NNR Nyheter 5 2021

Vi är nu i adventstider. Advent betyder ankomst. Vi tänder ljus och kristenheten inväntar frälsaren som ska komma. På den tid då det begav sig ropade Johannes Döparen i öknen till de människor som ville höra, för att förebåda Jesu ankomst och få människor att omvända sig. Vad har det med regelförbättring att göra, kan man fråga sig?

Jo, vi som kämpar för regelförbättring har nu ropat i öknen i snart en mandatperiod. – Politiker, lyssna till vårt ord! Omvänd er. Förenkla för företagen för att det må gå landet väl och vi må länge leva i det.

Vi väntar fortfarande på ankomsten av den minister som ska komma och frälsa företagen och landet. Uppfyll det som står i skriften (Regeringsskrivelse 2021/22:3) ”De kostnader för svenska företag som följer av regler ska över tid minska som andel av BNP, och kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden.” Lyssna till de vise män och kvinnor som genom Förenklingsutredningens (SOU 2021:60) ord i femte och sjätte kapitlet talar om en förstärkt regelförbättringsprocess. Endast så kan företagsamheten bli av med sin börda och växa pånyttfödda.

Det har hittills inte härbärgerats plats för frågan i Regeringskansliets olika departement. Men någonstans i näringsdepartementets stall hoppas vi att frågan skall födas och frodas och kanske få namnet samordningsfunktion. Och vart och ett företag och näringslivsorganisation som vänder sig dit ska få evig glädje.

Så kanske ett julevangelium om regelförbättring skämtsamt skulle kunna beskrivas. Vi på NNR kommer att fortsätta förebåda förenklingspolitikens ankomst. Vi är hoppfulla då många förslag och åtaganden nu finns på bordet, men vi är också tålmodiga då vi lärt oss att tiden är oändlig.

Jag vill med dessa rader önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt 2022. Vi ses då.

Utformningen av nationella regelverk och hur de i slutändan tolkas och tillämpas är en allt viktigare del av företagens konkurrenskraft. Får svenska företag bära regelbördor som inte har sin motsvarighet i andra jämförbara länder försämras affärsmöjligheterna och på sikt även tillväxten i Sverige. Detta måste beaktas i den fortsatta hanteringen av ”Förenklingsutredningen”. Svenskt Näringsliv, Företagarna och Näringslivets Regelnämnd NNR arrangerade ett gemensamt seminarium för att diskutera vilka frågeställningar som behöver belysas extra mycket i denna remiss som är ute nu.

Läs mer om detta här.

Svenskt Näringsliv har genomfört och analyserat en enkät med 985 responderande företag om effekter av byråkrati och oförutsägbarhet i tillståndsprocesserna. I resultaten kan vi läsa att vart tredje tillståndspliktigt företag menar att dagens miljöregelverk haft negativa konsekvenser för verksamheten. I de flesta fall har konsekvenserna för de påverkade företagen inneburit ökade kostnader och förseningar – resurser och tid som istället hade kunnat läggas på att förbättra verksamheten. Vartannat påverkat företag anger också att miljöregelverket har lett till att tilltänkta investeringar antingen inte blev av eller förlagts utomlands. Det hela handlar förstås om mycket stora summor, vilka beräknas till otroliga 50 miljarder kronor.

Läs den mycket intressanta rapporten här och uppföljningsrapporten med konkreta åtgärdsförslag för att reformera miljöbalkens tillståndsregler här.

Företagens upplevelse av regelbördan har ökat över tid, samtidigt som kostnaderna inom vissa områden har stigit – vad beror det på? Vilka åtgärder krävs och hur kan du som företagare tillsammans med din arbetsgivarorganisation bidra till att påverka beslutsfattare och myndighetspersoner?

NNRs VD Andrea Femrell var inbjuden till Svenskt Näringslivs webbinarium ”Arbetsgivartimmar” den 6 december, för att tala just om dessa – för företagen mycket viktiga – frågor. Se webbinariet här.

Kommissionen har utifrån sin regelförbättringskommunikation som presenterades den 29 april 2021 gjort vissa revideringar av sina riktlinjer för arbetet med regelförbättring och har även uppdaterat sin verktygslåda för regelförbättring, som kompletterar riktlinjerna med mer praktiska detaljer för arbetet. Exempel på nyheter i riktlinjerna är vissa förtydliganden beträffande tillämpningen av 1in-1ut-principen och av kommissionens nya ansats för samråd med intressenter genom ”a call for evidence”. Kompletteringar har även gjorts i den del som berör konsekvensbedömningar om hur initiativ bidrar till FNs hållbarhetsmål och är i enhetlighet med ”Do no significant harm”- och ”digital by default” principerna.

För mer information om riktlinjerna, läs här.

Den uppdaterade verktygslådan finns att läsa här.

Läs resten av vårt julrim här.

Vi finns på Facebook och på Linked In. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.