Skiftande politiska prioriteringar i regelförenklingsarbetet

Skiftande politiska prioriteringar i regelförenklingsarbetet – Det är bra att regeringen satte upp ett mål om att minska de administrativa regelkostnaderna med 25 procent. Men målen skulle vara uppfyllt 2010. Nu är det 2013 och målet är på långa vägar inte uppfyllt. Det är dåligt. Det är också bra att regeringen infört krav på konsekvensutredningar. Men det är dåligt att de håller så låg kvalitet. Det är vidare bra att Regelrådet inrättats, men vi skulle vilja se att deras verksamhet permantentades.

Jonas Eriksson, riksdagsledamot för Miljöpartiet och vice ordförande i Näringsutskottet, hade på Näringslivets Regelnämnds, NNR, seminarium De politiska prioriteringarna i regelförbättringsarbetet den 24 maj, ett flertal exempel på bra och dåliga saker i regeringens arbete med regelförbättring och regelförenkling för företag.

– Vårt parti är i opposition och vår roll är då både att granska och kritisera regeringens förslag och handlingar, men även att komma med egna konstruktiva förslag. Vi skulle t ex vilja ge mer resurser till Regelrådet så att de kan biträda lagstiftarna ytterligare i frågor som EU-förslag och liknande.

Jonas Eriksson och Miljöpartiet vill framför allt se en prioritering av de tunga regelområdena och uppföljning av befintlig lagstiftning. En ökad samverkan med näringslivet, småföretagarfokus och att inkludera indirekta kostnader i åtgärderna är viktigt och kan leda framåt. Dessutom måste det gå att finna bättre sätt att tillvarata sk Best Practice, hävdade Eriksson.

Moderatorn CJ Larsson passade på att fråga Jonas Eriksson om vilka partier han kan tänka sig satt samarbeta med och fick ett tudelat svar:

– Vi är beredda att sammarbeta med alliansen om dessa regelfrågorna redan nu. När det gäller ett eventuellt regeringssamarbete så är det dumt att låsa upp oss redan nu, med tanke på att läget ju är lite skakigt.

Statssekreterare Marita Ljung arbetar med bland annat regelfrågor på Näringsdepartementet och hon var på plats på seminariet för att berätta om hur arbetet fortskrider. Regeringen har satt upp sju mål för arbetet som ska vara uppfyllda till år 2020.

– Vi har jobbat hårt med att minska företagens administrativa kostnader. Nu måste vi fortsätta arbetet med hela kostnadsbilden. Mycket handlar om rent och skärt ledarskap, vi måste förklara för exempelvis länsstyrelser att arbetet med regelförenkling och handläggningstider ska prioriteras.

Marita Ljung redogjorde också för de fem områden inom regelförbättringsarbetet som prioriteras. En viktig del av detta är att följa upp näringslivets egna regelförslag, något som Näringsminister Annie Lööf med tydlighet pekat ut som betydelsefullt. En annan del är konsekvenstutredningarna.

– Gällande konsekvensutredningarnas ofta låga kvalitet, där är jag lika upprörd som Jonas Eriksson. Här måste departement och utredningarna bli mycket bättre. Tillväxtverket har tagit fram verktyg att arbeta med och Regelrådet fått en rådgivande funktion. Detta står till deras förfogande och det gäller också att vara tydligt från början med att konsekvensutredningar ska göras så att det inte blir något hastverk i sista stund, menade Marita Ljung.

De båda talarna fick frågor och kommentarer av två företagare som var på plats, Annika Bergman, Elgesta Förvaltning AB och Ulrik Wehtje från Exakta AB. Ulrik Wehtje, verksam inom den grafiska branschen, hade funderingar över de långsiktiga målen:

– Att sätta upp sju mål till 2020 kan vara problematiskt. Som företagare vet jag att så långsiktiga mål aldrig fungerar utan måste brytas ner. Så, vad tänker ni göra under denna mandatperiod?

Marita Ljung svarade med att de lever med 2020-målet, men att de dock gör årsvisa uppföljningar.

Annika Bergman, som driver grisuppfödning bland annat, påtalade problemet med särlagstiftningar, som hennes bransch är drabbat av och som snedvrider konkurrensen till de svenska lantbrukarnas nackdel. Dessutom fick Skatteverket beröm, då de förbättrat sin service och sitt bemötande de senaste åren – något Annika Bergman hoppas att fler myndigheter tar efter.

På seminariet delades NNRs nya folder, Prioriteringar i regelförbättringsarbetet, ut. Jens Hedström, NNRs VD, berättade också om hur viktigt det är att ha ett aktuellt omvärldsperspektiv, då många länder i vår närhet jobbar hårt och framgångsrikt med att skapa enklare och bättre regelverk för företagen. I exempelvis Storbritannien så har man börjat införa ”One In – Two Out”, dvs för varje ny regel som införs så ska dubbla regelkostnaden bort. I Australien utvärderas regelverk systematiskt, och kontrolleras om det blev så som det var tänkt.

– Regler behövs, men helheten måste ses över för det är inte bara de administrativa regelkostnaderna som är ett problem. Regler hindrar även företagens expansion. Vi behöver få stopp på svensk överimplementering av EU-direktiv i Sverige, när nyttan inte bevisligen överväger kostnaderna. Vi behöver korta ner onödigt långa handläggnings- och liggtider hos myndigheter och kommuner, så att fler investeringar kan genomföras i Sverige. Vi är inte ensamma – det händer jättemycket omkring oss just nu för att få fart på hjulen. Det är också mycket välkommet att Världsbanken ska komma med förslag om hur det svenska företagsklimatet kan förbättras. Men glöm inte bort – Ni kan alla bidra där ni finns där ute!