NNR firar fyrtio år!

Den 19 oktober höll Näringslivets Regelnämnd mottagning med bubbel och tårta för att fira organisationens fyrtioårsjubileum. Minglet var välbesökt, stämningen var hög – och förstås diskuterades det regler, både från förr och nu.

NNRs ordförande Ulf Lindberg hälsade välkommen och presenterade dagens program, där Stig-Björn Ljunggren bland annat presenterade sin jubileumsessä han skrivit på uppdrag av NNR.

Ljunggren berättade att han i skriften filosoferat om regler ur olika perspektiv – och om regler på gott och ont.

–  Jag brukar beskriva staten som en smart predator. Ta biodlaren som exempel. Biodlaren tar binas honung, men ersätter den med sockervatten så att bina har något att leva på under vintern. Biodlaren tar något, men lämnar också något. En björn, å andra sidan, slår sönder bikupan, stjäl honungen och lämnar samhället i ruiner. Bra reglering handlar bland annat om att reformera björnar till biodlare, berättade Ljunggren.

De båda före detta näringsministrarna Maud Olofsson (C) och Björn Rosengren (S) kommenterade essän, och berättade om erfarenheterna från regelförbättringsarbetet under sin tid som ministrar.

– Stig-Björn Ljunggrens text är filosofisk, nästan poetiskt. Den bärande frågan sammanfattar väl regelförbättringsarbetet. Är vi biodlare eller björnar? Det gäller att skapa regler som återför något, som ger näring företagen, menade Rosengren

Maud Olofsson konstaterade att det är mer än bara utformningen av enskilda regelverk som spelar roll.

– Man vill ju inte tro att politiker av ondo skapar all dessa regler, det finns en förklaring. Men man koordinerar inte. Varje regel måste samordnas, analyseras, konsekvensanalyser måste göras. Idag är företagare rädda för att göra fel. Då har vi missat något. Det handlar om att skapa regler som folk förstår varför de finns.

På frågan hur man ska få politikerna att förstå vikten av regelförbättringsarbetet vad de båda eniga om att det är viktigt att hålla trycket uppe.

– Företagen måste göra detta till en viktig fråga, även när de röstar. Företagen måste också vara tydligare med vilken påverkan reglerna har på verksamheten. Berätta: ”Ni får inte dansa här, då får vi böta. Alkoholtillståndet kostar oss så här mycket.”. Var tydlig!

Rosengren höll med.

– Intellektet vinner alltid. Näringslivet måste driva opinion. En politiker rör sig inte om det inte finns ett tryck, konstaterade Rosengren.

Tobias Andersson (SD), ny ordförande för Riksdagens Näringsutskott, grattade NNR på jubileumsdagen och berättade att såg ljust på framtiden för regelförbättringsarbetet.

– Tidöavtalen nämner inte regelförbättring uttryckligen, men det skrivs om lägre administrativa kostnader för företagen. I vilket fall lovar jag att driva på både SD och regeringen i de här frågorna. Det är ett bra tillfälle att fira 40, för vi har fyra ljusa år framför oss.

Fredrik Olovsson (S), ledamot av näringsutskottet och Socialdemokraternas gruppledare i riksdagens näringsutskott gratulerade också han, och talade om vikten av ordentliga konsekvensanalyser – att tänka efter före.

– Konsekvensutredningsförordningen (där ett förslag nu är ute på remiss) är ett regelverk för de som fixar regler. En handledning för ordning och reda i regleringsarbetet.

NNRs VD Andrea Femrell avslutade med att tacka alla som kommit, och såg med tillförsikt fram mot NNRs framtida gärningar.

– För oss handlar det mycket om att få till en effektiv och systematisk regelprocess, ett slags maskineri eller självspelande piano inom statsförvaltningen som gör att de företagsregler vi har eller kommer att få, automatiskt underkastas en viss hygienfaktor i form av effektivitet, proportionalitet och ifrågasättande ur ett effektivitetsperspektiv. Lite paradoxalt är det kanske, att vi av alla organisationer försöker få till ett regelverk för regler. Men det är väl som man säger: If you can’t beat them – join them. Samtidigt har vi nått en sådan punkt och befinner oss även i en sådan omvärldssituation att den kräver att vi gör något på detta område. Och jag vill ge våra politiker cred för att många nu börjat lyssna och inse detta. Därför är vi hoppfulla och förväntansfulla att det kommer att hända något genomgripande eftersom den kommande regeringsunderlaget har med detta som en punkt i det så kallade Tidöavtalet och i regeringsförklaringen.