NNR-seminarium om gold-plating i riksdagen: Svenska särkrav gör regler dyrare för företagen
EU-kommissionen ville minska risken för klämskador i nya hissar. Resultatet blev EU:s hissdirektiv, enligt vilket nya hissar ska utrustas med innerdörrar. I gamla hissar kan varningsskyltar och fotocellslösningar användas. Ansvarig svensk myndighet valde dock att införa krav på innerdörrar i alla hissar, nya som gamla. Därmed har Sverige gått längre i sitt genomförande av hissdirektivet än övriga EU-länder. Resultatet är att många helt fungerande hissar har fått bytas ut, till stora kostnader. En fastighet som fått byta hissar är riksdagshuset, konstaterade EU-nämndens ordförande Allan Widman (FP), i samband med att han var värd för ett riksdagsseminarium om gold-plating arrangerat av NNR.
Per-Arne Rudbert, VD, och Per Rosén, teknisk chef, på fastighetsbolaget Humlegården berättade hur Sverige, genom Boverket, valt att införa hårdare krav än vad EUs hissdirektiv kräver. För Humlegården uppskattades kostnaden för detta till 45 miljoner kronor och totalt för alla svenska fastighetsägare till cirka två miljarder kronor.
Näringslivets Regelnämnd, NNR, har tillsammans med statliga Regelrådet publicerat en rapport om gold-plating ”Att tydliggöra gold-plating – ett bättre genomförande av EU-lagstiftning”. Det engelska ordet för att förgylla används populärt för de fall då EU:s medlemsstater väljer att gå längre vid genomförande av EU-lagstiftning än vad som krävs för korrekt genomförande. Resultatet blir mer omfattande regelkrav och kostnader för företag än nödvändigt.
Jens Hedström, VD NNR, förklarade näringslivets syn på gold-plating.
– Att förgylla EU-lagstiftning är tillåtet men kan skapa problem och extra kostnader för näringslivet. Lägger vi på egna regler ovanpå EU-reglerna så påverkar det företagens konkurrenskraft. Ibland är detta korrekt men kanske sker detta också slentrianmässigt?
– Hälften av reglerna som styr företagens vardag kommer från EU. EU-kommissionen har konstaterat att gold-plating står för 32 procent av de administrativa regelkostnaderna för företagen i EU. Bara de administrativa regelkostnaderna för företagen uppgår till ca 100 miljarder per år i Sverige, så det handlar om gigantiska belopp sa Jens Hedström.
Rapporten från NNR och Regelrådet visar att det finns olika uppfattningar om vad begreppet gold-plating faktiskt omfattar. Det försvårar en diskussion om olika alternativ vid genomförande och hur onödiga regelkostnader och försämrade konkurrensmöjligheter för företag kan undvikas. NNR och Regelrådet presenterar ett antal förslag i rapporten om hur regeringen kan agera för att förbättra hur EU-lagstiftning genomförs i Sverige. Bland förslagen finns att regeringen efter samråd med berörda aktörer beslutar en allmängiltig definition av gold-plating. Vidare bör regeringen införa en ”minimi-princip” som innebär att miniminivån enligt EU-lagstiftningen ska vara vägledande vid genomförande på nationell nivå men om det finns skäl att överskrida denna nivå så ska det tydligt beskrivas och effekterna för företagen analyseras och redovisas.
-Följ gemensamma regler eller förklara dig, helt enkelt avslutade Jens Hedström
NNR och Regelrådets anser att gold-plating omfattar dessa genomförande åtgärder:
1. Att lägga till regelkrav utöver det som krävs i det aktuella direktivet.
2. Att utvidga ett direktivs tillämpningsområde.
3. Att låsta bli att utnyttja undantagsmöjligheter eller inte fullt ut utnyttja undantag.
4. Att behålla svenska nationella regelkrav som är mer omfattande än vad som krävs av det aktuella direktivet.
5. Att använda genomförande av ett direktiv för att införa regelkrav som egentligen faller utanför direktivets räckvidd.
6. Att genomföra direktivets krav tidigare än det datum som anges i direktivet.
7. Att använda strängare sanktioner eller efterlevnadsmekanismer än vad som är nödvändigt för att genomföra lagstiftningen på ett korrekt sätt.
Oscar Wåglund-Söderström, statssekreterare hos EU-minister Birgitta Ohlsson på Statsrådsberedningen, kommenterade rapporten och konstaterade att flera av de förslag som presenterats verkligen är värda att titta på.
– Skiljer sig regler åt i Europa blir det krångligare och människor avstår för att göra affärer över gränserna och då fungerar inte den inre marknaden. Regeringens målsättning är alltid att få fram enkla och kostnadseffektiva regelverk. De vägledningar som finns kan behöva förtydligas, inte minst mot bakgrund av förslagen från NNR och Regelrådet.
Jörgen Hettne, docent Lunds Universitet och en av författarna till rapporten – ”Att göra rätt och i tid” (Sieps 2012), har granskat svenska regler och rutiner för genomförande samt identifierat tänkbara åtgärder som leder till effektivisering.
– Vi måste få förhandlings- och genomförandefaserna bättre integrerade i varandra till en process. I regeringskansliet finns det glapp mellan olika funktioner i personalens organisation. Utredningsresurserna kommer in för sent och det är stora skillnader mellan departementen. Riksdagen är med hela tiden men saknar resurser att följa ärendet över tid.
Jörgen Hettne hade även flera förslag till förbättringar av hur Sverige arbetar med att införa EU-regleringar.
– Kommittéer och utredningsväsendet skulle kunna ersättas med andra beredningsformer som arbetsgrupper med personal från myndigheter och regeringskansli. Kanske finns det ibland behov att anställa extra personer.
Allan Widman summerade seminariet med att konstatera att många av förslagen som presenterats är tänkbara.
– Det bästa är kanske en projektorganisation för kommande förslag, för att kunna följa förslagen från ax till limpa.
– När det gäller hissarna hade vi i riksdagen varningsskyltar. Nu byggs hissarna om till en uppenbarligen helt onödig kostnad. En ytterligare effekt av detta är att människor kopplar samman EU-regler med onödiga kostnader vilket påverkar synen på EU negativt, när det istället var en svensk myndighet som la till krav.
Länk till rapporten Att tydliggöra gold-plating – ett bättre genomförande av EU-lagstiftning
Länk till rapporten Att genomföra rätt och i tid – behövs nya metoder för att genomföra EU-rätt i Sverige?
Svar från Näringsdepartementet