NNR Nyheter 2 2019

EU har betydelse för att lyckas i regelförbättringssammanhang

Snart är det dags för EUs medlemsländer att välja nya EU-parlamentariker. Senare i år kommer också en ny EU-kommission att tillträda. Båda delarna är viktiga för Sverige och det svenska näringslivet, viktigare än vad som många gånger återspeglas i den allmänna debatten.

En stor del av förslagen till nya och förändrade regler som berör de svenska företagen kommer från EU. Genom att vara aktiv i EU-arbetet kan Sverige, svenska myndigheter och svenska EU-parlamentariker påverka hur reglerna utformas och därmed påverka företagen. Där måste vi bli bättre.

Sverige behöver en förstärkt process när det gäller arbetet med EU-lagstiftning, såväl i EU som nationellt. Svenska EU-parlamentariker kan föra in företagsaspekter och konkurrenskraft i lagstiftningsarbetet samt kräva konsekvensutredningar för att försäkra sig om att lagstiftningen blir så effektiv som möjligt. Riksdagsledamöter kan göra precis samma sak på den nationella nivån.

Sverige har en hel del att lära av andra länder, såsom Danmark och Storbritannien, när det gäller att på ett effektivt sätt genomföra EU-lagstiftning utan att tynga företagen med överimplementering. Vårt nyhetsbrev berör detta i avsnittet om seminariet ”Svenskt regelförbättringsarbete i ett internationellt perspektiv”. Ett ökat samarbete mellan EU-länderna i detta avseende vore positivt.

På hemmaplan har riksdagen beslutat om ett tillkännagivande som innebär att regeringen bör arbeta för att EU-direktiv som genomförs i svensk lagstiftning inte får försämra företagens konkurrenskraft. Istället ska utgångspunkten vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. NNR ser mycket positivt på detta.

Under EU-valrörelsen, som nu går in i sitt slutskede, redogör kandidaterna för vilka frågor de vill prioritera, vad de vill med sitt uppdrag och vad de är emot. Låt oss hoppas att även företagarfrågorna får en framskjuten plats i EP-valrörelsen och såklart i arbetet därefter. Ett aktivt arbete i EU innebär en konkurrensfördel för Sverige och svenska företag.

Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd NNR

Seminarium: Konsekvensanalyser – ansvarstagande för effektivare regler

Ger bättre beslutsunderlag verkligen ökade förutsättningar för chansen till bättre beslut om regleringar och styrmedel? Eller används underlagen bara när det gagnar politikernas egna intressen? Vad behövs för att förbättra situationen? Onsdag den 6 mars anordnade NNR ett seminarium för att försöka finna ett svar på just de frågorna.

Deltog gjorde Sara Forsstedt, doktor i ekonomi och samhällsekonom på Trafikverket, som författat ESO-rapporten ”Tänk efter före”, Johan Eklund, professor i nationalekonomi och VD för Entreprenörsskapsforum, Fredrik Olovsson (S), ordförande i Finansutskottet och Mats Persson, dåvarande ekonomiskpolitisk talesperson för Liberalerna.

Mer om seminariet finns att läsa här.

Seminarium: Svenskt regelförbättringsarbete i ett internationellt perspektiv – OECD Regulatory Policy Outlook 2018

Onsdag den 27 mars anordnade Näringslivets Regelnämnd NNR ett välbesökt seminarium om svenskt regelförbättringsarbete i ett internationellt perspektiv, utifrån rapporten OECD Regulatory Policy Outlook 2018.

Rapporten föredrogs av Daniel Trnka och Rebecca Schultz vid OECDs Regulatory policy division och diskuterades därefter av näringsminister Ibrahim Baylan, Eva Kjer Hansen, Danmarks minister för fiske, jämställdhet och nordiskt samarbete, Dorte Gram Nybroe, från Dansk Industri, Nick Morgan från Better Regulations Executive i Storbritannien, samt NNRs Andrea Femrell.

Referat och filmer från seminariet finns här.

DI Debatt: Den ökade regelbördan är ett hot mot företagen

OECDs rapport Regulatory Policy Outlook 2018 med en utvärdering av det svenska regelförbättringsarbetet presenterades på NNRs seminarium den 27 mars. Rapporten visade att Sverige halkat efter i regelförbättringsarbetet. Därför uppmanade NNR och dess medlemmar, sammanlagt 22 näringslivsföreträdare, regeringen att bjuda in till konkreta samtal om hur vi får bukt med det skenande regelkrånglet.

Detta genom en debattartikel i Dagens Industri, som finns att läsa här.

NNR kommenterar: Tillväxtverkets mätning om företagens regelkostnader

Tillväxtverket publicerade den 15 april sin årliga rapport av hur företagens kostnader och konkurrenskraft påverkas av nya eller ändrade regler. Resultaten visar på en fortsatt nettoökning av företagens administrativa kostnader för år 2018 med 600 miljoner. Totalt har företagens administrativa kostnader ökat netto med 7,3 miljarder på sex år, vilket innebär att hela sänkningen av kostnaderna som gjordes perioden 2006-2012 är borta.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk. Regelförbättringsarbetet, i den mån det varit fråga om något, har misslyckats. De mål som förra regeringen hade om minskade regelkostnader till år 2020 kommer sannolikt inte att kunna uppnås, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs mer här.

NNR: Rekordmånga företagare upplever tyngre regelbörda

37 procent av landets företagare tycker att reglerna har blivit krångligare det senaste året, enligt en ny undersökning från Näringslivets Regelnämnd NNR utförd av SKOP. Det är fler än i någon tidigare undersökning. Endast tre procent anser att reglerna enklare än för ett år sedan.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk. Det har tyvärr blivit både dyrare och krångligare för företagen att följa regelverken. Regeringens regelförbättringsarbete, i den mån det varit fråga om något, har med andra ord misslyckats. De mål som förra regeringen hade om enklare regler och minskade regelkostnader till år 2020 kommer sannolikt inte att kunna uppnås, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs NNRs pressmeddelande här.

SKOP-undersökningen finns här.

Dagens Industri skrev om detta här.

Riksdagen: Miniminivån i EU-lagstiftningen bör vara utgångspunkt vid genomförande i nationell lagstiftning

Riksdagen anser att de svenska företagens konkurrenskraft ska skyddas. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att den bör arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. En utgångspunkt bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. När det finns anledning att överskrida miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt.

– Riksdagens beslut är ett viktigt steg i rätt riktning när det gäller att tydliggöra vilka effekter den svenska implementeringen av EUs rättsakter får i Sverige, menar NNRs VD Andrea Femrell.

Läs mer här.

Nya medlemmar i NNR välkomnas

Redan i förra nyhetsbrevet nämnde vi att NNR har fått fyra nya medlemmar: Livsmedelsföretagen, Sveriges Byggindustrier, Teknikföretagen och Svensk Dagligvaruhandel. Nu finns korta intervjuer med företrädare för dessa på vår hemsida.

Läs mer på nnr.se!

NNR i sociala medier

Du följer väl NNR i sociala medier? Vi finns på Facebook och på Linked in. Besök också gärna vår regelblogg.