NNR Nyheter 1 2022

År 2022 är året då NNR fyller 40 år och valet står inför dörren. Just nu är det förstås den ryska invasionen av Ukraina som överskuggar det mesta. Vi är många länder som visar vår solidaritet med Ukraina på alla möjliga plan. Civilsamhället rustar för att hjälpa människor på flykt och företag skänker pengar och har initierat olika hjälpinsatser.

Krigets effekter på svenska företag och den svenska ekonomin kan vi ännu inte förutse fullt ut, men vi kan vara ganska säkra på att det kommer att få påverkan på allt ifrån energipriser till tillgången på vissa livsmedel, varor och tjänster. Företagens förutsättningar att verka påverkas redan och kommer så att göra även framgent.

Det är således viktigare än någonsin att vi tillser att förutsättningar ges för ett robust näringsliv, både för vår egen skull och för vår möjlighet att kunna hjälpa andra. I ett oroligt ekonomiskt läge, som dessutom sammanfaller med återhämtningen av pandemin, behöver företagen andrum och möjlighet att fokusera på kärnverksamheten.

Det finns såklart många sätt och åtgärder att göra detta på, exempelvis skattemässiga, men en viktig del är att det görs stora ansträngningar att minska företagens regelbörda. Det sista företagen nu behöver är att slåss mot byråkratiska hinder och vi kommer därför unisont att behöva kavla upp ärmarna. I vår nya rapport ”104 regelförbättringsförslag för ökad konkurrenskraft” har vi och våra medlemmar samlat ihop hela 104 förslag för ett bättre företagsklimat med smartare och mer effektiva regelverk. Det är bara att börja pricka av. Processen med att ta om hand de förslag som utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen” lämnade och som stärker såväl regelförbättringsprocessen som enskilda områden behöver påskyndas. Samtidigt behöver såväl centrala förvaltningsmyndigheter och länsstyrelser som kommuner fortsätta arbetet med att slimma sina handläggningstider och förenkla sina tillståndsförfaranden.

Långbänkarnas tid är förbi och det är dags för handling.

Hur rankas Sverige i jämförelse med övriga OECD-länder? Vilken effekt skulle en minskning av regelbördan ha på ekonomisk tillväxt och arbetsmarknaden? Vad kan vi lära av andra länder som har ett mer utvecklat internationellt regelsamarbete?

Den 30 mars kl. 10-12 bjuder NNR in till webbinarium där resultaten i OECDs undersökning Regulatory Policy Outlook 2021 kommer att presenteras och diskuteras. Dessutom får vi veta mer om vikten av internationellt regelsamarbete för att möta gränsöverskridande utmaningar och behålla konkurrenskraften, samt också hur Nya Zeeland arbetat aktivt med just detta.

Mer information, inbjudan och anmälan hittar ni här. Webbinariet hålls på engelska.

NNR och dess medlemmar har tagit fram 104 regelförbättringsförslag inom 23 olika regelområden. Många av förslagen innebär konkreta förenklingar för företagen, andra handlar om att stärka företagens konkurrenskraft, exempelvis genom förändringar av skatter, medan några uppmärksammar viktiga problemområden som behöver utredas. De har dock det gemensamt att ett genomförande skulle påverka företagens verksamhet positivt i form av tidsbesparing, kostnadssänkning, ökad investeringsbenägenhet och/eller minskad osäkerhet. Denna rapport är med andra ord en alldeles utmärkt att göra-lista för regeringen när det gäller att förenkla och förbättra de befintliga regelverken.

Läs mer här.

Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskningsrapport av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, Regeringskansliet och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller ändrade regler föreslås. Resultatet är alltjämt icke-godkänt.

– Att en så stor andel av konsekvensutredningarna är bristfälliga får förstås betydande effekter, inte minst då ogenomtänkta förslag blir till ineffektiva och kostsamma lagar och regler som företagen måste förhålla sig till och följa, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs NNRs kommentar här.

SBMI är en branschorganisation för bergmaterialindustrin och hela ekosystemet kring den. Cirka hälften av medlemmarna producerar bergmaterialprodukter, den andra halvan är underleverantörer av olika slag, maskinleverantörer, konsulter, jurister och liknande. Regelbloggen ringde upp SBMIs VD Mårten Sohlman för att hälsa välkommen och för att fråga vad de tänker om medlemskapet och vilka regelfrågor som påverkar deras bransch mest.

Läs intervjun här.

Remisstiden för utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen” (SOU 2021:60) har löpt ut och i NNRs remissvar framhåller vi att den innehåller flera positiva förslag som om de genomförs kan minska regelbördan för företagen. Nu krävs resurser, handlingskraft och modet att lägga fokus på framåtsyftande reformer.

Bland de positiva förslagen i utredningen märks att förbättra arbetet med konsekvensanalyser, att inrätta ett särskilt kansli i Regeringskansliet för koordinering och styrning av regelförbättringsarbetet samt en anmälningsfunktion i Regeringskansliet för att omhänderta förslag från medborgare och enskilda om regelverk som bör förenklas.

Läs NNRs kommentarer och remissvar här.

Det är valår och därför tar Regelpodden sig an att fråga partiernas regelförbättringspolitiska talespersoner om vad deras prioriteringar på detta område är. Först ut var Liberalerans Arman Teimouri, följt av Sverigedemokraternas Mattias Bäckström Johansson.

Dessa finns att lyssna på här och snart kommer vi att publicera poddavsnitt med resterande partiföreträdare.

EU-kommissionens rådgivande grupp i regelförbättringsfrågor, Fit for Future platform, har beslutat om sitt arbetsprogram för år 2022. Arbetet har startats upp i plattformen med de tio ämnen som ingår i programmet. Positivt är att två momsförslag som skickats in av NNR (och via Business Europe) för medlemmen Svenskt Näringslivs räkning finns med som underlag för ett av dessa ämnen. Det gäller plattformens yttrande kring ”Enterprise friendly VAT in the digital age” (som ersätter ”VAT in the digital age” och ”Business-friendly VAT”).

Plattformens arbetsprogram finns att läsa här.

I 40 år har Näringslivets Regelnämnd NNR arbetat för effektivare och mindre kostsamma regler för företag. Uppdraget har blivit större och bredare med åren. Idag är NNR det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor och näringslivets nav för analys av reglers effekter på företagen, en sammanhållande katalysator för regelförbättringar i såväl Sverige som på EU-nivå. Firandet kommer att ske senare i år, mer information om detta framgent.

Läs mer här.

Vi finns på Facebook och på Linked In. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.