NNR Nyheter 4 2022

Valet är över och nu väntar Sverige på en regering. I skrivande stund talar allt för ett maktskifte, men hur regelfrågorna kommer att behandlas av den tillträdande regeringen vet vi ännu inte med säkerhet. Jag och Sveriges företag önskar oss förstås mindre snack och mer verkstad, oavsett regering.

Under de senaste två decennierna har i princip varje regering lyft fram behovet av att förbättra och förenkla regelverk som berör företag. Ändå är den generella trenden fortsatt att kostnaderna ökar. Den trenden måste brytas. Förutsättningarna för det borde dock vara goda eftersom flera partier i sina kommittémotioner eller valmanifest uttryckt nödvändigheten av regelförbättring och en minskning av företagens regelbörda.

Oavsett hur den inkommande regeringen ser ut kommer de att tillträda i kraftig motvind. Råvarubrist, inflation, geopolitisk oro och inte minst skenande energipriser slår hårt mot svenska företag som redan är hårt drabbade sedan pandemin.

Vi vet att regelförbättring är ett av de enklaste och kostnadseffektivaste sätten att underlätta för företagen och stärka Sveriges konkurrenskraft. I det allvarliga läge vi nu befinner oss i kan det faktisk vara regelbördan och regelkostnaderna som utgör skillnaden mellan om en hårt prövad företagare orkar och har råd att kämpa vidare eller inte. En skillnad mellan om man vågar pröva sina vingar som företagare eller ger upp redan på planeringsstadiet.

Vintern kommer att bli tuff för Sveriges företag och den tillträdande regeringen behöver därför agera skyndsamt för att underlätta för företagarna. Det är en fråga om överlevnad.

Med fyrtio års erfarenhet av regelförbättring och våra medlemmars prioriteringar står vi på NNR, som alltid, redo att bistå med kunskap till vår kommande regering. Vi ser fram emot ett gott och nära samarbete.

Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR

Näringslivets Regelnämnd NNR har nyligen presenterat en rapport, ”NNRs förslag för effektivare företagsregler”. I 37 förslag åskådliggöras hur regelbördan och regelkostnaden kan minskas för svenska företag, främst genom en förstärkt och effektiviserad regelgivningsprocess, samt hur den kan följas upp och bli mer transparant. Dessutom innehåller rapporten 104 branschspecifika förslag från NNRs medlemsorganisationer. Om förslagen skulle genomföras blir villkoren bättre för företagen och i förlängningen kan hela landet åtnjuta stärkt konkurrenskraft.

Läs rapporten här.

Tio utpekade myndigheter ska i dialog med Tillväxtverket identifiera den eller de ärendetyper hos myndigheten som har störst betydelse för företag. Dessa utvalda ärendetyper ska ligga till grund för en uppföljning under åren 2023-2029 om hur handläggningstiderna kan kortas. Myndigheterna ska även redovisa hur nöjda företagen är med sina kontakter med myndigheten i fråga.

Läs mer här.

Under det senaste halvåret har några myndighetsuppdrag redovisats till regeringen med anledning av de nya förenklingspolitiska målen. Dessa är:

Statskontorets rapport (2022:8) om metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering. Läs mer här.

Tillväxtverkets rapport (Ä 2022-2109) om metoder för att möjliggöra uppföljning av regeringens kostnadsmål för förenklingspolitiken. Läs mer här.

Under sommaren har NNR dykt upp på en antal debatt och insändarsidor runt om i landet. Från Småföretagargruppen frågade Helene Stålbom & Ulf Steringer Ska vi verkligen behöva söka tillstånd för att få dansa? i Sundsvalls Tidning och Hallands Nyheter och Jan Owe-Larsson & Anton Lindborg konstaterade att Onödigt regelkrångel försvårar nybyggnation i Norrköpings Tidningar och Enköpings-Posten. Dessutom har NNRs VD Andrea Femrell haft debattartiklar införda i Västerbottenskuriren, Gefle Dagblad, Eskilstuna-Kuriren, Folkbladet och NWT.

Under hösten blir det jubileumsfirande även i Regelbloggen när viktiga personer i NNRs historia och goda vänner till regelförbättring och effektiva företagsregler skriver om NNRs historia, betydelse och framtid. Hittills har bloggen gästats av Skattebetalarnas VD Christian Ekström, NNRs förre ordförande Ulrik Wehtje och NNRs nuvarande ordförande Ulf Lindberg.

Läs inläggen på Regelbloggen.

En ny studie från Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet har undersökt de reella möjligheterna för intressenter att delta, både via olika samrådsformer som kommissionen använder och genom deltagande i kommissionens expertgrupper, när följdlagstiftning ska tas fram inom unionen, genom s k delegerade akter. Användningen av delegerade akter har ökat markant under det senaste decenniet. Som en följd har också frågan om intressenters deltagande när kommissionen antar dessa akter blivit en allt viktigare fråga. Studien visade också att mer än hälften av akterna aldrig var öppna för allmänheten för kommentarer innan de antogs. Att transparens och möjlighet till inflytande är viktigt är en fråga som NNR och flera av dess medlemmar har aktualiserat.

Läs mer här.

Det händer allt oftare att EU-kommissionen lagstiftar om tekniska detaljer på delegation från Europaparlamentet och rådet – så kallade delegerade akter. Farhågorna om att detta minskar transparensen framkommer allt oftare, inte minst från näringslivshåll. En ny studie från Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, ”Transparency and stakeholder participation in executive EU lawmaking”, där detta granskats presenterades vid ett seminarium den 29 september i Europahuset i Stockholm, arrangerat av Näringslivets Regelnämnd NNR tillsammans med Lunds universitet, EU-kommissionens representation i Sverige och Europaparlamentets representation i Sverige.

Läs mer om seminariet här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.