Referat: Regelförenkling – idag och i framtiden

Ur regelförenklingssynvinkel är det ett spännande år i år. 2010 år året då regeringen skulle ha minskat företagens administrativa regelkostnader med 25 procent och det är även dags för att välja vem vi vill ska styra över riket under den kommande mandatperioden.

För en företagare är det viktigt att veta hur de olika politiska alternativen vill hantera de viktiga regelförenklingsfrågorna framöver. Det krävs svar från partierna i god tid innan det är dags at gå till valurnorna och det är även tid för att utvärdera hur arbetet gått under de senaste fyra åren. Därför arrangerade Näringslivets Regelnämnd, NNR, ett seminarium i samband med sin årsstämma. Rubriken för seminariet var ”Regelförenkling – idag och i framtiden” och en av de inbjudna talarna var Jöran Hägglund, statssekreterare på Näringsdepartementet, som presenterade regeringens senaste handlingsplan för regelförenklingsarbetet.

– Regelförenklingar kräver ett långsiktigt engagemang från alla politiker på alla nivåer, riksdag, regering, län och kommuner. Det är ett mycket komplext arbete, men viktigt eftersom vi vill nå världens bästa företagsklimat. Syftet med hela arbetet är att det ska bli en märkbar skillnad i företagens vardag, sade Jöran Hägglund.

Fem verktyg för att minska regelbördan valdes ut; samråd med näringslivet, inrättande av ett Regelrådet, konsekvensutredningar, mätningar av administrativa kostnader och en handlingsplan. Syftet är att det rätta tänket kommer in i början av processen och Regelrådets arbete bidrar till detta.

590 av 1150. Så många av de uppsatta insatserna har genomförts och större delen av de återstående kommer att genomföras under innevarande år. Hägglund berättade att det finns en väldigt stor variation på önskemålen, en del vill ha enklare processer, andra enklare regelverk eller ökat samråd.

10 viktiga åtgärder enligt Näringsdepartementet är inrättade av regelrådet, enklare tillämpning av reglerna om spårbarhet av livsmedel, frivillig revision för mindre företag, enklare redovisning., kvartalsredovisning av moms, verksamt. se, jämställdhetsplaner och löneklartläggning vart 3e år, slopande av SMÖR, förenklade dokumentation av systematiskt arbetsmiljöarbete samt förenklade deklarationsblanketter för enskilda näringsidkare.

– Sverige finns nu på regelförenklingskartan. Vi är exempelvis det tredje landet av fyra som infört ett Regelråd. Sen så var vi lite kaxiga när vi satt upp 25 procentsmålet för några år sedan, men vi ville ha ett mätbart och tydligt mål.

Hur har det då gått? Av de 25 procenten kan det bli det 7,3 procent. Svaret är inte definitivt, eftersom det innehåller mätningar till och med 2009, men även en prognos för 2010. De använder sig av ett nettomål, men hade de haft ett bruttomål så hade resultatet varit 11 procent. En del områden är bättre, t ex jordbruk och energi som minskat regelbördan med cirka 40 procent.

– För att summera så anser vi att vi är på god väg; det var viktigt att sätta ett tufft mål och vi kommer att fortsätta på den vägen. Men, vi måste ta till oss att det finns många företagare som inte märkt någon skillnad. Vi måste förbättra kommunikationen, inte bara regelverken. Vi kommer därför att lägga in en räknare på hemsidan, vi flyttar fokus från regelförenkling till förenkling för företagen, vi fortsätter att uppdatera 10 i tipp listan så att vi får en intern tävlan bland departementen. Och, så fortsätter vi att göra nedslag i verkligheten, i företagens vardag, fortsatte Jöran Hägglund, som också ville påpeka att mellan åren 2007-2009 så var det faktiskt första gången i historien i Sverige som regelbördan minskar.

Hur blir det med Regelrådet? Jo, det kommer att fortsätta, sade Jöran Hägglund.

Börje Vestlund, riksdagsledamot och socialdemokraternas talesperson i regelförenklingsfrågor, fick därefter ordet för att kommentera regeringens politik och han berättade även om hur socialdemokraterna vill arbeta med frågorna.

– Först och främst, vi är positiva till alla former där man kan hitta en systematisk modell för att arbeta med frågorna, därför ställer vi oss också positiva till Regelrådet. Vi tycker att det är bra att alla förslag granskas, men vad händer när Regelrådet avslår förslag? Detta framgår sällan och i en del fall jag följt har det inte påverkat förslagets utkomst alls, sade Börje Vestlund.

Vestlund upplever att debatten om regelförenklingar tog fart när vi gick med i EU och är kritisk till att det inte ägnas mer kraft åt att bekämpa regelkrångel som härrör från EU-lagstiftning.

– Under ordförandeåret så var det bara näringsministern och jordbruksministern som hade frågan uppe på agendan, och inte t ex finansdepartementet där mycket och tung regelbörda finns. I EU-nämnden nämns frågan knappt alls. På EU-området har alltså regeringen hamnat väldigt snett gällande regelförenklingsfrågorna, sade Börje Vestlund.

Socialdemokraternas främsta kritik mot regeringens arbete är att de inte fortsatte det goda arbete som påbörjats innan av förra regeringen. Detta bidrog till att regelförenklingsarbetet stannade upp under ett antal år och regelbördan tilläts öka.

– De har inte nått målet, så kanske man måste fundera på om man istället ska ha ett årligt mål eller andra modeller. Ett område som genast måste åtgärdas är insamlandet av statistik, en fråga som många förtagare lyfter. Tillstånd för att få starta företag måste också få ökat fokus. Där har vi nog samma uppfattningar som de borgerliga, fortsatte Vestlund.  

– Jag vill gratulera miljö och jordbruksministern som lyckats väl, men det är tråkigt att de andra inte lyckats lika väl. Justitie och finans är två exempel på områden som måste få ökat fokus på frågorna. Om vi får förtroendet hoppas jag att alla ministrarna lägger ner kraft på regelförenklingsområdet, avslutade Börje Vestlund.

Regelförenklingsarbetet har fått ökat fokus under det senaste året, vilket Jens Hedström, VD Näringslivets Regelnämnd kommenterade.

– En hel del har hänt, men tyvärr är effekterna inte så stora som vi hade hoppats på. Vi hoppas på att få ännu tydligare besked framöver. Vi ser att samtliga partier har ambitioner på området och det är viktigt att näringslivet får bidra till arbetet och berätta om hur företagen upplever regelbörda och på vilket sätt de önskar att förändringar sker. För det behövs fler åtgärder, bland annat på miljö- och arbetsmarknadsområdet. VI vill inte ha svaret från nästa arbetsmarknadsminister att de inte avser ta bort onödigt krångel om LAS och liknande regler, sade Jens Hedström.

För att få reda på hur företagen själva upplever arbetet med regelförenklingar har NNR beställt en SKOP-undersökning. Denna visar att okunskapen hos företagen är mycket stor, men de tror ändå att den borgerliga alliansen är ett bättre val ur regelförenklingssynpunkt än de rödgröna.

– Saker som handläggningstider och avgifter varierar mycket från kommun till kommun, när det rimligen borde vara väldigt lika istället. Detta måste vi komma åt, liksom det bemötande som företagen får av myndigheterna. Avgifterna för samma sak kan skilja mycket, ibland tvingas företagen betala en tillsynsavgift även om de inte ens har tillsyn. Detta måste åtgärdas.

Jöran Hägglund och Börje Vestlund instämde i detta och Hägglund passade på att presentera några nyheter för det kommande arbetet med regelförenklingar.

– Det är viktiga frågor och vi vill intensifiera förenklingsarbetet på regional och lokal nivå. Nu låter vi Kronoberg bli ett pilotlän för detta.  Vi ska även sätta upp nya mål och indikatorer och jobba tillsammans med näringslivet för att fånga upp vad som händer i företagens vardag. 25-procentsmålet förlängs till 2012 och Regelrådets mandat förlängs till 2014.

Seminariet lockade ett hundratal intresserade åhörare och frågorna till panelen var många. Det är tydligt att regelförenklingsfrågorna ligger i tiden och allt fler anser att åtgärder för att minska krånglet och göra vardagen enklare för företagen måste prioriteras.