NNR Nyheter 3 2019
Ett 73-punktsprogram gör ingen sommarNu är den här igen, sommaren. Många har säkert längtat efter långa ljusa kvällar, bad och lite ledighet. Ledighet är något som ofta inte är förunnat landets småföretagare, men väl en längtan efter ledighet eller att kunna få använda tiden till annat än regelkrångel och administration. För att råda bot på detta hoppas vi att regeringen och de partier som ingick Januariavtalet med dess 73-punktsprogram nu samlar kraft för att kunna genomföra de punkter som kan bidra till att minska regelbördan för landets företagare. Jag tänker närmast på punkt nummer 15. En viktig punkt. ”15. Fler ska kunna bli företagare. Genomför en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande (Utredning under 2019-2020 och förändringar från 2021) och sänkt aktiekapital till 25 000 kronor (Ds våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).” Söker man exempelvis på ordet ”mikroföretagande” på regeringens hemsida får man två träffar: en remiss från 2017 om turism och en rapport om mänskliga rättigheter i Kambodja. Mycket arbete återstår med andra ord. En annan av punkterna är nr 12. ”12. Regeringens strategiska samverkansprogram med näringslivet ska byggas vidare. Det nationella innovationsrådet under ledning av statsministern (och med deltagande av berörda statsråd) fortsätter sitt arbete.” Samråd med näringslivet är något vi på NNR ständigt påtalar vikten av. Är det någon som vet hur regelverk påverkar företagen så är det ju företagarna själva. En punkt att markera och följa upp. Det finns med andra ord många bra delar i programmet. Givetvis skulle jag ju velat ha ännu mer om att effektivisera regelverken, minska företagens regelbördor med tillhörande processer och en strategi för att stärka företagsklimatet rent generellt. Det viktigaste nu, eller kanske rättare sagt i höst, är att regeringen börjar genomföra dessa punkter En viktig uppgift för vår del blir att bevaka detta och bistå där så behövs. Ett program, hur ambitiöst det än må vara, är inget värt om det inte realiseras. Först ber jag dock att få önska glad sommar!
|
||
Ny rapport: NNRs agenda för EU:s regelförbättringsarbete 2019-2024
Trots vissa initiativ från EU är regelbördan till följd av EU-regelverk fortfarande hög. Cirka femtio procent av alla regler företag måste följa härstammar från EU-regler. Regelförbättringsarbete på EU-nivå får alltså ett omedelbart avtryck i Sverige och för svenska företag. Därför är det viktigt att de nyvalda EU-parlamentarikerna och kommissionärerna tar ett krafttag för att sänka regelkostnaderna för företagen redan från början. Som hjälp presenterar nu Näringslivets Regelnämnd NNR en agenda för EU:s regelförbättringsarbete den kommande mandatperioden. Läs pressmeddelandet och rapporten här. Debattartikel: Sverige måste minska regelkrånglet
”En hög regelbörda till följd av komplicerade och ineffektiva EU-regelverk försämrar företagens produktivitet, tillväxt och förmåga att konkurrera både i Sverige och EU. Här har såväl de blivande svenska EU-parlamentarikerna som den svenska regeringen en viktig funktion att fylla.” Så skriver NNRs VD Andrea Femrell i en debattartikel, som publicerats i ett antal tidningar, här Jönköpingsposten. Finskt ordförandeskap i EU
Den 1 juli tar Finland över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Finlands ordförandeskap kommer framförallt att präglas av valet av nya ledare för EU:s institutioner, förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram 2021-2027 samt brexit. Vidare inleder det nya Europaparlamentet sitt arbete. Läs mer om vad som händer under det finska ordförandeskapet i EU här. Nuvarande REFIT Platform på väg att avslutas
Kommissionens nuvarande rådgivande expertgrupp för regelförbättring och regelförbättringsförslag, REFIT Platform, genomförde den 6 juni 2019 sitt sista gemensamma arbetsgruppsmöte för mandatperioden. Eventuellt kan ytterligare ett möte komma att hållas med kommissionen i oktober 2019. Plattformen sekretariat kommer dock att fortsätta att behandla eventuellt inkommande förslag och lämna svar till förslagsställare. De förslag som har inkommit men ännu inte hunnit hanteras av plattformen samt eventuellt nya förslag kommer att sparas till dess att beslut om en fortsättning av plattformens arbete fattas. NNR och Business Europe har uttryckt starka önskemål om att nästa kommission bör fortsätta arbetet med REFIT Platform och göra det till ett permanent forum för stöd kring förbättring av befintliga EU-regler. Frågor till Elisabeht Thand Ringqvist, ny ordförande i Regelrådet
Elisabeth Thand Ringqvist är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Elisabeth startade sitt första företag som 20-åring och är idag affärsängel och investerare i startups. Hon har en bakgrund som ordförande för SVCA, VD på Företagarna och konsult på McKinsey. Elisabeth var som politiskt sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson med och inrättade Regelrådet 2008 Hej Elisabeth och grattis till att blivit utsedd till ordförande i Regelrådet! Hej och tack så mycket! Hur känns det att ha blivit vald till ordförande för Regelrådet? Det är intressant att sitta ordförande för en verksamhet som jag var med och designade för över tio år sedan. Nu jobbar jag med investeringar i tillväxtbolag så jag ser regleringar från helt andra håll. Som ordförande känner jag verkligen att jag kan vara med och bidra från första dagen! Vad anser du krävs för att kvaliteten på konsekvensutredningarna skulle kunna höjas? Det allra viktigaste för att kvaliteten ska vara god är att den som gör konsekvensutredningen faktiskt lägger ner arbete på den. Tar sig tid att fråga olika företag som påverkas av den aktuella regleringen och gör rimliga uppskattningar om hur mycket tid något kommer att ta. Det finns hjälp att få från Tillväxtverket. Jag skulle vilja att SOUer med bristfälliga konsekvensbeskrivningar får ett medskick som gör att den som skriver proppen måste ha en dialog med Tillväxtverket för att säkerställa att det som brister rättas till. Men det är väl något som jag får ta med Ministern vid tillfälle. Vi kommer fortsätta det arbete som vi har enligt nuvarande instruktioner, är väl det tråkiga svaret. Jag vill dock att vi säkerställer att det vi jobbar med får effekt hos de som skriver förslag. Inte för att någon ska skämmas för brister utan för att det ska bli bra regelgivning på sikt. Om jag fick önska så skulle Sverige också göra en OECD-utvärdering av hela vårt förenklingsarbete. Det ligger långt utanför mitt mandat, men jag ser ju att efter 10 år så vore det bra att kolla om kartan och verkligheten stämmer. Jag misstänker att det finns områden att förbättra!
|
Myndigheter behöver göra näringslivet mer delaktiga i sitt EU-arbete
Statskontoret avlämnade den 13 juni 2019 sin rapport Myndigheternas information och samråd i EU-frågor till regeringen beträffande uppdraget om delaktighet i svenska myndigheters EU-arbete. NNR och några av NNRs medlemmar träffade Statskontoret under arbetets gång och delgav våra erfarenhter av myndigheternas EU-arbete. Exempelvis att förbättringar behövs för att öka näringslivets delaktighet. Den problembild som Statskontoret presenterar i rapporten är att det finns stora variationer i myndigheternas arbete med samråd och information i EU-arbetet och att ansvaret och rollerna i EU-arbetet inte alltid är så tydliga för utomstående intressenter. Statskontorets slutsats är bland annat att myndigheterna kan göra mer för att öka delaktigheten. Statskontoret föreslår därför att myndigheterna i större utsträckning ska lägga ut grundläggande information om EU-arbetet på sina webbplatser vilket kontoret anser är en förutsättning för delaktighet. Statskontoret lämnar förslag på tre åtgärder som myndigheterna kan vidta för att utveckla sitt delaktighetsarbete. Dessa innebär att:
I rapporten diskuteras också hur regeringen och Regeringskansliet kan styra och stödja myndigheternas arbete med att genomföra de förslag som Statskontoret lämnar. Utgångspunkterna bör enligt Statskontoret här vara att åstadkomma en verksamhetsanpassad styrning och dialog samt att regeringen och Regeringskansliet tydligare bör uttrycka vilka förväntningar de har på myndigheterna. Läs rapporten här. Framtidens regelgivning- OECD-konferens i OsloNorge och Oslo stod värd för OECD:s elfte konferens om ”Measuring Regulatory Performance”. Syftet med årets konferens var att förbättra förståelsen för hur regelgivningspolicies påverkas av den digitala tidseran och hur regeringar kan förbättra sina regelgivningssystem så att nya teknologier och digitalisering kan utvecklas samtidigt som sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter upprätthålls. Som exempel på detta presenterade föreläsare från Estland erfarenheter av en i princip helt digitaliserad offentlig förvaltning och från Kanada den kanadensiska regeringens regelmoderniseringsagenda som bland annat ska se till att att kanadensiska innovationer och konkurrenskraft inte hindras. Flera mindre workshops hölls på temat. Slutsatserna utifrån diskussionerna blev bl a att för att kunna koppla ihop nutid med framtid, användning av data och artificiell inteligens i förhållande till regelverk och regelgivning, så krävs mer analytisk kompetens och multidisciplinär kunskap hos regeringskanslierna/myndigheterna. Likaså krävs informationsutbyte mellan länder och administrationer samt utvärderingar. Inställningen hos regelgivare behöver också förändras, tillåtelse måste därför ges till dem att testa olika lösningar. För att möjliggöra en snabb respons på nya innovationer kan utvecklingen av ny regelgivning i allt större utsträckning behöva ske på myndighetsnivå. Myndigheter behöver ges resurser att experimentera lite mer när det gäller regelgivning och utvärdering vad gäller utvecklingen inom nya digitala områden. Flexibilitet, principbaserade regler och att reglera för resultatet och inte hur företagen arbetar eller av metoden eller teknologin var annat som lyftes. Vidare konstaterades också att de traditionella regelförbättringsverktygen såsom konsekvensanalyser, samråd och ex post utvärderingar fortfarande är giltiga. Möjligheter finns kanske för ytterligare finjusteringar och tillägg men inte att byta ut dessa verktyg. Det handlar istället om att verktygen bättre behöver implementeras och användas. Mer att läsa om konferensen finns här. NNR i sociala medier
Du följer väl NNR i sociala medier? Vi finns på Facebook och på Linked in. Besök också gärna vår regelblogg. |
|
