OECD har utvärderat Sveriges regelförenklingsarbete

OECD har för andra gången på relativt kort tid utvärderat Sveriges arbete med regelförenkling/regelförbättring (Better regulation). Årets utvärdering kan även sägas vara en uppföljning av utvärderingen 2007 och de rekommendationer som följde därav.  

OECD konstaterar i sin rapport att mycket positivt har hänt på regelförenklingsområdet i Sverige sedan den senaste utvärderingen. Framförallt nämns att ett kvantitativt nettomål om 25 procent satts om att minska företagens administrativa börda, att systemet för konsekvensutredningar förstärkts och att ett regelråd bildats för att granska konsekvensutredningarna.

Samtidigt ges en rad rekommendationer för att regelförenklingsarbetet ska bli mer effektivt, enhetligt och resultatinriktat. Regeringen måste se till att systemet för konsekvensanalyser används som det är tänkt, och vid behov förstärka det, så att effekterna inte uteblir. Det gäller exempelvis mätningar och beräkningar av effekter och kostnader av olika förslag, stödmyndigheternas (för konsekvensutredningar) roll samt regelrådets mandat och arbete.

Genomförda regelförenklingsåtgärder måste utvärderas och synpunkter från företag och näringsliv beaktas. Vidare bör regeringens departement sätta egna individuella förenklingsmål och utvärdera sitt arbete. Regeringen bör också överväga hur finansdepartementet och statsrådsberedningen kan bli mer aktivt involverat i regelförenklingsarbetet. OECD pekar även på att regelförenklingsarbetet bör omfatta den regionala och lokala nivån. För regelförenklingsarbetet på EU-nåvå föreslås bl a att regeringen tar fram ett strategidokument som täcker in såväl smått som stort, exempelvis prioriterade frågor och överimplementering (goldplating).

NNR välkomnar OECDs granskning av Sverige. Rekommendationerna som OECD lämnar ligger väl i linje med vad NNR anser behövas för att regelförenklingsarbetet ska bli så effektivt som möjligt. Flertalet av NNRs undersökningar och rapporter bekräftar vikten av att lyssna på vad företagen prioriterar om regelförenklingsarbetet ska ge några märkbara effekter. Som exempel kan nämnas att inte endast begränsa förenklingsarbetet till administrativa kostnader samt att fokusera på för företagen betydelsefulla områden inom skatt, arbetsmarknad och miljö.

NNR anser också att regelförenklingen måste utvidgas till den lokala nivån. Det är ofta där som företagen först stöter på problem. Konsekvensutredningsarbetet behöver som NNR ser det fyllas med innehåll, i synnerhet med metodstöd för ansvariga departement och myndigheter. NNR välkomnar också förslaget om en strategi för regelförenklingsarbetet på EU-nivå. Idag saknas en transparent och enhetlig tillämpning av hur de förslag som kommer från EU konsekvensutreds.