Dyr byråkrati sänker BNP med 42 miljarder

Om Sverige lyckades lika bra som Nederländrna med sin regelförenkling, skulle BNP öka med 42 miljarder kronor. Att avstå från sådana vinster ger konkurrensnackdelar som slår mot affärsutveckling och nya jobb ­ alltför få inser detta samband. Och alltför många underskattar gravt kostnaden för att hantera regelsystemet, skriver Urban Bäckström, Ulrika Stuart och Jens Hedström i en debattartikel i Dagens Industri.

Samtliga departement har i dagarna lämnat in sina förslag för att nå regeringens mål om 25 procents minskade administrativa kostnader för företagen senast år 2010. Häromveckan antogs samma mål av Europeiska rådet. NNR, Företagarna och Svenskt Näringsliv har under december 2006 ­ januari 2007 bland annat med hjälp av Demoskop undersökt hur allmänheten, företagare och beslutsfattare ser på regelförenkling.

Hela 95 procent av företagen och beslutsfattarna anser att mängden regler bör minskas. Hos allmänheten anser 43 procent detsamma, 27 procent vet ej. Samtliga grupper tror att färre och enklare regler gör företagen mer benägna att anställa; 64 procent av allmänheten och 80 procent av beslutsfattarna. Bland företagen i Företagarnas panel är det hela sju av tio som svarar att deras benägenhet att anställa skulle öka med färre regler. Kunskapen om de höga regelkostnadernas effekter är dock generellt låg. Beslutsfattare och allmänhet bedömer att snittkostnaden per anställd och år i ett småföretag är 82 000­85 000 kr. Näringslivets Regelnämnd, NNR, har i en serie av undersökningar mätt enskilda företags totala regelkostnader  i olika branscher och funnit att regelkostnaden ofta är mellan 130 000 och 400 000 kr per anställd och år. Alltför få kopplar samman dyr byråkrati med sämre konkurrenskraft  och färre nya jobb. Här har både svenska företag och politiker en stor pedagogisk uppgift.

I Sverige gäller nästan alltid samma regler för de minsta nystartade företagen som för de stora börsföretagen. EU ger dock ofta medlemsländerna möjligheter till undantag, som mindre byråkratiskt regelverk för mindre onoterade företag. Sverige borde utnyttja dessa möjligheter! Sverige bör dessutom låta bli att lägga till nationella regler. Detta för att undvika högre regelkostnader än våra konkurrenter inom EU. Regeringens regelförenklingsmål omfattar endast den administrativa bördan, men de dominerande regelkostnaderna utgörs av materiella kostnader såsom investeringskostnader framkallade av regler, skatter och avgifter. Varje regel har sina försvarare; regeringens ambition kommer att kräva en del hårda prioriteringar och uppgörelser med heliga kor.

NNR får dagligen in exempel på hur aldrig så välmenande nya och gamla regler slår ­ konsekvenserna står många gånger inte i proportion till målen. Man hindras ofta från att nyanställa i den takt affärsverksamheten egentligen har behov av. Det pågår en konkurrens i regelförenklingsarbetet i 19 europeiska länder. Nederländerna har ledartröjan. De kommer redan i år att nå sitt mål, en minskning av företagens administrativa kostnader med 25 procent. ”The Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis” har beräknat vinsterna för samhällsekonomin till en BNP-ökning med 1,7 procent. Om vinsten i Sverige skulle bli lika stor, innebär det en BNP-ökning med 42 miljarder kronor!

Om Sverige år 2010 når regelförenklingsmålet kommer en stor majoritet av företagarna att vara mer benägna att anställa. Men mot bakgrund av den stora potentialen, måste vi få igång en process där beslutsfattarna hela tiden överväger konsekvenserna av varje nytt beslut; det räcker inte att ta bort 25 procent av regelbördan.

Urban Bäckström,
vd Svenskt Näringsliv

Ulrika Stuart
chef Analys & Opinion  Företagarna

Jens Hedström
vd Näringslivets Regelnämnd, NNR

Bilaga: NNRs, Företagarnas och Svenskt Näringslivs opionionsundersökningar kring regelförenkling

Dela den här sidan