OECD:s rekommendationer för ett bättre regelförenklingsarbete
Den 30 mars presenterade OECD sina slutsatser om det svenska regelförenklingsarbetet för näringsutskottet i Riksdagen. Att presentationen skedde inför utskottet och inte regeringen beror på att det var riksdagens majoritet i denna fråga bestående av allianspartierna och miljöpartiet som år 2002 beslöt att hos regeringen hemställa om en granskning av det svenska regelreformeringsarbetet. Denna granskning skedde under år 2006. OECD:s granskning är uppdelad på sex kapitel ett av dessa, Regulatory Governance, handlar om det svenska regelförenklingsarbetet och vilka förbättringar som bör göras.
OECD:s förslag är extra värdefulla då de tar i beaktande hur det ser ut i de 22 medlemsländer som redan granskats.
OECD:s slutsatser och rekommendationer rörande regelförenkling i korthet samt vad den svenska regeringen utlovar:
1. Strengthen co-ordination and capacities and clarify roles among bodies responsible for regulatory reform.
Det behövs ett starkare ledarskap och ett särskilt mått av samordning för en framgångsrik regelförenklingspolitik. Idag är ansvaret för ledning och samordning lagt på för många organ centralt och på myndigheterna.
2. Set up an advisory body for regulatory reform to raise awareness at political level.
I Sverige behövs ett centralt initiativ med ledarskap på politisk nivå för att öka uppmärksamheten och flytta fram positionerna för regelförenkling på den näringspolitiska agendan. Idag kännetecknas politiken av en organisatorisk fragmentering.
Regeringen har inrättat en central samrådsgrupp med representanter för näringslivets organisationer för att tidigt följa och delta i regeringens arbete för en 25 procentig minskning av regelbördan till år 2010. Samrådsgruppen har dock inte något eget kansli eller några egna befogenheter.
3. Streamline the current RIA system and improve its quality control.
Sverige bör införa en enhetlig modell för konsekvensanalyser som ger klar information om när och av vem en konsekvensanalys skall genomföras. Detta system skall kompletteras med en kvalitetskontroll.
De nuvarande förordningarna/instruktionerna för konsekvensanalyser (RIA) innehåller inga mer substantiella krav som måste följas. Idag finns fyra olika förordningar och en statssekreterarskrivelse som reglerar arbetet med konsekvensanalyser.
Regeringen har utlovat ett förslag till enhetlig modell för konsekvensanalyser till sommaren 2007. Regeringen har vidare aviserat att man skall inrätta ett regelråd som skall svara för den väsentliga delen av kvalitetskontrollen.
4. Continue efforts on administrative simplification and SME policy, improving the use of ICT mechanisms.
Stärk användningen av ICT (Informationsteknologi) för att förenkla för företagen. Införandet av en central informationsportal för regeringens information (inklusive myndigheterna) är en nyckelfråga för alla regeringars e-government planer.
Även om Sverige i jämförelse med andra länder ligger bra till t.ex. när det gäller formaliteter vid start av företag så måste detta åtföljas av en strömlinjeformaning av påföljande procedurer.
5. Reinforce efforts in the measurement of administrative burdens.
Mät de lagområden som ännu inte är mätta enligt den s.k. Standard Cost Metoden (SCM).
Sverige har startat processen med att mäta företagens administrativa kostnader för det statliga regelverket. Utmaningen nu är att mäta all lagstiftning som rör företagen.
Regeringen har utlovat en minskning av företagens administrativa kostnader för det statliga regelverket med 25 procent till år 2010. Under 2007 skall i princip alla för företagen väsentliga regelområden ha varit mätta.
Kapitel två av OECD:s rapport i PDF-format kan laddas ner här.
Hela rapporten kan beställas från OECD:s webbplats här.