Pressmeddelande: Politikers ointresse orsak till låg kvalitet på konsekvensutredningar

Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Resultaten i rapporten är mycket nedslående, endast 36 procent av konsekvensutredningarna godkändes.

– Det är uppenbart att något extraordinärt måste till för att få upp kvaliteten på konsekvensutredningarna. Politiker och beslutsfattare måste kräva att en bristfällig konsekvensutredning åtgärdas innan de fattar beslut om nya regler för företagen, annars blir Regelrådets granskning verkningslös. Regelrådets granskning har pågått under sju år och kostat ca 10 mkr varje år. Det är inte försvarbart gentemot landets företagare och skattebetalare att inget händer, säger Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd, NNR.

Sämst kvalitet på konsekvensutredningarna uppvisar regeringens egna departement där endast 20 procent godkänns. De största bristerna finns i de beskrivningar som gäller hur företagens kostnader och konkurrenskraft påverkas av nya regler.

– Detta är en stark signal som måste tas på allvar. I synnerhet då målet för regeringens förenklingsarbete för företag är att regler ska främja företagens tillväxt samt att kostnaderna till följd av reglerna ska minska. Hur ska regeringen kunna uppnå målet när den inte har en aning om vilka kostnader regelverken får för företagen? fortsätter Andrea Femrell.

Statsförvaltningen måste se arbetet med konsekvensutredningar som ett viktigt och prioriterat verktyg för att åstadkomma kostnadseffektiva och ändamålsenliga regler. Konsekvensutredningsarbetet måste syfta till att det alternativ som har lägst kostnader för berörda företag – och samtidigt uppfyller syftet med regleringen – väljs.

– Detta kräver att arbetet fokuseras på de viktigaste ärendena, men också att resurser, metodstöd och verklig expertis tillsätts för att bygga upp och stärka kompetensen inom statsförvaltningen. Samtidigt måste det finnas en tydlig efterfrågan på detta från politiskt håll. Ett antal länder har metoder och arbetssätt för detta idag så det finns erfarenhet att bygga på, avslutar Andrea Femrell.

Regelrådets årsrapport finns här.