Pressmeddelande: NNRs kommungranskning klar – slutrapport presenteras
Skillnaderna i hur kommunerna tillämpar regler är stora. Allt för stora för att det bara ska kunna bero på skillnader i kostnader för löner eller lokaler, geografi eller andra omständigheter. Olikheterna beror också på att kommunala handläggare läser, tolkar och tillämpar regelverken på olika sätt.
Näringslivets Regelnämnd NNR har under år 2020 granskat kommunerna inom fem områden; livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering. Nu presenteras den sammanfattande slutrapporten.
För att upprätthålla och stärka ett gott svenskt företagsklimat, tillväxt och konkurrenskraft, ska regelverken i sig vara så tydliga och kostnadseffektiva som möjligt och tillämpningen av dem vara förutsägbar och rättssäker.
– De stora skillnader som vid upprepade tillfällen har uppmärksammats av företagen och dokumenterats av NNR är inte acceptabla. Särskilt inte i ljuset av att det finns relativt enkla åtgärder att vidta för att minska skillnaderna – och därmed stärka näringslivsklimatet i Sverige. Något som borde vara högt prioriterat inte minst i pandemitider, menar August Liljeqvist, sakkunnig på NNR och ansvarig för kommunprojektet.
På samtliga myndighetsområden som studerats av NNR sedan år 2012 (serveringstillstånd, livsmedelskontroll, miljöfarlig verksamhet och bygglov) noteras avgiftshöjningar som är högre än vad som kan motiveras av de allmänna kostnadsökningarna i samhället. Exempelvis har de genomsnittliga tillsynsavgifterna för NNRs ärendeexempel med en livsmedelsbutik stigit med 58 procent, jämfört med undersökningen år 2012.
– Vi tror att detta kan bero på en förändrad och mer strikt tillämpning av regelverken. En annan förklaring kan vara att kommunernas bedömning av risknivåer i företagens verksamheter har ökat över tid. En utökad samsyn när det gäller tolkningen av regelverken skulle kunna motverka denna typ av, kanske omedveten, förskjutning av kommunernas tillämpning, fortsätter August Liljeqvist.
Om det finns otydligheter i de bakomliggande regelverken bör kommunerna ta initiativ till att justerade regelverk tas fram av riksdagen, regeringen och/eller myndigheter. Ett exempel på detta, som NNR identifierat vid sina undersökningar, är principer för när och hur tillsynsavgifter tas ut – vilket bör vara i efterhand.
– Tolkningen och tillämpningen av regelverken är något som kommunerna faktiskt kan påverka. Det som företagen bland annat efterfrågar är att regelverken ska vara förutsägbara och skapa lika förutsättningar för företag i hela Sverige. Att inte kunna lita på att ett nationellt regelverk tillämpas lika och rättssäkert skapar osäkerhet hos företagaren. Resultatet blir förstås ett sämre företagsklimat, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.
All data och samtliga rapporter finns på kommungranskning.se, där man också kan gå in och se varje kommuns resultat i samtliga genomförda undersökningar. NNR har också presenterat resultaten länsvis under vintern 2020-21 och presentationerna finns tillgängliga på hemsidan.
För mer information, kontakta gärna:
August Liljeqvist, sakkunnig Näringslivets Regelnämnd NNR och rapportförfattare
Mobil: 072-717 70 92
E-post: august.liljeqvist@nnr.se
Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR
Mobil 073-020 56 80
E-post: andrea.femrell@nnr.se