Hur kan den kommunala regeltillämpningen förbättras? – Medlemsseminarium med företrädare för Svenskt Näringsliv, SKL, Statskontoret och NNR

Tisdag den 8 december 2015 bjöd NNR in sina medlemsorganisationer till ett seminarium med temat “Hur kan den kommunala regeltillämpningen förbättras”. Medverkade gjorde Christer Östlund, ansvarig för kommunkontakter på Svenskt Näringsliv, som berättade om enkäten resultaten från “Lokalt företagsklimat”, Joakim Feldt, sektionschef på SKL, som redogjorde för SKLs arbete med att förbättra det lokala företagsklimatet samt Peter Ehn, utredare på Statskontoret, som presenterade sin rapport “Avgifter i livsmedelskontrollen. Förslag på en mer effektiv avgiftsfinansiering”. En paneldebatt hölls där NNRs VD Andrea Femrell modererade.

Andrea Femrell inledde med att konstatera att flera undersökningar och företagens egna berättelser visar, och har visat över tid, att förutsättningarna för att vara företagare och bedriva verksamhet skiljer sig åt beroende på var i landet man är verksam. Extra tydligt blir detta för de företag som har verksamhet i flera kommuner.

NNR vid två tillfällen har undersökt den kommunala regeltillämpningen och servicen mer ingående inom områdena serveringstillstånd, miljöfarlig verksamhet, livsmedelskontroll, bygglov och företagslots. Resultaten visade då att förutsättningarna ser väldigt olika ut i kommunerna. Handläggningstider och avgifter skiljer sig åt för samma typ av ärenden. Dessutom varierar möjligheten till samordnad tillsyn, rådgivning och service. Samtidigt har det visat sig över tid att fler kommuner arbetar aktivt med frågorna jämfört med tidigare, och att handläggningstiderna därför har minskat. En fråga som särskilt uppmärksammats är hur kommunernas tillsynsavgifter tas ut.

– Idag upplever företagen att de inte får vad de betalar för. Avgifter tas ut i förskott, de efterföljs inte alltid av kontroll, kompensation ges inte och kontrollen, när den genomförs, ser olika ut. Likaså vad som ingår i avgifterna är oklart säger Femrell.

NNR kommer under 2016 att följa upp undersökningen och utöka den med området upphandling.

Christer Östlund, ansvarig för kommunkontakter på Svenskt Näringsliv, berättade hur företagen ser på företagsklimatet och vad kommunerna skulle kunna göra bättre.

Östlund informerade om hur undersökningen Lokalt Företagsklimat (LFK) går till och att drygt 30 000 företag deltar.

– Servicenivån i kommunerna och hur företagen skattar den lokala tillämpningen av lagar och regler har förbättras fram till 2007 och sedan legat kvar på samma nivå under några år. Under senare år kan dock en nedåtgående trend skönjas, säger Östlund.

Östlund jämförde även resultaten mellan Svenskt Näringslivs undersökning med SKLs Insikts-undersökning. Båda undersökningar vänder sig till företagare, varav den senare enbart till företag som haft kontakt med kommunen. För undersökningarna i sin helhet kan inget samband finnas

– När man jämfört undersökningarna utifrån de enskilda betygen “Service” och “Lagar och regler” blir sambandet mellan resultaten något tydligare, säger Östlund.

Många små kommuner hamnar högst upp och längst ned i LFKs resultatlista. Östlund menade att resultaten i små kommuner kan bero på enskilda handläggare och personkemi. Det finns en närhet och personlighet i kontakterna mellan företagare och kommunföreträdare i små kommuner, som inte finns på samma sätt i de större. Därför är det av avgörande betydelse vem som är kontaktperson i kommunen.

Peter Ehn, utredare på Statskontoret presenterade Statskontorets utvärderingsrapport som beskriver hur kommunernas avgiftsfinansiering inom livsmedelskontrollen gentemot företagen kan bli mer effektiv. Förslaget är för närvarande ute på remiss hos kommuner, myndigheter och företag.

– De viktigaste iakttagelserna i Statskontorets utvärdering är att nödvändiga kontroller inte utförs av kommunerna, att kontrollavgifternas storlek varierar för mycket samt att avgiftsmodellen brister i begriplighet och legitimitet, säger Ehn.

Ehn framhöll att ett huvudskäl till att nödvändiga kontroller inte utförs är resursbrist hos kommunerna. Ett annat problem är att det förekommer för lite samverkan mellan kommunerna.

– Detta är inte helt logiskt eftersom kommunerna vanligtvis tar ut sina avgifter i förskott. Cirka hundra av de undersökta kommunerna hade en årsarbetskraft eller mindre avsatt för livsmedelskontroll, fortsatte Ehn.

Ehn förklarade att Livsmedelsverket idag är tveksamma till en avgiftsmodell där man fokuserar på betalning i efterhand. Det befarar att resultatet blir att mindre tillsyn än som krävs utförs, när man endast tar betalt vid besök på plats.

– Huvudproblemet är att otillräckliga resurser avsätts. En lösning skulle vara att göra som man gör i Finland där man genom lagstiftningen kräver samverkan om kommunerna inte uppnår en kritisk massa vad gäller antalet handläggare, säger Ehn.

Ehn menade dock att det är nödvändigt att ändra i avgiftsförordningen på så vis att uttag av avgifter i efterhand möjliggörs.

Joakim Feldt, sektionschef på SKL, beskrev hur SKL jobbar med regeltillämpningsfrågorna, vilka prioriteringar man har för 2016 och vilka konkreta resultat SKL vill uppnå.

– Det är framför allt när reglerna lämnar utrymme för tolkning hos kommunerna och myndigheterna inte ger det stöd som behövs som skillnaderna kan bli stora mellan kommunerna, säger Feldt.

Feldt beskrev SKL:s arbete med utbildningar i för kommunerna och deras anställda (Förenkla helt enkelt), kommunernas öppna jämförelser av företagsklimatet (Insikt) samt projektet att lägga till kommunerna och möjligheter att enkelt söka tillstånd via webbplatsen verksamt.se.

– SKLs styrelse har ännu inte tagit ställning till Statskontorets rapport om livsmedelskontroll och avgifter. Tjänstemännen har dock skrivit ett utkast till ställningstagande vilket är positivt till de slutsatser och förslag som Statskontoret presenterar avslutar Feldt.

Efter föredragningarna följde ett panelsamtal och frågor från åhörarna

Femrell frågade vem som egentligen äger/ har tolkningsföreträde i frågan om av avgiftsstrukturen.

Ehn menade att det krävs en förordningsändring eller att livsmedelsverket går ut och talar om att exempelvis Rättviks kommun hanterar sina tillsynsavgifter på ett korrekt sätt. Ehn underströk att förordningen går att tolka på mer än ett sätt.

Östlund menade att det finns en legal aspekt på frågan men ville samtidigt betona den praktiska aspekten. Östlund lyfte fram Rättvik som exempel och efterlyste att fler kommuner skulle ta efter. Han konstaterade också att andra kommuner väntar på att få vägledning, det är därför viktigt at SKL tar ställning för Rättviksmodellen.

Feldt förklarade att SKLs jurister har gjort samma tolkning som livsmedelsverket. SKL kommer dock att tillstyrka Statskontorets förslag, om tjänstemännens ställningstagande i frågan får gehör i SKLs styrelse.

Oskar Fredriksson, Regelrådgivarna, framhöll att den omvända avgiftsmodellen skapat ett helt nytt samarbetsklimat mellan kommuner och företagare där den tillämpas. Östlund menade att detta är ett enkelt sätt att få till en bra dialog med företagen. Östlund menade även att man skulle kunna använda avgiftsmodellen på andra områden såsom på tillsynsavgifter beträffande miljöfarlig verksamhet.

Tomas Lööv, NNR, lyfte frågan huruvida beräkningsgrunderna för timtaxan är harmoniserad i kommunerna. Feldt menade att det finns riktlinjer och att man jobbar mycket med området. Ehn framhöll att beräkningsgrunden är starkt beroende av hur man kalkylerar kommunens overhead-kostnad.

Patrik Strömer, Livsmedelsföretagen, tog upp kopplingen mellan resursbristen och beräkningsgrunden. Ehn framhöll i sammanhanget att resursbristen har varit konstant sedan man införde avgiftsmodellen.

Femrell frågade Feldt vad SKL anser att näringslivet kan göra för att underlätta arbetet. Feldt efterlyste en konstruktiv samarbetspartner bland företagen. Företagarna behöver försöka förstå kommunernas roll och förstå deras verklighet.

Östlund höll helt med om detta. Östlund framhöll att i LFK undersökningen frågar man bl.a om vad företagen själva tycker att de gör för att förbättra företagsklimatet. Östlund framhöll också att det är viktigt att kommunerna får möjlighet att pröva olika beräkningsmetoder och förhållningssätt. För att stimulera kommunerna att våga pröva nytt är det viktigt att kritiken när företagen inte är nöjda även är nyanserad och återhållsam.

Dela den här sidan