Sänkt kvalitet på kommissionens konsekvensbedömningar konstateras i RSBs årsrapport
EU:s nämnd för lagstiftningskontroll, Regulatory Scrutiny Board (RSB), har presenterat sin årsrapport för 2020. Under året har antalet konsekvensbedömningar som passerat RSB ökat med 40 procent, jämfört med det första året i den förra EU-kommissionens mandatperiod. Då kommissionens fokusområden är miljö och klimat/den gröna given, ekonomi, digitalisering, ett främjande av vår europeiska livsstil samt demokratiutveckling, så domineras följaktligen de förslag som RSB har att granska av dessa frågor.
Exempelvis ökade andelen konsekvensbedömningar med fokus på miljö- eller klimatpolitiska mål till 38 procent av samtliga fall, från i genomsnitt 23% under åren 2017 – 2019. Miljöpåverkan analyserades även i andra konsekvensbedömningar.
Under 2020 gav nämnden betydligt färre positiva yttranden (12 %) och fler negativa yttranden (46 %) jämfört med perioden 2017-19. Dock var andelen positiva yttranden med reservationer desamma.
I flertalet konsekvensbedömningar som fått ett negativt yttrande fanns det ingen logisk koppling mellan problem, mål och alternativ. De alternativa lösningar som ska ingå i konsekvensbedömningarna var ofta otillräckliga. Dessa tenderade att endast inriktas på det alternativ/val som föredragits av den politiska nivån, utan att inkludera andra alternativ som exempelvis stöddes av de viktigaste intressentgrupperna. Andra konsekvensbedömningar saknade viktiga val eftersom kommissionens avdelningar ansåg att de först behövde få politisk vägledning.
Konsekvensbedömningarna analyserade inte heller i tillräcklig utsträckning olika relevanta effekter, något nämnden ofta påpekade i sina yttranden. Det handlade i många fall om bristande analys av konkurrenskraften (ofta kopplat till en otillräcklig kostnadsanalys) och inverkan på små och medelstora företag. Antalet ärenden som hade övervägt ett enklare förfarande för små och medelstora företag minskade dessutom avsevärt, från 22 procent för åren 2017 – 2019 till 15 procent år 2020.
RSB konstaterade på en övergripande nivå att den lägre kvaliteten i många fall beror på att det saknas tillräckligt med tid för att förbereda konsekvensbedömningarna och att mycket tid går åt till att uppfylla den nya kommissionens prioriteringar. Antalet utvärderingar minskade i omfång och förändringarna i kvalitet från året före var små. Det fanns fortfarande svagheter i metod, analys och relevans. Däremot så bidrog granskningen i flertalet fall till att det blev bättre i nästa steg.
Några reflektioner som RSB gör i sin rapport om vad som skulle kunna bli bättre, handlar om att kommissionens olika direktorat borde arbeta tätare tillsammans med lagstiftningsförslagen och deras konsekvensbedömningar, vilket hade gjort arbetet mer effektivt.
RSB får organisera och delta i utbyten om övergripande, sektoriella eller metodologiska frågor om bättre lagstiftning. Det får dock inte diskutera enskilda ärenden med direkt berörda parter i syfte att skydda den oberoende behandlingen av ärenden. NNR menar att utkasten till dessa bör publiceras (förslagsvis på RSBs webbsida) innan det slutliga regelförslaget har beslutats av kommissionen. Detta för att ge intressenter en möjlighet att lämna feedback på konsekvensbedömningarna och deras olika delar vid en tidpunkt där justeringar fortfarande kan göras.