Regelrådets granskning av konsekvensutredningar visar på förbättringar men fortsatt för låg kvalitet
Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskningsrapport av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, Regeringskansliet och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller ändrade regler föreslås. Resultatet visar på en förbättring jämfört med förra året, men är fortfarande långt ifrån tillfredsställande.
Andelen godkända konsekvensutredningar ligger fortsatt på en alltför låg nivå, ca två tredjedelar. Vissa förbättringar noteras. Regeringskansliet får nu godkänt i ca 60 procent av fallen och myndigheterna i knappt åtta fall av tio. Samtidigt har resultatet försämrats när det gäller kommittébetänkanden, enbart 50 procent klarar kvalitetskontrollen.
– Att en så stor andel av konsekvensutredningarna fortfarande är bristfälliga får förstås betydande effekter, inte minst då ogenomtänkta förslag blir till ineffektiva och kostsamma lagar och regler som företagen måste förhålla sig till och följa. Det motverkar också de beslutade förenklingspolitiska målen om minskade regelkostnader och främjande av tillväxt och konkurrenskraft, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.
Kvalitetsgranskningen av konsekvensutredningar och Regelrådets roll har så sent som för två år sedan varit föremål för en statlig utredning (Förenklingar för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen, SOU 2021:60). Utredningen förslog kraftiga förstärkningar av arbetet med konsekvensutredningar liksom en förstärkning av Regelrådets roll. Även Regelrådet självt har över tid lämnat s k reflektioner över hur arbetet med konsekvensutredningar bör förbättras.
– Regelrådet har funnits i 14 år och har utifrån sitt uppdrag förtjänstfullt granskat, rapporterat och föreslagit åtgärder för att förbättra statens arbete med att ta fram konsekvensutredningar som bidrar till kostnadseffektiva regelverk. Tyvärr står vi ändå kvar på nästan samma ställe som för 14 år sedan. Detta faktum, tillsammans med att företagens regelkostnader ökat, borde räcka för att regeringen ska inse att reformer nu måste genomföras i närtid. Här krävs främst ledarskap av regeringen, en bättre centralstyrning av utvecklingsarbetet och mer resurser för metodutveckling. De skarpa förslagen finns redan på bordet, så det finns inget att vänta på, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.
Regelrådets årsrapport 2022 finns
här.
För mer information, kontakta gärna:
Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR
Mobil: 073-020 56 80
Tomas Lööv, Sakkunnig, Näringslivets Regelnämnd
Mobil: 070-238 79 98
