Referat från NNRs regelförenklingskonferens
NNRs Regelförenklingskonferens 29 maj 2009
I anslutning till Näringslivets Regelnämnds årsstämma arrangerades en konferens om den svenska regeringens arbete för att minska företagens regelbörda. Ämnet diskuterades ur flera synvinklar; regeringens, företagares och forskares, för att på så sätt ge ett brett perspektiv på en av de mest prioriterade frågorna för Sveriges företagare. Publiken bestod av drygt 100 personer från näringsliv, departement, myndigheter och organisationer.
Jens Hedström, VD NNR, inledde med att berätta om NNRs vision och mål, färre och enklare regler för företag och om utvecklingen av regelförenklingsarbetet. En del är gjort, men många områden har en stor förbättringspotential.
– Vi tror att inrättandet av regelrådet kommer att medföra en minskning av regelbördan, genom deras kontrollfunktion vid nya eller förändrade regelgivningar. Företagen önskar att det ska finnas en väg in till myndighets-Sverige, för att bl a slippa lämna samma uppgifter till många olika myndigheter. Detta är också ett område som regeringen avser att komma att genomföra inom överskådlig tid.
Under 2009 fortsätter NNR med löpande hantering av nya regelförslag, samråd med utredningar och myndigheter samt koordinering av näringslivets regelförenklingsarbete. Därutöver arbetar NNR med uppföljningar och rapporter som belyser hur regelförenklingsarbetet utvecklas och för att visa företagarnas syn på regelförenklingsarbetet. Exempel är den nyligen publicerade Regelbarometern 2009 samt den årliga Regelindikatorn. NNR kommer också att arrangera ett regelförenklingsseminarium i Almedalen med förtagare och politiker, aktivt bidra till diskussion under det svenska ordförandeskapet i EU och i höst vara en av tre värdar för den stora, internationella regelförenklingskonferensen IRRC tillsammans med näringsdepartementet och tyska Bertelsmann stiftelsen.
Efter Jens Hedströms inledning, presenterade Elisabeth Thand Ringqvist (C), sakkunnig på näringsdepartementet, regeringens arbete med regelförenkling för företag. Hon berättade att effekterna av regeringens regelförenklingar kommer ofta ett år efter att de genomförts. Momsinbetalningar och minskade planer för löner och jämställdhet är två av de mer uppskattade och märkbara regelförenklingarna. Andra åtgärder som är efterfrågade är den planerade avskaffandet av revisionsplikten för småföretag, modernisering av tullagstiftningen och en minskning av antalet redovisningstillfällen dithän. Minskade restriktioner för tidsbegränsade anställningar är en förenkling som allt fler upptäcker och gillar, vilket är populärt i projektbaserade verksamheter. Jordbruksdepartementet angavs som ett föredöme bland departementen i hur man jobbar med regelförenkling, både nationellt och i EU, varifrån hälften av reglerna härrör.
Vidare fick publiken veta att regeringen väljer att arbeta parallellt med mätningar och handlingsplaner för det existerande regelverket och med konsekvensutredningar och regelrådet för de nya regelverken. Arbetet måste ske strukturerat om den sammantagna regelmassan skall minska.
– Den kritik som NNR kommer med ger effekt, då fler och fler myndigheter arbetar mer med samråd och regelförenklingar. Regelförenklingar är det billigaste krispaketet och därför får intensiteten i regelförenklingsarbetet inte minska bara för att det är dåliga ekonomiska tider, sade Elisabeth Thand Ringqvist.
Skrivelsen till riksdagen som näringsdepartementet förbereder innehåller bland annat en redovisning av handlingsplanen. Denna var vid seminariet ej ännu offentlig, men publiken fick ändå höra några axplock från den. Regeringen vill åstadkomma en betydande nivåhöjning i arbetet och har fått in underlag från 12 departement och 44 myndigheter. Det kommer att finnas 940 avslutade, pågående och planerade åtgärder, vilket är 300 fler än förra året. Av dessa gäller 240 stycken departementen och 700 myndigheterna. Under åren 2007-08 genomfördes 460 regelförenklingsåtgärder. Exempel på genomförda åtgärder är momsinbetalningsperioderna, förenklade arbetsmiljöregler och jämställdhetsplaner. Även förenklade krav på dokumentation av kylrum, avveckling av skogs- och miljöredovisning, e- företagsinteckningsbrev och omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde är genomförda.
Exempel på åtgärder som utretts eller är under beredning är den slopade revisionsplikt, förenklade redovisnings- och bokföringsregler samt ledighetslagar, uppgiftslämnarregister, förenklingar i aktiebolagslagen för främst privata aktiebolag samt förenklade kallelser till bolagsstämma i noterade aktiebolag.
Inför det svenska ordförandeskapet i EU finns ett antal prioriteringar inom området. Några av dessa är att EU beslutar att inför ett nettomål på EU-nivå, att utvärdera behovet av nya instrument, indikatorer och mål i regelförenklingsarbetet, att åstadkomma en förbättrad kommunikation av regelförenklingsarbetet samt förbättrat och utökat samråd. Att tillföra nya förenklingsförslag och kraftsamla kring liggande och att jobba mer systematiskt med konsekvensutredningar samt med regelförenkling i alla rådsgrupper angavs också som viktigt kommande halvår.
Till sist summerade Elisabeth Thand Ringqvist sina erfarenheter från de senaste årens regelförenklingsarbete. Första tiden under mandatperioden fick ägnas åt att få verktygen, systemlösningarna på plats. Regeringen valde ett systematiskt angreppssätt, för att få till stånd hållbara åtgärder som ger effekt i vardagen. Nu kan man se ett trendbrott i att de administrativa regelkostnaderna de facto minskade under 2008.
– Vi är en god bit på väg. Vi har en ny modell på konsekvensutredningar och löpande utvärderingar av existerande lagstiftning. Regelrådet är inrättat och vi har genomfört att regelgivare alltid skall välja det regelalternativ som medför minst kostnad för företagen när det gäller nya eller förändrade regler, berättade Elisabeth Thand Ringqvist. Vi fortsätter att jobba med OECD:s rekommendationer och samordnar myndigheternas krav på företagen. Likaså ska vi fortsätta att arbeta med att avskaffa sk goldplating och på så sätt minska de administrativa regelkostnaderna. Det finns även planer på att avsätta pengar för forskning om reglers effekter för företag.
På publikfrågan om hur regeringen avser arbeta med regelkostnader som inte är administrativa, svarade Thand Ringqvist att det kan t ex handla om sänkningar av arbetsgivaravgifter och expertskatter. Detta ingår därför i en process där det handlar om att göra det lättare att vara företagare tvärs över. Dock gör konjunkturläget att det inte blir jättestora förändringar på exempelvis skatteområdet.
– Det övergripande målet är märkbara förenklingar i företagens vardag och regelförenklingsarbetet gäller därför även kommuner och länsstyrelser. Det kommer också bli märkbart när myndigheterna samordnar sig med uppgiftslämnarregistret. För oss är det viktigt att förenkla med rätt 25 procent, avslutade Elisabeth Thand Ringqvist.
”Djävulen sitter i detaljerna”, sade Nils Karlson, docent och VD på Ratio, näringslivets forskningsinstitut. Karlson gav sin syn på vilka frågeställningar inom regelförenklingsområdet som det finns behov av att forska om, i synnerhet då det idag finns extremt lite svensk forskning om reglers effekter på företagande.
Tre eller fyra nobelpris har gått till forskare som skrivit om välfungerande regelsystem. Institutionerna och systemen – inte minst regelsystemen – är helt avgörande för tillväxt. Särskilt äganderätten och avtalsfriheten är avgörande. Regler och restriktioner påverkar incitamentsstrukturen. En komplex värld behöver inte fler regler, utan ju mer komplex den blir behövs grundläggande enkla regler, som är stabila och långsiktiga. Dåliga regler ger helt enkelt dålig tillväxt och dålig moral.
– Från början är alla regler önskvärda och syftar till skydd, jämställdhet och andra vällovliga ting, men till slut ger den sammantagna bördan motsatt effekt och blir sämre för alla. Vi ska inte avskaffa alla regler, men väldigt många. Det måste ske en diskussion om vilka regler som är viktiga. Dessa ska bli bättre och tydligare, men de andra måste avskaffas. Det får inte stanna vid 25 % mål, utan en kvalitativ diskussion om vilka regler som ska bort måste föras fortlöpande, sade Nils Karlson.
Ett av Sveriges största problem är att vi inte lyckats få snurr på tjänstesektorn och det finns inga stora industriella jättar på det området. Vi öppnar inte upp för privat sektor inom tjänstesektorn, men det är mycket enkla regler att ta bort för att denna bransch skulle kunna blomma upp.
Det finns tre typer av regelkostnader: offentliga administrativa kostnader, direkta kostnader för regelefterlevnad, samt indirekta kostnader. De sistnämnda finns både på företagsnivå och på samhällsnivå och det är denna tredje nivå som behöver mer forskning.
– Sverige har en obefintlig forskning på regler. Regler leder till lägre innovationsgrad, minskat nyföretagande och lägre företagstillväxt. Även konsekvensanalyserna bör innehålla detta perspektiv. Att dra ner på administrativa kostnader ger ingen effekt om man inte tar bort de skadliga reglerna. Det är effektivare att diskutera reglernas effekter för att ge regelförenklingar brett genomslag. Det är inte säkert att det är antalet regler som är det problem som det skall fokuseras på, utan effekterna. Därför måste konsekvensanalyser kompletteras med riskanalys, avslutade Nils Karlson.
Nils Karlson, Elisabeth Thand Ringqvist, Gert Karnberger och Jens Hedström.