överlämnade Uppgiftslämnarutredningen sitt slutbetänkande till näringsminister Mikael Damberg. Utredningens förslag är ett viktigt steg på vägen mot ett effektivare och mer förenklat uppgiftslämnande för företagen. Samtidigt kvarstår stora utmaningar för att systemet för uppgiftslämnande som utredningen föreslår ska fungera som det är tänkt och att uppgiftslämnandet i förlängningen faktiskt minskar och förenklas. Läs NNRs kommentarer till Uppgiftslämnarutredningen här. |
Länsstyrelsen i Kronoberg och Tillväxtverket slutrapporterar om förenkling på regional och kommunal nivå
Länsstyrelsen i Kronobergs län och Tillväxtverket slutrapporterade 31 mars sina förenklingsuppdrag som de haft på regional och kommunal nivå. Arbetet på länsnivå inriktades tidigt på samordning och kartläggning av insatser som bedrivs på de olika länsstyrelserna men också hur förenklingsuppdraget förhåller sig till andra myndigheter samt regeringens eget förenklingsarbete. Särskilt fokus låg på kulturella faktorer (attityd och bemötande) och strukturella faktorer (effektivitet). På kommunal nivå har Tillväxtverket bl a arbetat med dialogskapande och erfarenhetsbyte mellan de olika aktörerna i regelgivningskedjan och hjälpt till med utbildningsstöd till kommunerna. Verket har också analyserat olika företags- och kommunundersökningar, sett över informationsbehovet på kommunernas hemsidor och arbetat med rådgivning och service. De olika delarna har mestadels genomförts genom att rikta in sig på ett specifikt område, exempelvis kombinatörer på landsbygden, serveringstillstånd eller livsmedelskontroll. Läs mer här.
Ungefär en gång i månaden ger olika företagare uttryck för sina tankar om regelbördan och regeltillämpningen som de möter i sin vardag. Deras tankar och resonemang kommer ni att kunna läsa på NNRs Regelblogg.
Under hösten 2014 deltog NNR i ett arbete inom BusinessEuropes arbetsgrupp för regelförbättring som berörde granskning av konsekvensutredningar på EU-nivå. Arbetet resulterade i ett brev från BusinessEuropes generaldirektör, Marcus Beyrer, till förste vice-president i EU-kommissionen med ansvar för regelförbättring, Frans Timmermans. Huvudförslaget som läggs fram i brevet är att det borde finnas en oberoende grupp på EU-nivå med uppgift att samordna arbetet med konsekvensutredningar och tillse att de håller god kvalitet och utförs enligt riktlinjerna genom hela lagstiftningsprocessen. Läs mer här.
NNR har engagerats i ett projekt som den Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén har inlett om förekomsten av och synen på överimplementering, så kallad ”gold-plating”, i EUs medlemsstater. Inom ramen för projektet, som pågår fram till september 2015, kommer åtta medlemsstater att studeras närmare. Dessa är Sverige, Belgien, Italien, Storbritannien, Slovakien, Tyskland, Portugal och Rumänien. |