Pressmeddelande: Fortsatt låg kvalitet på regeringens beslutsunderlag i Regelrådets granskning

Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Resultatet är i princip oförändrat jämfört med föregående år, drygt hälften av konsekvensutredningarna uppfyller kraven. Flest godkända återfinns i myndighetsrapporterna medan lägst antal godkända konsekvensutredningar – 34 procent – fortfarande kommer från Regeringskansliet. 

– Det är uppenbart att regeringen måste prioritera och styra denna fråga hårdare om det ska ske någon märkbar förändring i positiv riktning. Detta är nödvändigt för att kunna få ett beslutsunderlag som garanterar kostnadseffektivitet och måluppfyllnad i de regelverk som omfattar företag i Sverige. Här skulle även Regelrådet kunna bidra med input genom att djupare analysera bakomliggande orsaker till de ev. kvalitetsförbättringar eller försämringar som noteras hos individuella departement och myndigheter, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Regelrådet redogör också i sin rapport för en uppföljning som gjorts med anledning av de yttranden rådet lämnat över EU-konsekvensbedömningar efter förfrågan av departement och myndigheter. Regelrådet konstaterar att det resurskrävande arbetet inte står i proportion till nyttan för den svenske regelgivaren. Bakgrunden upplever NNR framförallt vara olika förväntningar från departementens sida samt vilken användning departementen anser sig ha av yttrandena ifråga.

– Förhandlingar om och genomförande av EU-regler i Sverige är en föränderlig process där konsekvenserna av olika val hela tiden behöver belysas. Dagens system brister när det gäller genomförande av EU-lagstiftning, både i form av ansvar och kunskap. Det torde vara en utav förklaringarna till hur regelrådets yttranden tas emot och omhand. Behov och innehåll behöver belysas samtidigt som väl utvecklade yttrande och omfattande analyser kräver resurser, fortsätter Andrea Femrell.

Hur arbetet med konsekvensutredningar bör ske och hur ansvaret för att systemet fungerar måste tydliggöras. Förutom NNR så har flera instanser såsom Riksrevisionen, Statskontoret, Tillväxtanalys, utredningen EU på hemmaplan och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi belyst detta. Regelrådet själv förespråkar en granskning i ett tidigare skede så att förslagsställarna kan omhänderta rådets synpunkter innan förslaget går ut på remiss.

– Hela processen med konsekvensutredningar behöver ses över med tydligare ansvar och krav som följd. Vi håller med Regelrådet om att en tidigare granskning måste till. Samtidigt måste samråd med näringsliv och övriga intressenter systematiseras mer och tidigareläggas från regelgivarens sida, i synnerhet när det gäller EU-lagstiftning. Sedan kan man fråga sig varför beslutsfattarna går vidare med förslag där konsekvenserna inte finns beskrivna, avslutar Andrea Femrell.

Regelrådets årsrapport 2018 finns här

För mer information, kontakta gärna:

Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR på 073-020 56 80 eller andrea.femrell@nnr.se.