Svenskt regelförbättringsarbete i ett internationellt perspektiv – OECD Regulatory Policy Outlook 2018
Onsdag den 27 mars anordnade Näringslivets Regelnämnd NNR ett välbesökt seminarium om Svenskt regelförbättringsarbete i ett internationellt perspektiv, utifrån rapporten OECD Regulatory Policy Outlook 2018.
NNRs VD Andrea Femrell hälsade välkommen och gladde sig åt att så många prioriterar regelförbättringsfrågan. Han berättade att OECDs rapporter är en mycket viktig del i regelförenklingsarbetet – de bidrar till konkurrenskraft, tillväxt och välfärd. Dock finns det anledning att vara lite försiktig med resultatet – rapporterna baseras på självrapporterad data och mäter vilka regler som finns, snarare än hur de följs, och följs upp.
Daniel Trnka, senior policyanalytiker vid OECDs Regulatory policy division som presenterade rapportens resultat var glad att de alltid får möjlighet att göra det i Stockholm, och hoppades att det var början på en trevlig tradition.
Han konstaterade att Sverige ligger kring genomsnittet när det gäller metod och systematisk implementering, men lider av bristande transparens, översyn och kvalitetskontroll – det finns helt enkelt inget kontrollorgan som håller efter regleringsprocessen i Sverige. Konsultationer med de som berörs av regleringarna sker först i ett sent stadium, och så sent i processen brister ofta intresset för att omarbeta regleringarna. Involveras parterna tidigare i processen kan reglerna utformas på ett bättre sätt från början.
Rebecca Schultz, policyanalytiker vid OECDs Regulatory policy division, menade att många länder har regler för konsekvensanalyser, men hur de är utformade och hur de följs upp varierar stort. Det svenska regelrådet konstaterar att bara hälften av konsekvensanalyserna som faktiskt görs uppfyller kraven. Och Regelrådet saknar, precis som sina motsvarigheter i många länder, mandat att skicka tillbaka konsekvensanalyser om de inte håller måttet.
Daniel Trnka påpekade också att de flesta länder använder inte sina verktyg för regelförbättring tillräckligt tidigt på EU-nivå. Invändningarna och diskussionerna sker först vid implementeringsstadiet, när det är för sent – istället för på förhandlingsstadiet, där de skulle göra nytta.
Näringsminister Ibrahim Baylan lovade att regeringen skulle ta till sig OECDs rekommendationen.
Vi lever i en värld som präglas av digitalisering, behovet av att ställa om till en hållbar ekonomi och där omvärlden förändras och vår konkurrenskraft som ett litet land utmanas, menade Baylan. Vi behöver ändra sättet vi gör affärer på. Som regering är regelförbättring och utvärderingar av den existerande regelfloran bland det viktigaste vi kan göra.
Men det handlar inte bara om reglernas utformning – utan deras uttolkning, berättade han. Som lagstiftare kan man slita i månader eller år med en lags utformning, för att sedan se hur den implementeras på ett helt annat sätt än det var tänkt.
Vi är beroende av vår export, konstaterade Baylan, och därmed vår konkurrenskraft. Vi måste ställa om vårt sätt att göra affärer, det är mitt mål – men som förra mandatperioden visade är det lättare sagt än gjort.
Eva Kjer Hansen, Danmarks minister för fiske, jämställdhet och nordiskt samarbete, konstaterade att Danmark lägger mycket tid på att förhandla inför EU-regleringar, men inte upp hur de faktiskt implementeras. I 9 av 10 fall implementerades EU-regler strikt administrativt, utan att passera parlamentet. Nu har man en ny kommitté, möts varje månad för att diskutera införandet av nya regler och hur gamla kan bli företagsvänligare. Man har även ny implementeringskommittee för att lyfta frågor om goldplating.
Dessutom har man infört systemet ”Rapportera en regel”, finns på alla ministeriers hemsidor. Vem som helst kan anmäla en regel de tycker verkar onödig eller krånglig, och ministerierna måste svara på varför regeln finns. Vi behöver medborgarnas och företages hjälp med vilka frågor vi ska prioritera, vilka regleringar som är ett problem. Man genomför också så kallade grannkontroller för att se om Danmark implementerar direktiv annorlunda än exempelvis Sverige, och att danska företag inte blir lidande av hur man väljer att införa regleringar.
När vi arbetar med EU-direktiv i nordiska sammanhang menar Eva Kjer Hansen att vi bör etablera en struktur för att enas om hur det ska implementeras innan varje enskilt land utformar sin egen detaljerade reglering. Idag jämför man utfallet först i efterhand, bland annat genom de danska ”grannkontrollerna”
På nästa möte med ministrarna för nordiskt samarbete kommer Danmark föreslå att man gemensamt tittar på problem och möjligheter innan nya direktiv implementeras. Och på fem års sikt hoppas Kjer Hansen att det ska finnas en nordisk motsvarighet till det danska implementeringsrådet, som gemensamt tittar på EU-lagstiftning och enas om vilka delar som är av vikt för nordisk integration, och som arbetar tillsammans med hur EU-regler ska implementeras i de nordiska länderna.
De nordiska länderna är kända för sin minimalistiska design, konstaterade Eva Kjer Hansen. Vi borde applicera samma tänkande på regleringar. Det enkla är det vackra.
Därefter följde en kort diskussion mellan ministrarna, ledd av moderator Pernilla Ström.
I Sverige går allt genom riksdagen, så vi har ingen motsvarighet till administrativ implementering, berättade Ibrahim Baylan. Vi vill hellre genomlysa sektor för sektor istället för att införa en ny administrativ enhet för regelförenklingsfrågor. Vi behöver inte mer byråkrati i det här landet – vi har redan tillräckligt.
Som parlamentariker tycker jag att vi har förflyttat för mycket makt till systemet, menade Eva Kjer Hansen, och det behöver inte alltid ta samma hänsyn som vi. En tjänsteman behöver inte ta hänsyn till vilken inverkan en överimplementering av brandskyddsdirektivet har på jobben i Danmark, men det måste en folkvald politiker.
I ett moget styrsystem tenderar man att göra som man alltid gjort, konstaterade Baylan. Vi behöver stanna upp ibland och ifrågasätta om regler och system fortfarande skapar ett värde. Om de inte gör det måste de reformeras, eller avskaffas.
Dorte Gram Nybroe, chef för SME och Företagande vid Dansk Industri, berättade att man i Danmark arbetar med netreduktionsmål – kostnaderna ska sjunka med 4 biljoner till 2020, och 6 biljoner mellan 2020 och2025.För att nå dit arbetar Danmark med specifika regleringsförenklingar genom två forum för kontroll av regleringsprocessen – Verksamhetsform för enklare regler och Implementeringsrådet. Där tar man emot klagomål från företagen och utformar utifrån dem ett förenklingsförslag. Förslaget kan bara läggas fram om båda grupperingarna ställer sig bakom. Kommittén måste sedan behandla den, eller förklara varför de väljer att inte göra det. Förklaringen publiceras sedan offentligt – vilket leder till hög transparens.
Och var behöver Danmark förbättras? Idag arbetar man väldigt mycket med implementering, konstaterade Gram Nybroe. Men Danmark saknar krav på konsekvensanalyser på reglering som införs via exekutiv order, utan att först passera parlamentet – och det gäller 90 procent av EU-direktiven. I de fallen har näringslivet ingen koll på vad som sker, och transparensen är mycket låg.
Dansk Industri skulle önska att parlamentet hade större inflytande i de här fallen, och därför har man föreslagit ett organ inspirerat av det svenska Regelrådet. En oberoende enhet som kan granska konsekvensanalyser och de sakägarkonsultationer som hålls, och som kan ta ett övergripande ansvar för att se över hela regleringsprocessen.
Dansk Industris presentation finns här
Nick Morgan från Better Regulations Executive menade att regelförbättring tar tid och dedikation. Det brittiska arbetet vilar på fem grundläggande principer – proportionalitet, ansvarsskyldighet, konsistens, transparens, målinriktning. Man har en standardiserad process som alla myndigheter måste följa, där de grundläggande principerna ska vara vägledande under hela regleringsprocessen. Man har stor hjälp av att Storbritannien har en väletablerad konsultationsprocess som används inom många områden, berättade Nick Morgan. Till exempel tillåter man videokonsultation för sakägare som inte har tid eller möjlighet att skriva ett standardsremissvar.
Better Regulations Executives presentation finns här
I den avslutande paneldiskussionen konstaterade Gunilla Nordlöf, generaldirektör för tillväxtverket, att det handlar om konkurrenskraft. Vill vi ha konkurrenskraft behöver vi ett gott företagsklimat, och ett fungerande regelverk. Det är en grundläggande fråga för hela samhället.
Daniel Trnka berättade att netreduktionsmål vanliga, i Tyskland strävar man efter en 25% reduktion av regelbördan, i Storbritannien talar man om en in – en ut, eller att vinsten för varje pund på regleringar ska vara minst det tredubbla. Det sprider budskapet i regeringen att regelförbättringsarbete är värdefullt. Regler är viktiga och finns av en anledning, men de måste vara ändamålsenliga.
Andrea Femrell konstaterade att vilka mål som ska sättas visserligen kan diskuteras, men mätbara mål är nödvändiga för att reducera bördan – och få regeringen att ta problemen på allvar.